Vad menas egentligen med öppenhet?

Wikimedia Sverige

Den 15 maj tillkännagav regeringen tillsammans med samarbetspartierna L och C att de gör en storsatsning på distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning, genom att avsätta 60 miljoner kronor till detta.

Wikimedia Sverige är en drivande part i Mötesplats OER som arbetar för att främja Open Educational Resources (OER) vilket på svenska ofta översätts som öppna lärresurser. När tillkännagivandet från regeringen nådde nätverket uttrycktes givetvis glädje över att den politiska styrningen i landet dels ser det ökade behovet av medel till distansundervisning och dels vill satsa på öppen utbildning och OER. Men framförallt uttrycktes en undran över vad “öppen nätbaserad utbildning” egentligen innebär i denna kontext.

OER-loggan i oförändrad version, av Jonathasmello. CC BY 3.0

Unescos OER-rekommendationer

I höstas (25 november 2019) antogs Unescos rekommendationer för hur medlemsstater globalt och lokalt ska arbeta med implementeringen av OER, av nästan 200 länder. Rekommendationerna går från medvetandegörande till handling, implementering, monitorering och utvärdering. Det är fem områden som prioriteras:

  • Utveckla kunskap och kapacitet hos intressenter för att hitta, återanvända, skapa och dela OER
  • Utveckla stödjande politik
  • Tillgodose inkluderande och rättvis tillgång till OER av hög kvalitet, till alla
  • Utveckla hållbarhetsmodeller för OER
  • Underlätta internationellt samarbete (inom alla de fyra områdena ovan)
Unescos logga, public domain

Unesco utgår från definitionen ”Open Educational Resources (OER) are learning, teaching and research materials in any format and medium that reside in the public domain or are under copyright that have been released under an open license, that permit no-cost access, re-use, re-purpose, adaptation and redistribution by others.” 

När rekommendationerna var antagna skrev Unesco på sin hemsida:

The new UNESCO Recommendation will promote access to educational resources for all. An important step was taken towards quality education and access to information for all, as UNESCO’s General Conference adopted today a Recommendation on Open Educational Resources (OER). This new Recommendation will support the development and sharing of openly licensed learning and teaching materials, benefiting students, teachers and researchers worldwide. “The Recommendation on OER will contribute to the building of open and inclusive knowledge societies, and to the achievement of the UN Sustainable Development Goals,” highlighted Mr Moez Chakchouk, UNESCO Assistant Director-General for Communication and Information.

Vi frågade Regeringskansliet…

När vi frågade Regeringskansliet (den 19 maj 2020) vad de menar med “öppen”, och om det finns några krav gällande öppenhet på de institutioner som kommer få del av dessa medel, fick vi följande svar: 

När det gäller vad regeringen avser med öppen nätbaserad utbildning, så avses det som regleras i  högskoleförordningen (11 kap) och anslutande regelverk. Där framgår bl.a. att:  

– Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav.
– Öppen nätbaserad utbildning ska knyta an till och främja den utbildning eller forskning som lärosätet redan har.
– Lärosätena får anord­na prov för deltagarna, sätta betyg och utfärda utbildningsintyg.
– Den öppna nätbaserade utbildningen är avgiftsfri för deltagarna.
– Öppen nätbaserad utbildning ger inte rätt till studiemedel.

När det gäller öppna lärresurser har Sverige inte några rekommendationer för hur lärosätena kan arbeta med öppna lärresurser enligt Unescos definition. Det är dock en intressant fråga att titta vidare på och vi tackar för inspelet.

Sverige var alltså en av ungefär 200 stater som antog OER-rekommendationerna för ett halvår sedan, och i dagsläget har Utbildningsdepartementets tjänstemän ingen plan för hur lärosätena ska arbeta med frågan, utan tackar för inspelet. Eftersom Sverige var med i konsultationen inför att rekommendationerna antogs blir vi lite förvånade över responsen. Vi ser också med glädje fram emot att kunna bistå både Utbildningsdepartementet och Svenska Unescorådet på alla tänkbara sätt inför implementeringen av rekommendationerna inom en snar framtid.

OER, mänskliga rättigheter och globala mål

OER är mer än bara möjligheten för universitet och högskolor att livestreama föreläsningar och lägga ut på nätet för alla att se. Det är faktiskt så grundläggande att det handlar om FN:s artiklar om mänskliga rättigheter och social rättvisa. Det handlar också om FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt mål 4 om utbildning för alla, det vill säga: tillgång till fri, inkluderande, jämlik, kvalitativ kunskap och utbildning samt om det livslånga lärandet. Här behöver institutionerna själva och den politiska styrningen arbeta från två håll för att förändring och implementering ska ske på riktigt och på bred front.

FN:s globala mål nummer fyra, fri att använda enligt utsaga.

Det handlar också om att riksdagen så sent som 2019 fastslog att Sverige ska vara ett digitalt framgångsland, där “öppna data” har fått ett särskilt fokus. I förslaget kan vi läsa att Sverige halkat efter vad gäller öppna data, och att landets digitalisering bland annat hämmas för att svenska myndigheter inte prioriterar området. Så verkar onekligen vara fallet när det kommer till OER, som kan räknas in i den breda globala rörelsen för öppenhet. Där finner vi också exempelvis open access, som framförallt handlar om öppenhet kring vetenskapliga publikationer, samt de 10 områdena för öppenhet som antogs 2017 i form av Cape Town Open Education Declaration.

Vi i nätverket Mötesplats OER vill se medvetenhet och handling från såväl utbildningsinstitutioner, museer och skolor som från ansvariga myndigheter och regering när det gäller att lyfta vikten av OER och hela öppenhetsrörelsen förespråkad av Unesco. Fritt (gratis) på nätet är en sak, men öppenhet något helt annat när det kommer till mänskliga rättigheter och social rättvisa. Det betyder att människor ges möjlighet att anpassa, dela och använda utbildningsmaterial utifrån sina egna behov och sammanhang.

Blogginläggets idé kommer från nätverket Mötesplats OER och är främst författat av Josefine Hellroth Larsson, Ebba Ossiannilsson och Christophe Premat.