Toppmeny

Blogg

Subscribe to Nyhetsflöde Blogg Blogg
Fri kunskap åt alla
Uppdaterad: 5 minuter 54 sekunder sedan

Var med och bidrag till världens största databas av kulturarvsinstitutioner!

tis, 2019-05-14 12:34

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons. Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

Nu startar Wiki Loves Earth

ons, 2019-05-01 12:22

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

Föreställ er en värld där alla bibliotekarier lägger till en källa på Wikipedia

mån, 2019-04-29 17:30

Det närmar sig startskottet för kampanjen #1lib1ref. 15 maj till 5 juni pågår en global kampanj som först och främst riktar sig till bibliotekarier.

Vad går kampanjen ut på? Syftet med kampanjen är att göra världens mest lästa encyklopedi, Wikipedia, ännu lite bättre, genom att personal från biblioteksväsendet över hela världen med avstamp i sin expertis och kunskap bidrar till Wikipedia genom att lägga till trovärdiga källhänvisningar i artiklar där sådana saknas.

Resultatet från #1lib1ref tidigare i våras var fantastiskt. Faktum är att kampanjen resulterade i ett deltagande som var större än från de två tidigare åren tillsammans. Så många som 824 personer gjorde 6500 redigeringar på 22 olika språkversioner.

Vi vet dock att att det fortfarande finns många artiklar som kan förbättras med fler nya eller uppdaterade och mer trovärdiga källor och vi vill uppmuntra så många bibliotekarier som möjligt att lägga till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa.

Förutom att #1lib1ref gör Wikipedia till en ännu bättre encyklopedi genom att bibliotekarier konkret delar med sig av sina kunskaper om källkritik och informationssökning digitalt, tjänar den också i år ett annat syfte. Ett engagemang i kampanjen ökar också kännedomen om hur användarvänliga Wikimedia-plattformarna i allmänhet och Wikipedia i synnerhet är.  Något som i allra högsta grad är är aktuellt och relevant i samband med det pågående projektet Wikipedia i biblioteken, vilket i sin tur är en del av det stora fortbildande projektet Digitalt först med användaren i fokus.

#1lib1ref gör skillnad och man väljer själv hur man vill engagera sig!

Hur deltar man i #1lib1ref? Detta beror lite på hur man vill att ett engagemang skall se ut. Man kan välja att göra en eller kanske ett par redigeringar i artiklar på Wikipedia som saknar relevanta källhänvisningar.  Citation hunt är ett lättanvänt verktyg som hjälper till att hitta artiklar som behöver kompletteras med källor, men man kan också på egen hand söka bland artiklar som behöver källor. Om man däremot tycker att det vore roligt att göra något tillsammans med andra och engagera flera i kampanjen så kan man ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor. För att vi skall kunna följa och mäta de ansträngningar som görs vill vi uppmuntra till att man kompletterar redigeringssammanfattningen med #1lib1ref, eftersom det ger oss möjligheten att använda ett sökverktyg och se vilka bidrag som gjorts.

Sätt ditt bibliotek på kartan

Samtidigt med kampanjen #1lib1ref kommer vi på Wikimedia Sverige att bjuda in bibliotekarier till ett annat projekt, FindingGLAMs. Dess syfte är att förbättra informationen om världens kulturarvsinstitutioner, som bibliotek och museer, på Wikimedias plattformar. Med hjälp av ett crowdsourcing-verktyg, Monumental, är det möjligt för alla att redigera data om kulturarvsinstitutioner på Wikidata – en global databas för öppna data. Den insamlade informationen kommer att kunna återanvändas bland annat på Wikipedia.

Vi kommer inom kort att publicera mer information om projektet, och om hur man kan bidra. Vi hörs snart!

Kungliga Biblioteket och länkade öppna data – vart nu?

mån, 2019-04-29 13:38
Moderna lösningar gör det lättare för oss att hitta de resurser vi behöver – på biblioteket och på internet. Foto: Johannes Jansson, CC BY 2.5 DK, via Wikimedia Commons.

De senaste månaderna har vi på Wikimedia Sverige åtnjutit det enorma privilegiet att jobba nära en av Sveriges mest kända och högaktade kulturarvsinstitutioner, nämligen Kungliga biblioteket. Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lider i dagarna mot sin slut, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över det spörsmål som likt en aldrig slocknande låga har belyst vårt arbete:

Vari sitter värdet i länkade öppna data för bibliotek – och för dess användare?

Något som framkom med sin tydlighet under vårt arbete med Wikidata är att det sanna värdet av denna plattform ligger inte främst i de enskilda objekten (som just nu är över 56 miljoner till antalet), utan i deras inbördes kopplingar. Varje nytt objekt ökar värdet på de objekt det länkar till. När vi laddade upp 60 000 personidentifierare och flera hundra bibliografiska poster till Wikidata öppnade vi samtidigt en dörr för användarna att inte blott söka i denna samling, utan även att kombinera poster, sökningar, sökresultat och samlingar med andra resurser.

Wikidatas styrka ligger nämligen i det stora antalet datakällor som använts för att skapa denna kunskapsdatabas. Bara inom det svenska språkområdet finns många välbekanta databaser representerade: KulturNav, Projekt Runeberg, Gravstensinventeringen, Svenskt biografiskt lexikon med mera. Genom att fungera som ett nav för externa identifierare ger Wikidata oss möjlighet att kombinera data från dessa resurser i ett och samma objekt.

Fler och fler kulturarvsinstitutioner runt om i världen har nu fått ögonen öppna för Wikidata. Att även Kungliga biblioteket fått det är särskilt spännande, då bibliotek, med sin expertis inom informationshantering och katalogisering, och med sin demokratiska uppgift, är Wikimediarörelsens meningsfränden. Genom att satsa på länkade öppna data öppnar biblioteken för nya möjligheter när det gäller att nå allmänheten med sina resurser.

Tack vare länkade öppna data och Wikidata är det möjligt att genomföra sökningar som är mer komplexa än vad som är möjligt i en vanlig katalog. Till exempel kan man hitta böcker av kvinnliga Pulitzerpristagare som finns i svensk översättning, eller finna författare som också var konstnärer och vars verk finns på museer nära mig. Ur bibliotekets synpunkt ger detta grund till att bygga mer intressanta informationstjänster och belysa sina samlingar ur nya synpunkter. De kan använda sig av informationen på Wikidata för att berika sina egna resurser, och bygga vidare på insatsen av de tusentals volontärer som finns utspridda i hela världen och som varje dag lägger upp nya fakta och skapar nya kopplingar mellan objekten.

En annan möjlighet som öppna bibliografiska data ger finns väldigt nära oss, nämligen på Wikipedia. Som alla som redigerar Wikipedia är väl medvetna om, källor är A och O i artikelskrivandet. Utan dem har uppslagsverket ingen trovärdighet. Eftersom information från Wikidata kan inkluderas på Wikipedia, ter det sig naturligt att utnyttja Wikidatas potential som en bibliografisk databas för att förvara bibliografiska uppgifter om de källor som det hänvisas till på Wikipedia. Detta skulle göra det lättare för skribenten, som skulle slippa att mödosamt skriva in och formatera artikelns notapparat, men även för den nyfikne läsaren, som skulle kunna följa Wikidatalänkarna för att upptäcka fler verk inom samma ämne eller skrivna av samma författare.

Det är inte en slump att bibliotek kan göra stor nytta med sina länkade öppna data just på Wikipedia, detta demokratiska samarbetsprojekt. För det här är nog det största värdet med länkade öppna data – dess demokratisering. En institution som öppnar sig mot Wikidata, Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna tar en stark ståndpunkt för samarbete och för allas lika värde. Kunskapsskapande är inte längre förbehållet elfenbenstornets elit. Det är något vi kan alla göra – genom att klicka på ‘Redigera’ på Wikidata.


Du kan läsa mer om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidataföreningens wiki.

Stort engagemang i WikiGap och under WikiGap Challenge

fre, 2019-04-12 15:39

I över 30 länder har fler än 700 engagerade och entusiastiska volontärer samlats och arbetat tillsammans för att minska gapet på Wikipedia. Deltagarna har redigerat, översatt eller skrivit nya biografier om kvinnor.

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Omkring 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. Genom den internationella kampanjen WikiGap arbetar vi för att förändra detta och skapa ökad representativitet av de grupper som idag är en minoritet på världens mest lästa encyklopedi. WikiGap är ett, för andra året i rad, mycket lyckat resultat av ett spännande samarbete mellan svenska Utrikesdepartementet, Wikimediaorganisationer, volontärer och olika lokala aktörer över hela världen samt Wikimedia Sverige.

Nina Wormbs inledningstalar under WikiGap på KTH 8 mars 2019 Foto: Mia Jacobsson, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Wikigap Challenge

Tävlingen WikiGap Challenge gav i år kampanjen ytterligare en dimension. De internationella eventen bands samman och förenade tävlingsdeltagarna i en gemensam strävan efter att öka närvaron av kvinnor på Wikipedia. Sammanlagt redigerades fler än 1 440 artiklar av 90 tävlingsdeltagare – ett enastående resultat!

Vinnaren av WikiGap Challenge kommer från Ukraina och heter Andriy Grytsenko. Andriy vann efter att ha bidragit till inte mindre än 360 biografier om kvinnor.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD:

Förhoppningen med tävlingen var framför allt att uppmuntra de människor som lärt sig redigera på Wikipedia i samband med WikiGap att fortsätta engagera sig efter eventens slut. Sedan är det också ett sätt för oss att ge tillbaka till några av dem som bidrar till att öka jämställdheten på internet och behålla känslan av att man är många människor som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, i det här fallet att synliggöra framstående kvinnor på Wikipedia.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD Foto: Sofia Nahringbauer / UD, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons Kampanjen fortsätter

Under 2018 väckte WikiGap ett engagemang som löpte som en röd tråd under hela året. Vi ser fram emot att få följa kampanjen och dess resultat också under 2019.

Ett tillgängligare Wikipedia genom Wikispeech: arbetet fortsätter

tors, 2019-03-14 12:17

For the blog post in English, see below.

Wikimedia Sverige har mottagit 3 miljoner kronor i finansiering från Post- och telestyrelsen för fortsatt utveckling av mjukvaran Wikispeech. Wikispeech är en talsynteslösning som kommer att göra Wikipedia mer tillgängligt för de som av olika orsaker inte kan läsa.

Arbetet med att utveckla Wikispeech kommer att ske tillsammans med Kungliga tekniska högskolan och Södermalms talteknologiservice AB. Därtill kommer vi att samarbeta runt utvecklingen med bl.a. vår tyska systerförening Wikimedia Deutschland samt Mozilla Foundation och få värdefull återkoppling från Dyslexiförbundet.

I projektet kommer vi att utveckla verktyg som gör det enkelt för alla att bidra till att göra talsyntesen bättre samt skapa röster och lexikon på andra språk. Beroende på intresse och kunskap hos den som bidrar till projektet kan detta till exempel innebära att volontären spelar in sin egen röst eller annoterar ljudfiler med lingvistisk information.

Inspelningar av ord kan användas direkt i exempelvis Wikipedias artiklar eller i den fria ordboken Wiktionary eller som strukturerad data på Wikidata. All denna taldata kommer även att vara tillgängliga för alla som vill använda den, från forskare till produktutvecklare till språkbevarare. För att förenkla återanvändning kommer allt material att vara uppmärkt med CC0, vilket innebär att det inte ställs några krav alls på den som återanvänder vår data.

Inledningsvis, i vårt arbete inom ramen för det här projektet, fokuserar vi på svenska, men vi kommer att bygga all mjukvara så att den fungerar på alla språk.

För AI-utveckling och forskning i Sverige och internationellt kommer dessa data att vara av stort värde för att förbättra talbaserade funktioner. Talbaserade lösningar kräver tusentals timmar med talinspelningar med viss lingvistisk information. Att samla in dessa data är dyrt, vilket är anledningen till att kommersiella aktörer bara erbjuder talbaserade lösningar på ett fåtal språk.

Eftersom vårt projekt kommer att nyttja crowdsourcing kan vi dock samla in stora mängder data, inte bara för de språk som är mest lönsamma för kommersiella produkter utan även för olika hotade språk och minoritetsspråk. Genom det stora globala nätverket av Wikimedia-volontärer kommer vi att kunna samla in data för språk som har få eller inga resurser idag. Att kunna lansera projektet i år, under Det internationella året för ursprungsspråk, känns därför extra kul.

Vi kommer också att arbeta för att ha en variation av talare även inom språken. Med hjälp av denna resurs kommer det att vara möjligt att skapa produkter som kommer kunna användas av så många som möjligt. Detta är centralt för att olika talbaserade system inte skall vara diskriminerande (och exempelvis bara fungera för manliga röster med Stockholmsdialekt).

Making Wikipedia accessible through Wikispeech: the work continues

Wikimedia Sverige has received a 3,000,000 SEK (ca. $322,000 or €285,000) grant from the Swedish Post and Telecom Authority for further development of the Wikispeech software. Wikispeech is a speech synthesis solution that’s going to make Wikipedia more accessible to people who for various reasons cannot read.

We are going work on Wikispeech together with the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm and Södermalms talteknologiservice AB, a speech technology company. We are also going to collaborate with Wikimedia Deutschland, our sister chapter in Germany, and the Mozilla Foundation, among others. The Swedish Dyslexia Association is going to provide valuable feedback.

In this project we are going to build tools that make it easy for everyone to contribute and improve the speech synthesis and to create voices and glossaries in other languages. Depending on the contributor’s interests and knowledge, it could mean e.g. recording their own voice or annotating audio files with linguistic information.

The word recordings will be available for direct use e.g. in Wikipedia articles, in the free dictionary project Wiktionary or as structured data in Wikidata. The collected data will also be made available to anyone who wants to use it: from researchers to product developers to language preservers. All the data will be released under the CC0 Public Domain Dedication in order to make it as simple as possible to access and re-use – without any requirements imposed on the user.

Initially, within the scope of this project, we are focusing on Swedish, but all the tools we develop are going to be language-agnostic.

The collected data is going to be very valuable for AI researchers and developers in Sweden and internationally as they work on improving speech-based solutions. Those require thousands of hours of speech recordings, as well as certain linguistic information. Collecting all this data is expensive; as a consequence, commercial developers only provide speech-based solutions for a small number of languages.

However, because our project is going to make use of crowdsourcing, we will be able to collect large amounts of data – not only for the languages that rake in the most money for commercial actors, but also for minority languages and languages in danger of extinction. By tapping into the global network of Wikimedia volunteers, we will be able to collect data for languages that today have few, if any resources. That’s why launching the project during the International Year of Indigenous Languages feels especially appropriate.

We are going to strive for a diversity of speakers within any given language as well. That way, our resources will be useful for building products that can be used by as many people as possible. This is a key factor for developing speech-based systems that do not discriminate – such as by only recognizing male voices with a General American accent.

Tema för Wikimania 2019: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen

fre, 2019-03-01 20:18

English at the bottom

Wikimedia Sverige och Wikimanias organisationsteam kan nu stolt presentera det officiella temat för Wikimania 2019: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Vi har dessutom den stora äran att tillkännage Michael Peter Edson, medgrundare till The Museum for the United Nations — UN Live, som huvudtalare.

Har du någonsin funderat över Wikimediarörelsen i termer av hållbar utveckling? Hur fri kunskap skulle kunna ha potential att på riktigt förändra människors liv? Eller hur vi genom samarbete, innovation och passion faktiskt skulle kunna bidra till en bättre värld? Detta vill vi börja fundera över och inleda konversationen.

I september 2015 enades nästan alla världens länder om en “global uppmaning till handling för att utrota fattigdom, skydda planeten och se till att alla människor lever i fred och välstånd.” Sjutton globala mål (Sustainable Development Goals, SDGs) tillkännagavs, som alla siktar mot en hållbar värld. Wikimediarörelsen har, i arton år, radikalt förändrat hur människor ser på Internet, kunskap och informationsdelning.

Wikimediaplattformarna har vuxit sig större än vad någon förmodligen hade kunnat förutse. Deras påverkan på människors vardag är oerhörd. De tillgängliggör stora delar av mänsklighetens samlade kunskap till många människors fickor, utan kostnad och utan att deras data säljs vidare. Frågan är hur man tar nästa steg. Vi tror att Wikimediarörelsen har outnyttjad potential. Det är också troligt att FN, internationella organisationer och välgörenhetsorganisationer saknar kunskap om Wikimediarörelsen. Vad skulle hända om vi kunde brygga dessa kunskapsluckor? Vad skulle hända om vi kunde börja stärka varandra? Starka kopplingar mellan Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen skulle kunna låsa upp möjligheter med kraft att förändra världen.

“The Global Goals can only be met if we work together. To build a better world, we need to be supportive, empathetic, inventive, passionate, and, above all, cooperative.”
– 17:e globala målet

Michael Peter Edson berättar för oss att The Museum for the United Nations – UN Live redan har inspirerats av Wikimediarörelsen: det arbete vi utför, hur vi organiserar oss och vårt globala engagemang, som “skapar oerhört stort värde för mänskligheten på ett sätt som ingen hade kunnat föreställa sig för bara några år sedan.” Wikimediarörelsen skulle kunna vara ett viktigt tillskott i receptet för en hållbar värld, i linje med de Globala målens vision, om vi stärker våra band till andra centrala aktörer. Michael säger:

Det jag älskar med de Globala målen är att de delas av oss alla. De tillhör inte
mig. De tillhör inte dig. De tillhör alla. Och de kräver insatser från alla om vi ska
lyckas. De Globala målen finns till just för att hjälpa grupper som Wikimedia att
föra  samman intressenter för att hitta nya sätt att verka för en hållbar
framtid.

De sjutton globala målen har gett människor, organisationer och regeringar över hela världen ett gemensamt ramverk för sitt arbete, sina ansträngningar och investeringar. Särskilt relevanta för Wikimedias uppdrag inkluderar mål 4 om rätten till god utbildning, mål fem om jämställdhet, mål 9 om innovationer, 10 om att stärka människor oavsett bakgrund, 17 om stöd för att utveckla globala partnerskap och 11-15 om att skapa hållbara samhällen.

Målen går hand i hand med Wikimedias vision, och som en global rörelse med en unik resurs har Wikimedias volontärer, partners, Wikimediastiftelsen och projekten själva en viktig roll att fylla för att uppfylla målen. Genom att använda de Globala målen som ett tematiskt ramverk för Wikimania 2019 hoppas vi väcka tankar och en viktig diskussion om hur Wikimediarörelsen kan bidra till att uppfylla de Globala målen.

Wikimania 2019 äger rum 14-18 augusti på Stockholms universitet. Med temat, med Michael Edson och Museum of the United Nations – UN Live, med fri kunskapsledare från hela världen och relevanta stakeholders hoppas vi kunna fylla fem dagar med banbrytande diskussioner om Wikimedias och den fria kunskapens roll i att uppfylla de Globala målen.

FN skriver att “de Globala målen bara kan nås om vi arbetar tillsammans.” Låt oss påbörja det arbetet.

English Translation:

Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it. To start the conversation.

In September 2015, nearly all countries in the world agreed on a “universal call to action to end poverty, protect the planet and ensure that all people enjoy peace and prosperity”. Seventeen Sustainable Development Goals (SDGs) were announced, all of them aiming towards a sustainable world. The Wikimedia Movement has, for 18 years, radically changed the way people view Internet, knowledge and the sharing of information.

The Wikimedia platforms have grown bigger than probably anyone could have expected. Their effect on people’s everyday life is huge. They bring large parts of humanity’s combined knowledge into many people’s pockets, without cost and without their data being sold. The question is how to get to the next step. We believe that the Wikimedia movement has unused potential. It is also likely that the United Nations, international organizations and global charities lack knowledge of the Wikimedia movement. What if these knowledge gaps could be bridged? What if we could start strengthening each other? Strong connections between Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals could unlock potential with the power to change the world.

“The Global Goals can only be met if we work together. To build a better world, we need to be supportive, empathetic, inventive, passionate, and, above all, cooperative.”
– Goal 17 of the Global Goals.

As Michael Peter Edson states, The Museum for the United Nations — UN Live has already been inspired by the Wikimedia movement: the work we do, how we organize ourselves and our global commitment, “creating enormous value for humanity in a way that nobody could have imagined a few years ago.” The Wikimedia Movement could prove an important addition to the recipe for a sustainable world, in line with the vision of the SDGs, if we strengthen our ties to other central actors. He says:

The thing I love about the SDGs is that they are shared goals. They don’t belong to me. They don’t belong to you. They belong to everyone. And they require effort from everyone if we are going to succeed. The SDGs are there exactly to help groups such as Wikimedia bring stakeholders together to find new ways to take action to create a sustainable future.


The seventeen Sustainable Development Goals have given people, organizations and governments across the world a shared framework for their work, efforts and investments. Of particular relevance to Wikimedia’s mission, the goals include the right to quality education (goal number 4), a reduction of gender inequalities (goal 5), ensuring innovations (9), empower people regardless of their background (10), support to develop global partnerships (17) and achieving sustainable societies (11-15).

They correspond well to Wikimedia’s vision, and as a global movement with a unique resource, the Wikimedia volunteers, the affiliates, the Wikimedia Foundation and the projects themselves arguably have an important role to play to achieve the goals. By inviting the SDGs as a thematic framework for Wikimania 2019, we hope to give food for thought and discuss how the Wikimedia movement can contribute to achieving the Sustainable Development Goals.

Wikimania 2019 will take place 14-18 August at Stockholm University. With the theme, with Michael Edson and the Museum of the United Nations – UN Live, with leaders within free knowledge across the world, and with relevant stakeholders we hope to give room for five days of pioneering discussions on the role of Wikimedia and Free Knowledge in fulfilling the SDGs.

As stated by the UN, “the Global Goals can only be met if we work together.” Let’s start that work.

Biblioteksdatahackathonet – en dag av lärdomar och erfarenhetsutbyte

mån, 2019-02-04 13:02
Arbete pågår! Foto: Mia Jacobsson, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons.

Om du någon gång har letat efter information på ett svenskt bibliotek – till exempel för att skriva en väl källbelagd Wikipediaartikel – så är du säkert bekant med katalogen Libris. Kungliga biblioteket (KB), som tar hand om denna ingångsport till hundratusentals böcker och tidskrifter, jobbar just nu för fullt med utvecklingen av Libris XL – ett nytt, bättre Libris som utnyttjar möjligheterna med Länkade Öppna Data (LOD). LOD möjliggör inte endast mer effektiva sökningar i materialet, utan även gör datan lättare att återanvända av såväl människor som datasystem. Genom att kombinera data från olika källor kan man skapa lösningar, som webbplatser och appar, som är mer än bara summan än beståndsdelarna. Fler och fler institutioner väljer att tillgängliggöra sina data; du kan se exempel på såväl dataset som tjänster på https://oppnadata.se/showcase/.

Denna utveckling gör detta till en ytterst spännande tid för samarbete och gemensamma insatser för att tillgängliggöra mer biblioteksdata på Wikimediaplattformarna. Det var just denna tanke som låg till grund när Wikimedia Sverige och Kungliga biblioteket ordnade ett gemensamt hackathon. Själva ordet kan låta mystiskt, för att inte säga farligt – det får dig kanske att tänka på sluga hackare som stjäl dina kreditkortsdata – men målet med evanemanget var faktiskt det motsatta. Vi skulle nämligen utveckla idéer för att sprida öppna biblioteksdata till allas gagn.

Det var med stor glädje vi välkomnade inte färre än tio KB-anställda som till vardags sysslar med Libris, metadata och katalogisering. Intresset och nyfikenheten på Wikidata var stor, och efter en kortare presentation om Wikidata och projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata valde flera deltagare att fördjupa sig i denna plattform och göra sina första redigeringar där.

Att stärka kopplingarna mellan Libris och Wikidata var en röd tråd som återfanns i många av diskussionerna. Att auktoritetsdatanavet VIAF innehåller Wikidatalänkar är bevis på att Wikidata inte längre ses som en ny spännande leksak utan har tagit plats i det globala öppna data-landskapet. En idé lades fram om att även Libris skall kunna länka till författarnas Wikidataobjekt; något som säkerligen skulle glädja de många Wikimediaanvändare som använder sig av Libris.

Hur biblioteken kan använda sig av Wikimediaplattformarna för att leverera mervärde (och mer-upptäckarglädje) till sina användare var också en fråga som engagerade flera. Kan vi utnyttja Wikidatas roll som ett centralt nav i Wikimediavärlden för att hjälpa biblioteksanvändaren att hitta intressanta böcker, artiklar och multimedia om specifika ämnen? En bibliotekskatalog fungerar bäst när man vet vad man letar efter, men det ju inte alltid man gör det. Det måste bli lättare för biblioteksanvändaren att upptäcka nya resurser utifrån sina intressen.

Är Wikidata på väg att bli ett självklart tillägg i bibliotekariens verktygslåda? Det får framtiden utvisa. Den myckna entusiasmen och kreativiteten vi fick se tyder i alla fall på att vi är på god väg dit. Du kan läsa mer om hackathonets resultat på vår föreningswiki. Stort tack till alla som var med och bidrog till en produktiv och inspirerande dag!

Inbjudan till Wikipedialäger för kvinnor

fre, 2019-02-01 15:12

Vill du tillbringa en helg med att redigera på Wikipedia?

Wikimedia Sverige erbjuder under våren stipendier till veckoslutsläger för den som vill komma igång med att redigera på Wikipedia. Stipendierna vänder sig till dig som identifierar dig som kvinna och har ingen eller liten erfarenhet av Wikipedia. Under lägervistelsen får du helpension  på vandrarhem och vägledning i hur du kan bidra till Wikipedia, genom att redigera redan publicerade artiklar eller skapa egna.

Låter det som något för dig? Ansök senast den 15 februari. Det finns två läger att välja mellan. Du är välkommen att söka till båda lägren, men du har bara möjlighet att bli antagen till ett av dem. Här når du ansökningarna:

Lägerdeltagare sommaren 2018. Foto: Sofie SigrinnCC BY-SA, via Wikimedia Commons Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Wikimedia Sverige arbetar därför med att stödja grupper som är underrepresenterade på Wikipedia. En av dessa grupper är kvinnor. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23 procent av de som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet. Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar gör att de ämnesområden som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ett ämne. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt, så kommer underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna på Wikipedia. Ett av dessa är Wikipedialäger för kvinnor, som har anordnats sedan sommaren 2016. Här kan du läsa ett blogginlägg skrivet av en deltagare på lägret 2016.

Melodifestivalen, en njutvecklande väg

tors, 2019-01-31 10:53

Det här är ett gästinlägg från AnnCatrin Blyckerts, Commonsfotograf och Wikipedian sen ett år tillbaka . Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

Trots att många i min omgivning säkert uppfattar mig som väldigt spontan så tänker jag ofta noga igenom de beslut jag tar, men ibland tar nyfikenheten och viljan att lära mig mer, överhanden. Som för drygt ett år sen då jag råkade få syn på en fråga om det fanns nån som kunde fotografera på Melodifestivalens deltävling i Göteborg. Fotografera gillar jag ju och till Göteborg hade jag redan planerat att åka just den veckan så jag skickade ett meddelande och sa:
– Jag vill gärna fotografera i Göteborg!

Stiko Per Larsson, Foto: AnnCatrin Blyckerts, CC BY-SA, via Wikimedia Commons

Sen började jag tänka efter, vad hade jag sagt ja till egentligen…
Det var ju sant att jag gillar att fotografera och gjorde (och gör) det väldigt mycket. Men ja, det var ett stort men, då är det ju med min mobil!

Jonas Gardell, Foto: AnnCatrin Blyckerts, CC BY-SA, via Wikimedia Commons

Nu skulle det ju fotograferas med ”riktig” kamera, och om såna visste jag inget.

Panik, nja, men något liknande kändes det ett tag men eftersom jag har bytt ordet misstag till erfarenhetsberikning, så, för att bli rikare på erfarenheter så var det bara att köra på och lära mug efter hand. Några dagar innan det var dags anlände två kameror och diverse objektiv i min hand och jakten på bruksanvisning och kurser på nätet startade. Tyckte jag efter ett dygn fått lite hum om hur jag skulle göra och provfotograferade lite, men hmm, det blev bara suddiga bilder och paniken spred sig igen i kroppen. Men men, jag är ju bara människa och jag gör så gott jag kan och jag ger aldrig upp. Så fungerar inget annat sa jag till mig själv – gå på känslan, och se plötsligt blev det klart när jag tittade in i kameran och fotograferingen kunde börja.

Margaret, Foto: AnnCatrin Blyckerts, CC BY-SA, via Wikimedia Commons

Lärde mig mer och mer om hur det fungerade och hur jag ville ha det under dagarna i Göteborg och många bilder blev det. En del är jag mycket stolt över, eller jag är nog stolt över alla egentligen, med tanke på mina kunskaper från början.

Nu sitter jag åter nere i Göteborg och framför mig har jag några intensiva dagar och nätter med fotograferande, genomgång av bilder och uppladdning på wikimedia och uj va kul det ska bli att ännu en gång få utmanas i denna värld men utan känslan av panik, den lämnar jag därhän detta år.

Ida Redig, Foto: AnnCatrin Blyckerts, CC BY-SA, via Wikimedia Commons

Att jag var nyfiken för drygt ett år sen ledde mig också in i en ny värld och till nya bekantskaper då jag sen dess deltagit i både Wikipedialäger och medlemsmöte – så till dig som läser detta – våga släppa taget och kasta dig ut i det okända ibland – antingen så hittar du nya spännande vägar att njutforska eller så fortsätter du på de du gått på tidigare. Men vilket som, blir det njutvecklande.






Öppet för OK Awards

tis, 2019-01-29 10:23

Öppenhet är bra, och nånting som vi på Wikimedia Sverige gillar. Några andra som gillar öppenhet är Open Knowledge Foundation och den svenska avdelningen Open Knowledge Sweden. OK Sweden gillar till och med öppenheten så mycket att dom delar med sig av den i form av Open Knowledge Awards:

Open knowledge Sweden is aiming to create a tradition to acknowledge people and organizations to foster better, open, democratic, inclusive and innovative society. Open Knowledge should be a mainstream concept and a natural part of our everyday lives. OK Awards covers categories such as transparency, entrepreneurship, open science, region/municipality and business initiative. The award winners will set an example of how businesses and organizations have best used open knowledge for innovative solutions, how authorities have been more transparent with the use of open knowledge and how public figures have used their influence for change in that direction, both cultural and legal.

Gruppbild med glada vinnare och inblandade i OK Awards 2017. Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA

Priser i OK Awards delas ut i kategorierna

  • BEST TRANSPARENCY INITIATIVE
  • BEST BUSINESS INITIATIVE
  • BEST OPEN SCIENCE INITIATIVE
  • BEST CIVIL SOCIETY AWARD
  • BEST DATA JOURNALISM AWARD
  • BEST MANICUPALITY/REGION AWARD
  • BEST PUBLIC SERVANT AWARD

och nomineringsperioden är öppen till 1 februari, så det är hög tid att nominera de kandidater du tycker har gjort bra saker under 2018. Wikimedia Sverige hade den stora äran att vara nominerade, och även vinnare, i kategorin Best civil society award 2017, och är i år representerade i juryn genom Axel Pettersson.