Den senaste utgåvan av Stockholm IP Law Review (2024:2) djupdyker i frågor om hur AI och text- och datautvinning (TDM) kommer att bidra till och påverka framtidens kunskapsspridning. Wikimedia Sverige har bidragit med olika perspektiv, och flera av artiklarna i numret knyter direkt an till Wikimedia och våra plattformars roll i AI-utvecklingen.
Temanumret är ett resultat av den konferens om TDM, AI och upphovsrätt som Wikimedia Sverige arrangerade tillsammans med Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM) vid Stockholms Universitet och Svensk biblioteksförening i juni 2024, med stöd från Knowledge Rights 21 och finansierat av Arcadiastiftelsen. Evenemanget gästades av jurister, forskare och bibliotekarier och initierade många gemensamma diskussioner om artificiell intelligens, öppen tillgång, digitala infrastrukturer och upphovsrätt i en tid då teknologiska skiften sker allt oftare och snabbare än någonsin förr.
Wikipedia som AI-träningsdata – möjlighet eller utmaning?
I en av artiklarna analyserar Wikimedia Sveriges Eric Luth hur Wikipedia används som träningsdata för AI-modeller. Texten diskuterar spänningen mellan fri licensiering – som främjar fri tillgång och återanvändning av innehåll – och AI-modellernas storskaliga återanvändning av detta innehåll, som riskerar att motverka den långsiktiga hållbarheten i de öppna plattformarna.
Eric Luth argumenterar för att öppna källor som Wikipedia har en avgörande roll för att bygga transparenta, rättvisa och inkluderande AI-system men att detta kräver en diskussion om vilka ramverk och resurser detta förutsätter.
Kunskapsinstitutioner i AI-eran
I en annan artikel, samförfattad av Ana Lazarova och Eric Luth, riktas blicken mot kulturarvsinstitutioner och bibliotek och deras roll som ”kunskapsförvaltare” i och med att många av dem sitter på enorma mängder värdefullt digitalt material. Artikeln diskuterar hur dessa aktörer påverkas av TDM-undantagen i EU:s upphovsrättsdirektiv (CDSM), och hur dagens rättsliga ramverk både kan möjliggöra och försvåra tillgången till dessa digitala resurser.
Särskild uppmärksamhet ägnas åt det så kallade ”opt-out”-systemet, där rättighetsinnehavare kan förbjuda att deras innehåll används för TDM, och särskilt utifrån kulturarvsinsitutionernas perspektiv. Vilka rättigheter har kulturarvsinstitutioner att uttrycka sådana förbehåll, och hur påverkar det AI-modellerna?
EU-perspektiv och framtidsfrågor
Flera andra artiklar i numret ger en bredare bild av hur olika EU-länder implementerat TDM-undantagen. Bland annat presenteras insikter från Slovenien och Polen med fokus på vad som främjar respektive försvårar utvecklingen av öppna språkmodeller, datadelning och forskning.
Sammantaget visar publikationen att öppen tillgång, upphovsrätt och AI inte är separata frågor, utan delar av en större helhet där juridik, teknik och öppenhet behöver samspela för en positiv digital utvecklingDu kan läsa hela numret av Stockholm IP Law Review 2024:2här.