På Wikipediadagen i november var det inte bara prat om Wikidata och diskussioner om det, utan det var också utdelning av Wikimedia-priset. Här kommer några svar från användaren Aciram, som är årets vinnare.
Användare:Aciram, vem är du? Kan du beskriva dig själv och hur du började redigera Wikipedia.
Jag studerar historia, men mitt intresse gjorde att jag hade en del kunskap i ämnet långt innan jag började bekräfta mina kunskaper genom att ta akademiska poäng. Ett av mina stora intressen på fritiden är att skriva.
Det var ett tag sedan jag började redigera, men om jag minns rätt såg jag ett stavfel eller ett faktafel i en artikel som jag ville rätta till, och upptäckte då att det faktiskt gick att göra. Jag skrev därefter mer och mer själv allteftersom jag lade märke till vad som saknades. Jag redigerade länge innan jag blev övertalad att skapa ett konto.
Själva handlingen att skriva är avslappnande för mig: man får något att fokusera på, om man är stressad och har mycket att tänka på. Samtidigt är det också en pedagogisk metod att först läsa något och därefter repetera det genom att skriva ned det, och det fungerar därmed också som en metod för mig att befästa kunskap, då jag ofta skriver om saker jag först letat efter men inte funnit.
Utöver svenskspråkiga Wikipedia räknade jag att du under 2020 redigerat på tio andra språk plus Wikidata och Commons, hur ser du på Wikipedia som internationellt samarbetsprojekt? Är det viktigt att sprida kunskap internationellt, eller är det mest bonus?
Det är viktigt med den internationella spridningen av kunskap. Särskilt engelskspråkiga Wikipedia sprider förstås kunskap globalt eftersom engelska är ett internationellt språk, men alla språkversioner gör det i viss mån. Det blir en demokratisering av kunskap att sprida information som annars kanske bara skulle ha varit känd av experter, eller inom det land det har sitt ursprung. Översättningarna mellan språkversionerna är ett exempel på det senare. Hur kända är till exempel ungerska 1700-talsskådespelare i Sverige, eller den danska rösträttsrörelsen i USA? Kanske var kunskapen inte ens översatt i någon bok innan den hamnade på Wikipedia. Det är ett exempel på de bästa effekterna av internet.
Samtidigt är det i praktiken en bonus för mig, som skulle ha bidragit till projektet oavsett. Men det är en konsekvens som det finns anledning att vara stolt över. Jag har sett artiklar jag har skrivit refereras till i olika bloggar på andra språk, och det har illustrerat hur kunskap har nått människor som kanske annars inte skulle haft tillgång till den.
Det känns som om jag bidrar ungefär likvärdigt på både svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, och har varit medlem på båda projekten lika länge, men det kanske bara är som jag upplever det eftersom jag har bidragit parallellt till dem under så lång tid. Då jag skapar en artikel på en språkversion, brukar den ofta bli översatt till en annan.
På övriga språkversioner har jag skapat kortare artiklar, men främst bidragit till kategoriseringssystemet, ofta för att jag har velat se till att relevanta kategorier har sina motsvarigheter på flera olika projekt. Kategorier som finns på många olika språkversioner gör det lättare att finna information som kanske inte blivit översatt ännu.
Jag började bidra med bilder och kategorier till Commons då jag upptäckte att det jag letade efter inte fanns där. Jag tror att jag upptäckte att det inte fanns en bild jag sökte, och att jag då tog reda på hur man skulle göra för att sätta in en själv.
Hur kommer sig ditt intresse för historiska kvinnor? Fanns intresset före ditt Wikipediaengagemang, eller har det vuxit vidare efteråt?
Intresset fanns före mitt Wikipediagengagemang. Jag tror att jag började redigera på Wikipedia just för att jag såg något jag ville justera i en historisk kvinnobiografi.
Mitt intresse för historia kom från början från mitt intresse för skönlitteratur, som sedan ledde vidare till att jag ville leta reda på mer information om verkligheten bakom den fiktion jag läste. Under mitt sökande efter fakta märkte jag att mycket av det jag sökte var svårt att finna, eller att det kanske fanns i böcker men ännu inte lätt tillgängligt på nätet. Att jag sedan intresserade mig särskilt för just kvinnors historia beror nog till viss del på att den informationen var svårare att hitta, och därför krävde mer engagemang för att finna, och det har sedan också blivit något jag intresserat mig för i mina akademiska studier, där jag även skrivit en uppsats om en historisk kvinna.
Det är förstås ett viktigt ämne, just för att historien inte går att förstå om man inte har helhetsbilden av den; och det faktum att mäns och kvinnors historia ser så olika ut illustrerar också hur människan formar samhället utifrån religion, ideal och olika typer av normer, och därmed också hur människan kan styra och forma framtiden.
Hur ser du på det gap som finns på Wikipedia, att bara 20% av alla biografier handlar om kvinnor. Avspeglar det källorna, så det är svårt att jämna ut det eller går det att förändra? Vad kan vi som förening göra, med till exempel WikiGap och andra projekt? Ser du några andra gap och luckor som viktiga att jobba med för att fylla igen?
Jag tror att det avspeglar de källor som oftast används, och därmed att det går att förändra. Först vill jag säga att det finns information, men att den inte finns i de källor man kanske vanligen letar i. Jag talar då om historiska kvinnor, som jag själv skriver om.
Traditionellt har kvinnor bara tagits med i uppslagsverk och historieböcker om de varit så berömda att de inte gick att undvika, och det gäller främst kungligheter, eller kvinnor som var välkända under den tid verket skrevs. De kvinnor som faktiskt togs med kunde ofta stå i sin makes artikel snarare än sin egen, och därmed bli osynliga vid första anblicken.
Uppslagsböcker och historieböcker blev vanligare efter sekelskiftet 1900, och ofta är det just kvinnor från då och framåt som uppmärksammas i nutid när exempel på historiska kvinnor ska ges. Bland historiska svenska affärskvinnor kanske en del känner till Sofia Gumaelius, som var verksam just kring 1900, medan Barbara Pauli, som var verksam under gustaviansk tid, är mer okänd.
Bristen på kvinnor i historieböcker i skolan har uppmärksammats de senaste åren, och jag tror att skälet är liknande som på Wikipedia. Man hämtar information från gamla källor, som inte uppmärksammade kvinnor särskilt mycket, och reproducerar därmed omedvetet bilden av att det inte fanns många kvinnor som var relevanta att skriva om.
Den här historievinklingen har uppmärksammats sedan 1970-talet och sedan dess utkommer ständigt böcker som kompletterar bilden. Problemet är att den informationen mest uppmärksammas av specialintresserade, och att de flesta andra tror att de enda kvinnor som var relevanta före 1900 är kungligheter. Vem har hört talas om kvinnor som alkemisten Fang i det antika Kina, eller den tyska läkaren Agatha Streicher (1520-1582)? Kanske bara de specialintresserade – eller, nu, de som läst Wikipedia.
Det är av dessa skäl som jag ofta har ifrågasatt artiklar om kvinnor med svaga relevanskriterier på Wikipedia. Det är inte nödvändigt att sänka kriterierna för att öka antalet. Det stärker bara bilden av att det inte finns några kvinnor som motsvarar relevanskriteriet att skriva om. Men det finns fler än man kanske tror.
Sedan får man i viss mån acceptera att kvinnor före 1900 alltid kommer vara i minoritet i uppslagsverket. Kvinnor har historiskt sett inte tillåtits de möjligheter som krävs för att göra sig märkbara. Man kan jämföra kön med klass: det vore en logisk slutsats att anta de flesta historiska personer i ett uppslagsverk är män från de övre samhällsklasserna. De var de som fick möjligheter att göra avtryck, men knappast de enda som hade haft potentialen till det, om de bara haft möjlighet.
Men jag har aldrig haft svårigheter att hitta nya saker att skriva om, trots att jag nästan enbart skriver om det här ämnet. Det säger en del. Vad man bör göra är att uppmärksamma ämnet, och leta efter information från andra källor än de vanliga.
Varje år omkring kvinnodagen hålls en tävling på Wikipedia för att utöka artiklar om just kvinnor. Kanske kan man hålla sådana lite oftare, och ge extra poäng för att utöka antalet artiklar om kvinnor ur olika tidsperioder, kulturer eller yrkesområden där de är extra underrepresenterade? Eller hela tävlingar inom just mer snäva områden. Man kan även ge tips på källor att utöka från. Kanske blir deltagarna färre, men inte desto mindre kommer de ha effekt, för tävlingsmomentet brukar engagera.
För just svenskspråkiga Wikipedia ser jag annars luckor för artiklar om antikens kulturer, och då talar jag inte enbart om Grekland och Rom. Kanske kan de luckorna fyllas på samma sätt.
På din användarsida finns flera utmärkelser och tävlingspriser, hur ser du på veckans tävling som samarbetsform?
För mig ger Veckans tävling ”gratis” uppslag till ämnen att skriva om då jag behöver något annat att tänka på, samtidigt som det ger en möjlighet att lägga fokus på ett ämne, som exempelvis ett land eller en region. För inte så länge sedan fick jag till exempel anledning att fokusera på kvinnors historia i Mexiko tack vare en tävling med fokus på just Mexiko. Jag tycker om dem och deltar ofta, i de fall de ger utrymme att skriva om mina intresseområden.
Är det någon artikel du saknar på Wikipedia som du försökt skriva men antingen fått raderad eller inte kunnat skriva i brist på källor?
Det tvivlar jag inte på att det finns i båda fallen, men jag har tänkt efter utan att komma på någon. Ser jag att en artikel jag letar efter inte finns brukar jag skapa den, eller åtminstone skriva om ämnet i ett avsnitt av en annan artikel, där kunskapen passar in.
Någon källa brukar alltid finnas tillgänglig, men ibland har artiklar blivit kortare än jag skulle ha velat, när informationen varit begränsad. I sådana fall brukar jag tänka att någon annan kanske har kunskapen och kommer utvidga en artikel som redan finns skapad. Det är en av de fantastiska sakerna med Wikipedia som samarbetsprojekt, och jag tror att många viktiga artiklar aldrig skulle ha blivit skrivna om Wikipedia inte var uppbyggt för att varje artikel ständigt ska kunna kompletteras av användare som har den information den föregående skribenten saknar, och är villiga att bidra med den.
Har du någon favoritartikel, antingen en du skrivit/utökat själv, eller en som någon annan skrivit?
Det känns omöjligt att ha en favoritartikel i stort – för mig blir varje välskriven och informativ artikel tillfälligt en favorit, om den har vad jag letar efter just då. Bland de artiklar jag har skrivit själv, kan jag däremot säga att jag är särskilt stolt över ”Kvinnor i det klassiska Aten”.
Om vi ser bortom de artiklar jag skrivit om kvinnohistoria, så får jag säga att mina artiklar om digerdödens katastrof, som den utspelade sig i olika länder: ”Digerdöden i Sverige” och motsvarande artiklar om Danmark, Frankrike, Italien, Mellanöstern, Norge, Spanien och Tysk-romerska riket, är artiklar jag är stolt över. De artiklarna har jag också översatt till engelskspråkiga Wikipedia, och jag kan se att de har ett stort allmänintresse och har fått många läsare på båda språkversionerna, vilket kanske inte är konstigt just nu.