För de flesta av våra läsare torde denna fråga vara lätt att besvara. I länder som Finland och Sverige är vi vana vid att kunna finna svaret på nätet. Namn, adresser och kartor finns blott ett par klickningar bort. Många av oss bär till och med ständigt på en liten men ändock kraftig dator som ger oss tillgång till – vad vi tror är – världens samlade information.
Att informationen finns tillgänglig tar vi ofta för givet. Detta är ett stort privilegium som långt ifrån alla åtnjuter.
Allt finns inte på nätet – och västvärldens hegemoni råder
.jpg){kind=link}
Wikimediaprojekten innehåller visserligen (ännu) inte världens all kunskap, men informationsurvalet – vad som finns och vad som saknas – är intressant i sig självt. Projekten redigeras av volontärer som utgår från publicerade källor. För att skapa en korrekt bild av verkligheten fordras därför att det finns både aktiva bidragstagare och pålitliga källor de kan använda sig av. Wikimediagemenskapen må vara stor och världsomfattande; emellertid är bristerna många och påtagliga. Betrakta exempelvis nedanstående analys av antalet bibliotek på Wikidata fördelade på land: https://w.wiki/8uq.
Ekonomiskt högt utvecklade länder, som Japan, USA, Storbritannien och Tyskland är bäst representerade. Längst ner på listan, med 5 eller mindre bibliotek vart, finner vi bland annat Afghanistan, Tunisien, Kroatien och Algeriet. Vart och ett av dessa länder har miljontals invånare, och säkerligen även många bibliotek. Varför finns inte de på Wikidata?
Denna fråga känns väldigt angelägen för oss, då Wikimedia Sverige genomför just nu projektet FindingGLAMs med syfte att öka täckningen av kulturarvsinstitutioner, däribland bibliotek, på Wikimedias plattformar. Projektet drivs med finansiering från Svenska postkodstiftelsen och i samarbete med UNESCO och Wikimedia Foundation.
Något som vi har uppmärksammat under projektets gång är att tillgången till databaser och förteckningar över kulturarvsinstitutioner varierar oerhört kraftigt från land till land. Exempelvis i Sverige publicerar Kungliga biblioteket sin Biblioteksdatabas med över 4 000 uppslag. Liknande strukturer har vi hittat i flera andra länder, som USA och Japan.
Samtidigt finns det regioner där inga data finns tillgängliga.
Ett samarbetsprojekt som samlar in data om afrikanska bibliotek – direkt från källorna
Projektet Advancing Library Visibility in Africa, som genomförs av African Library & Information Associations & Institutions i samarbete med University of Washington, syftar till att samla in uppgifter om bibliotek i flera afrikanska länder, bland annat Nigeria, Benin, Egypten, med mera. Målet är att öka bibliotekens synlighet och förbättra deras möjligheter till samarbete på lokal, regional och nationell nivå – vilket stärker deras roll som kunskapsbärare och kulturnav i lokalsamhället. Datainsamlingen sker bland bibliotekspersonalen själva och med hjälp av egenutvecklade, användarvänliga verktyg.
Det som gör projektet speciellt är att det insamlade datat är tillgängligt på nätet under licensen CC0. Det betyder att uppgifterna fritt kan användas av vem som helst. De kan kombineras med andra datamängder och inkluderas i andra databaser – bland annat Wikidata.
Wikidata – en plattform för levande data
Tack vare den generösa licensen valde vi att importera datat till Wikidata. Över sexhundra nya objekt skapades. En analys av antalet bibliotek på Wikidata i afrikanska länder ger just nu drygt 800 resultat – denna uppladdning står alltså för en betydande andel. Det bäst representerade landet på kontinenten är Kenya med över 130 bibliotek. Detta är ett land med nästan 50 miljoner invånare, så det finns säkerligen betydligt fler bibliotek som Wikidata ej känner till.
Wikidata, som startades 2012, har på kort tid vuxit till en av internets viktigaste plattformar för länkade öppna data. I dag har det över 60 miljoner objekt och många tusen aktiva bidragsgivare från hela världen. Det är just storleken och mångfalden av såväl innehåll som användare som är projektets styrka. Data på Wikidata får fler ögon på sig, kan kombineras med data från andra dataset eller som har lagts till av användarna, felen kan upptäckas och korrigeras, ny information kan läggas till. Allt detta är möjligt eftersom forskarna valde att släppa resultaten av sitt arbete under en öppen licens.
Med denna SPARQL-query kan du hitta alla uppgifter som laddats upp till Wikidata.
Det återstår mycket att göra
IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) uppskattar den totala siffran över bibliotek i världen till 2.5 miljoner, varav 400.000 folkbibliotek. Deras karta innehåller dock många vita fläckar – områden där inga data finns tillgängliga. De flesta finns just i Afrika. Bibliotek i dessa områden har svårare att samarbeta och hävda sig på regional, nationell och internationell nivå – trots den viktiga roll de spelar i sina respektive lokalsamhällens kulturliv och utbildning. Det arbete de gör kan inte synliggöras om ingen vet var biblioteken finns.
Ett annat sätt på vilket Wikimedia Sverige arbetar för att förbättra GLAM-informationen på Wikidata är, förutom att ladda upp dataset, att utveckla verktyg och tillvägagångssätt för volontärer att förbättra datat. Genom en crowdsourcingkampanj når vi ut till nybörjare och uppmuntrar dem till att börja redigera Wikidata – på ett lättförståeligt sätt. Ju fler bidragstagare desto bättre datakvalité.
Öppen kunskapsrörelsen har givit flera människor verktyg och inspiration för att börja engagera sig i att åtgärda dessa kunskapsbrister. Tillsammans bygger vi en bättre representation av den värld vi lever i.