Den 25 november 2019 antog Unesco en rekommendation om OER, open educational resources, som ibland benämns ”öppna lärresurser” på svenska. Wikimedia Sverige driver nätverket Mötesplats OER, och 25 november i år firade vi rekommendationens tvåårsdag med en konferens.
Fokus för konferensen var hur det egentligen går med implementeringen av rekommendationen. En rad oerhört kompetenta personer deltog med sina tankar och perspektiv, både som talare och som åhörare.
Konferensen spelades in och kommer att kunna ses i efterhand.
Alla länkar och de presentationer som inkommit finns samlade på en Padlet för konferensen.
Om du vill hålla dig uppdaterad kring OER och nätverka med andra är en bra plats att börja att gå med i nätverkets Facebookgrupp. Det kommer också att komma fler inbjudningar till engagemang framöver.
Talare
Konferensen inleddes med att Josefine Hellroth Larsson från Wikimedia Sverige presenterade föreningen och varför vi driver Mötesplats OER. Hon presenterade också nätverkets översättning av Unescos OER-rekommendation.
Därefter presenterade Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Unescorådet, hur Unescos rekommendationer fungerar i allmänhet och antagandet av OER-rekommendationen i synnerhet.
Zeynep Varoglu, som leder det globala arbetet med att underlätta för stater att implementera rekommendationen, genom UNESCO OER Dynamic Coalition, tog vidare facklan och berättade om sitt viktiga arbete.
Därefter var det dags för Anna Lundén att tala. Anna leder enheten för forskningssamverkan på Kungliga Bibiloteket, som för några veckor sedan fick ett regeringsuppdrag att kartlägga öppna lärresurser. Det arbetet ser vi fram emot att följa!
Torunn Gjelsvik, generalsekreterare för ICDE – International Council for Open and Distance Education, var näst ut. Hon berättade om flera projekt som ICDE bedriver kopplat till OER, till exempel Encore och Francophone OER project.
Mikael Andersson är utredare vid Universitets- och högskolerådet, UHR. Mikael pratade om UHR distans, den satsning för ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildning vid universitet och högskolor som UHR bedriver.
Efter detta lyssnade vi på Kjell Nyman, forsknings- och utbildningspolitisk konsult som idag driver egen firma. Han har undersökt användandet av OER på svenska universitet och högskolor i en rapport till ESO, och presenterade sin utredning.
Därefter gav Kristina Alexanderson, som ansvarar för Internetstiftelsens skolsatsningar, konkreta exempel på hur Internetstiftelsen tagit fram OER i egen regi i form av materialet Digitala lektioner.
Cecilia Bjursell är professor i pedagogik och centrumledare för Encell –
Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Cecilia berättade om sin forskning kring hur det livslånga lärandet påverkas av en pandemi: The Covid-19 pandemic as disjuncture: Lifelong learning in a context of fear.
Vanessa Proudman, chef för SPARC Europe och Paola Corti, Open Education Community Manager för European Network of Open Education Librarians (ENOEL) som drivs av samma organisation, var sist ut. Här berättade de om bibliotekariernas roll i arbetet med öppna lärresurser, och det kunskapsmaterial som de tagit fram på området.