Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Idag fyller den strukturerade länkade databasen åtta år, och vi undersöker i det här blogginlägget vad den sammanlänkning av Internet, som Wikidata bidrar till, kan få för betydelse.
Internet är en säregen blandning av en oerhörd mångfald och en påtaglig likriktning. Medievetare har påtalat det som internets polyfoni och konvergenskultur. Å ena sidan ökar informationsmängden med en oerhörd hastighet. Å andra sidan förlitar vi oss på allt färre plattformar, och samma informationstyper, datamängder, bildval och faktaunderlag återanvänds på många av dem. I takt med att internet har vuxit har det blivit allt tydligare hur svårt det är att navigera mellan all tillgänglig kunskap. Det är även något som reflekteras i betänkandet:
“Under senare år har mängden av information som produceras och sprids mångfaldigats. Redan 2014 konstaterades det att över 90 procent av all data som producerats under mänsklighetens historia hade tillkommit under ett fåtal år dessförinnan (Regeringskansliet 2014). Det stora informationsflöde som vi exponeras för gör det mer krävande för enskilda att värdera om viss information är korrekt eller inte. Det kan också vara svårt att identifiera vem som är avsändare av informationen eftersom den vidareförmedlas och kommenteras av ett stort antal aktörer.”
SOU 2020:56
Wikimediarörelsen har i sin strategi till 2030 formulerat visionen att vid slutet av årtiondet vara den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem. En oerhört viktig komponent för att uppfylla den visionen är Wikidata. Genom Wikidata kommer kunskaps- och informationsmängder i det polyfona internet att kunna länkas samman, vilket gör det betydligt lättare att sålla och sovra mellan plattformar, databaser och språk från hela världen. På Wikidata finns i skrivande stund nästan 90 miljoner objekt med öppna länkade data, som kopplar samman kunskap och gör den lättare att hitta och belägga. På sikt kommer Wikidata på så vis kunna bidra till en sammanlänkning av internet, en sammanlänkning som på samma gång gör det lättare att hitta nya källor, informationsmängder och databaser, och därmed motverkar en alltför likriktad kunskapsflora på internet.
Vad innebär det här i praktiken?
För att ge ett konkret exempel: En bok i Kungliga bibliotekets databas Libris kan via Wikidata kopplas samman med bokens engelska förstaupplaga, länka till författarens Wikipediaartikel och visa omslagsbilden för tre olika utgåvor på olika språk. Miljoner objekt över olika växter kan plockas ut och kopplas samman med en världskarta så att vi ser växtarters geografiska fördelning. Genom att länka samman kulturarvsdatabaser kan vi också visualisera var kulturarvsinstitutioner finns i världen, och tydliggöra tomma utrymmen på världskartan där kulturarvsinstitutioner inte finns dokumenterade.
Olika aktörer, inte minst inom forskarsamhället, har lyft fram Wikidata som en av de viktigaste innovationerna på internet under 2010-talet, och då är vi ändå bara i början av att upptäcka vad vi kan använda Wikidata till. Redan 2017, visar forskning av Mora-Cantallops med flera, var Wikidata den mest tillförlitliga databasen över person- och landdata. Waagmester med flera framhåller att Wikidata genom sammanlänkning av data kan föra oss långt på vägen mot bättre biomedicinsk forskning. Bielefeldt med flera påtalar att Wikidata i sin tur används i så olika applikationer som Apples mobilapp Siri, Eurowings informationssystem om pågående flygningar, liksom dataintegreringsinitiativ som Virtual Integrated Authority File.
Vår förhoppning, inte minst formulerad i visionen om att utgöra den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem, är att Wikidata genom en sammanlänkning av det allt mer svåröverskådliga internet kan bidra till att bevara, utveckla och mångfalden på hemsidor och digitala plattformar.
Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1, del 2 och del 3.