Wikipedias trovärdighet

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!