Hoten mot Wikipedia

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.
De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.
Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.
Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.
Men det finns några hot och utmaningar.
Först tänkte jag bara visa de här bilderna:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0
Vilken är farligast?
Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…
I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.
Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…
Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.
Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.
Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.
Folk gillar att man säger till när man inte vet.
Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.
Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.
Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.
Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.
Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.
Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.
Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.
Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.
Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.
All text ligger under en fri licens.
Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.
Alla ofria bilder raderas.
Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.
Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.
Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.
Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.
Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.
Och det finns massor av extrafunktioner.
Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.
Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?
Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.
Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.
Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.
Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?
Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.
Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.
De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.
I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.
I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.
Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.
Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.
Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.
En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.
Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.
Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.
På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.
Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.
Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.
Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.
De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

• I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
• Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
• Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.
Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.
Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.
Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.
Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?
I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.
Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.
Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.
På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.
5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.
Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.
De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.
Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.
Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.
Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.
Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.
Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.
Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.
Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.
Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.
Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.
Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.
Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.
Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.
Tack.