Det här är ett gästinlägg av Lars Lundqvist, som fotograferar och bidrar till projekten på olika sätt.
Varför fotar jag?
Nu är jag en sådan där gubbe som försöker motivera för mig själv varför jag äger en ganska dyr kamera. Ett svar är att den största poängen med att fota är ju att bilden kan ses av andra och tillföra betraktaren något. (I och för sig kan man fota för minnet men det finns det ju mobilkameror för…).
Så att fota för gemenskapen och dela bilder på Commons blir ju ett rätt naturligt val. Och det har jag gjort genom åren och är mitt allra största bidrag till gemenskapen. Visst har jag skapat och uppdaterat en del artiklar men foto har varit mitt huvudnummer. Framförallt inom ramen för Wiki
Loves Monuments.
Två ackrediteringar 2023
I år har jag genom Wikimedia Sverige haft ackreditering till två vitt skilda event: Melodifestivalen 2023 års deltävling 2 på Saab Arena i Linköping, som utspelades lördagen den 10–11 februari 2023.
Det andra tillfället gällde Meguire Drag Festival på Mantorp Park den 27–30 juli. För tydlighetens skull ska nämnas att i det senare fallet handlar det om motorsporten dragracing, inte om dragartister.
Fota Mello
Fotomässigt är det väldigt olika event, kan man lugnt säga. Mello hålls inomhus med fantastisk ljusanläggning, påkostad scen och med människor som älskar att bli fotade. Även om ljussättningen ibland kan utmana en så ger det ändå en massa effekter som lyfter bilderna. I och med att allt ska sändas på TV så jobbar produktionen även med att scenografin är stilren. Det hjälper ju även stillbildsfotandet och det gör att man kan få till ganska rena bilder utan en massa plotter och där artisten tydligt hamnar i fokus.
Ett tips är att försöka ta en position rakt framför scenen. Artisterna fokuserar blicken mot publiken (TV-kameran) och jag tycker att bilder där det finns ”ögonkontakt” oftast blir litet mer intressanta.
Tyvärr var det litet trångt där men jag rekommenderar att försöka få till det ändå! Produktionen ger även bra tillfällen till rena porträttbilder och artisterna är väldigt medietränade och ställer mer än gärna upp på att bli fotade!
De här Mello-tävlingarna är rätt utdragna historier och jag har struntat i att gå på fester och annan baluns runt omkring. Jag har satsat på att gå på repetitionen och på presskonferenserna. Det blir ändå galet många bilder som ska gallras, redigeras och laddas upp! Jag tog runt 2500 bilder och 113
av dem laddade jag upp på Commons. Så cirka 5 % av bilderna tyckte jag höll för Wikimedia!
Lite Mello-tech
För att få någorlunda skarpa bilder behöver man i regel ligga på ganska höga ISO-tal, för slutartider på minst 1/500 sek, helst 1/1000. I år ställde jag in kameran mestadels på mellan 2000–4000. Vid presskonferensen kunde man skruva ner känsligheten ett par snäpp. Visst, det blir brusigare bilder
men med litet mer kraftfulla bildbehandlare så går det att få till det väldigt bra. Jag fotar givetvis även i raw-format för att kunna skruva på bilderna som jag vill ha dem. Sen pratade jag med en del riktiga, professionella fotografer och flera av dem fotade i jpg. Skälet tror jag är att de (förutom att
de är duktiga på riktigt) behöver kunna processa bilder snabbare. Jag klarade mig fint med mitt ljusstarka 70–200 zoom och en 50 mm normal. Jag körde mest på bländare 2,8 – 4,5. Jag tog enstaka bilder med vidvinkel men det var det lilla. Om det blir fler tillfällen så kommer jag nog att skaffa ett lätt enbensstativ! (Ja, min kamera med zoomen väger några kilo…).
Fota dragracing
Fota dragracing är lite annorlunda än Mello. Här är det solen som bestämmer ljuset, miljön är mycket plottrigare och oförutsägbar. Folk kommer och går (läs skymmer). Bilarna låter, ryker och luktar fruktansvärt mycket. Dessutom går bilarna väldigt fort! Glammighet lyser nästan helt med sin frånvaro. Här är det istället skitigt och stökigt och ganska grabbigt/gubbigt. Utom när det kommer till bilarna som kan vara extremt glammiga!
En dragracingbana är 402 meter lång och till den kommer en lika lång sträcka för bilarna att bromsa samt ett startområde som är runt 50 meter långt eller så. Så här finns många olika val man kan göra för att positionera sig. Men jag väljer alltid att stå (eller som publik sitta) i anslutning till startområdet. Det är där som bästa fototillfällena ges. På Mantorp Park kommer man som fotograf väldigt nära bilarna. Att fota från 1–15 meters avstånd är fullt möjligt. Många av oss brukar dock stå en bit ut från starten för att fota bilarna snett framifrån. En annan kul grej med dragracing är att depån är öppen och här ges det möjlighet att besöka de olika stallen och ta porträttbilder av förare.
Drag-tech
Kort sammanfattat, ställ in kort slutartid! Jag har inte kollat igenom allt men jag fotade upp till 1/8000 sek, men kan man hålla sig till typ 1/2000-1/3200 så är det toppen. Precis som på Mello så använde jag mest min 70–200-zoom (2,8–4,5). Men när jag stod vid startområdet använde jag även mitt vidvinkelobjektiv (24 mm) och prövade även en 58 mms objektiv.
Som sagt, miljön kring dragracing är mer plottrig och man vill ju ha fokus på bilarna. Så här har jag trixat litet mer i bildbehandlingen för att lyfta fram bilarna och ”trycka tillbaka” omgivningen. I viss mån går det att skapa ett grunt skärpedjup genom att ställa in en stor bländare, men det funkar inte alltid optimalt. När ljuset var bra använde jag längre slutartider för att genom att följa bilen få till en bakgrund med rörelseoskärpa. Det funkar rätt bra men kan vara litet trixigt att få till. Att stå 5 meter från en bil som kör förbi i 100 km/h (eller mer) och fånga den är litet av en utmaning. Lyckas man med det så blir det väldans bra bilder! Tycker jag i vart fall!
På Mantorp tog jag drygt 1000 exponeringar. Av dessa har jag gallrat bort alla utom 170 bilder. Av dessa jag gjort ett snävare urval på 32 bilder som jag tycker passar bäst för Wikimedia Commons.
Sammanfattning
Det är väldigt tacksamt att få ackreditering till den här typen av event. Man får helt andra möjligheter att komma nära och ta de bilder som kan funka bra för inte minst Wikipedia och annan användning. Och just bara att bilderna kan hittas och användas enkelt genom plattformen är ju
fantastiskt! Bilder som ingen ser gör ju ingen glad…
Axel Pettersson var den Wikimedian som sökte ackreditering för mig. Så här skrev han (bland annat) till ansvarig på SHRA Mantorp som anordnade tävlingen:
”Lars Lundqvist fotograferar för Wikipedia/Wikimedia Commons, och hans 1706 bilder (på mestadels kyrkor, melodifestivalsartister och fornlämningar) används över 1300 gånger på 44 olika språk och projekt. […] Bilderna från festivalen kommer att användas minst i Wikipediaartikeln om Mantorp Park på olika språk, men kan också användas i artiklar om förare och bilar samt av andra tidningar och media.”
Post Scriptum
Glöm inte Wiki Loves Monuments nu i september!