Karl-Magnus Johansson blev invald i Wikimedia Sveriges styrelse vid årsmötet i april. Här berättar han om tre argument som var viktiga för honom för att engagera sig i Wikimedia!
Kolumnisten Zoe Williams röt nyligen till mot Elon Musk i en krönika i brittiska The Guardian. Anledningen var att entreprenören, på ett häcklande sätt, hade raljerat över Wikipedias finansieringsmodell. Williams fann en logisk förklaring till angreppet: “The sight of something created socially that works is an insult to him.”
Williams kopplade Musks X/Twitter-utspel till en större fråga om vilka plattformar vi använder online och vad de har för sociala värden. I samband med det brittiska parlamentsvalet 2017 hade hon insett att det ur ett demokratiskt perspektiv gick att skilja på ett bra och ett dåligt internet. Det bra, som hon knyter till begreppet “civic tech”, beskriver hon på följande sätt:
“In the broadest possible terms, it’s using online platforms to do socially useful things, rather than sell things, buy things or whip each other into an unspeakable fury about stuff that we didn’t care about five minutes ago.”
Det vore en efterhandskonstruktion att säga att det var Williams krönika, publicerad den 23 oktober 2023, som fick mig att engagera mig i Wikimedia. Men när jag i våras hade äran att få bli invald som ledamot i styrelsen för Wikimedia Sverige var det de argument som hon ett halvår senare skulle ta upp i sin krönika som personligen vägde tyngst för mig. När vår digitala och uppkopplade samtid blir alltmer dominerad av plattformar, och då många av dem kan definieras som motsatsen till det Williams kallar för “civic tech”, känns det allt viktigare att stötta och arbeta för ett öppet, inkluderande och generöst alternativ.
Vid sidan av det rent personliga skälet till varför jag tycker Wikimedia är så viktigt, finns professionella anledningar. I mitt arbete vid Riksarkivet har jag under de senaste åren fått möjlighet att arbeta med medborgarforskning: en metod för medskapande där allmänheten bjuds in att delta i olika processer för att göra arkiven mer tillgängliga för forskning och annat användande. Jag har helt enkelt en tro på att det finns många värden i att samarbeta på ett sådant sätt. Det leder inte enbart till ett mer tillgängligt kulturarv, utan även till ökat engagemang, större delaktighet, och att fler perspektiv och röster blir hörda. I ett sådant arbete är wiki-rörelsen en stor inspiration, som visar vilken potential det finns i öppet och generöst samskapande.
En annan anledning till varför jag tycker Wikimedia är så intressant är databasen Wikidata. Digitaliseringen har fört med sig många positiva saker i kulturarvssektorn. Den kanske mest uppenbara av dem är den radikalt ökade tillgängligheten: arkiv, information om museiföremål och kulturmiljö med mera, kan i digitalt distribuerad form brukas av vem som helst när som helst. Men det finns även andra stora fördelar med digitaliseringen. Det institutionaliserade kulturarvet har växt fram med utgångspunkt i domänspecifika och geografiska gränser. Men den kultur, de människor och verksamheter som kulturarvet kan vittna om tog inte hänsyn till sådana gränser. Digitaliseringen gör det möjligt för oss att “riva institutionsmurarna” genom att visa på kopplingsmöjligheterna mellan olika samlingar. Ett användbart redskap i det arbetet är databasen Wikidata, som bereder väg för den semantiska webben och ett mer sammanlänkat och öppet tillgängligt kulturarv.
Välkommen hit Karl-Magnus! Om någon är nyfiken så finns Karl-Magnus, och alla andra i styrelsen på funktionärssidan, och där finns även kontaktuppgifter till föreningens styrelse, övriga funktionärer och anställda. Tveka inte att höra av dig med frågor, förslag eller funderingar.