Wikipedia och företag

Häromdagen hade jag förmånen att få tala under en konferens för företag, Demystifying Digital, i Köpenhamn. Konferensen drivs av Hill & Knowlton som sysslar med PR och marknadsföring. Redan här tror jag att en hel del wikipedianer reagerar, för kopplingen mellan Wikipedia och företag är mycket känslig, för att uttrycka det milt. För den som står på utsidan av Wikipedia-världen kan det här vara smått oförståeligt, så istället för att bara be dig lita på att det är så, tänker jag visa hur kontroversiellt det är.

Wikipedias största tabu

För att förstå hur kontroversiellt det är för wikipedianer att företag skriver på Wikipedia kan man jämföra det med hur mycket vi pratar om andra delar av samhället. Titta exempelvis på den årliga Wikipedia-konferensen Wikimania, som hållits sedan 2005. Medan politik, utbildningsväsendet (inklusive universitet), minnesinstitutioner (såsom museer och bibliotek), media, och teknik, diskuteras fritt och ganska ymnigt både under Wikimania och resten av året, får samtal om hur Wikipedia och företag ska förhålla sig till varandra bara korta anföranden någonstans i mitten av en serie andra presentationer. Ta upp frågan om företag med vilken wikipedian som helst, och du kommer att se en människa som antingen skruvar på sig, blir irriterad eller byter ämne. Av de hundratals essäer och artiklar som finns på och utanför Wikipedia, om hur man ska bete sig, finns det knappt en handfull om företag och Wikipedia. Här finns en av de få jag har hittat. Själv har jag hållit en föreläsning tidigare, som du kan hitta här.
Anledningen till att det är ett så jobbigt ämne är att Wikipedia är ett uppslagsverk som har som grundtanke att vara neutralt, medan företag ofta försöker framhäva sig själva, gärna på bekostnad av konkurrenterna. Varje dag tvingas Wikipedias ganska många och utmärkta vaktmästare ta itu med företag som går för långt i sin iver att marknadsföra sig själva och som sedan inte ens inser att de är partiska. Massor av företag försöker varje dag skriva hyllningsartiklar med detaljerade produktlistor, radera relevant information som inte visar upp företaget i god dager, och lägga in upphovsrättssskyddad information. Efter skolbarn som försöker klottra och garageband som lägger in artiklar om sig själva, är företag som försöker hävda sig själva den vanligaste och jobbigaste situationen Wikipedias vaktmästare stöter på. Det har gått så långt att många wikipedianer tycker att företag inte borde få skriva på Wikipedia.

Jag hör inte till den skaran med wikipedianer som tycker att företagen borde förbjudas från att bidra till Wikipedia. Jag tycker tvärtom att fler företag borde bidra till Wikipedia – så länge de gör det enligt samma regler som alla andra. (Jag kommer berätta mer om hur man kan göra lite längre ner.) Vi behöver fler som bidrar med texter och bilder, mm. Att utesluta en så stor grupp människor är helt enkelt att skjuta oss själva i foten, frånsett det faktum att det är helt omöjligt att se till att förbudet följs.

Varför?

Så hur får vi företag att bidra till Wikipedia? Jag tror att det bästa sättet är att vända på frågan: varför skulle ett vinstdrivande företag välja att lägga tid på Wikipedia när de inte får göra reklam där? I min presentation (som du hittar som pdf här) angav jag tre skäl, men det finns säkert flera:

1. Wikipedia är stort. Världens femte mest besökta webbplats, med drygt 388 miljoner unika besökare varje månad är en stor tänkbar publik. Det är många fler besökare där än på vilken annan tidning eller annat uppslagsverk som helst. För enkelhetens gav jag i min presentation en direktlänk till en sida där man kan kolla hur många som besöker ens företags (eller ens egen) Wikipedia-artikel. Här finns den sidan.
2. Vem som helst kan redigera Wikipedia. Det betyder att ens konkurrenter kan lägga ner tid på sin egen Wikipedia-artikel, ja, till och med göra den till en utmärkt artikel, vilket betyder att den kan hamna på huvudsidan på Wikipedia. Det betyder också att illvilliga krafter kan arbeta för att artikeln om ett specifikt företag ska vinklas lite, lite åt det negativa hållet, och ibland ganska mycket åt det negativa hållet. Är svartmålarna tillräckligt duktiga (och letar reda på källor) kan det vara svårt för andra att kämpa emot det. (Tips här: kämpa genom att ange fler källor, och genom att lägga till information, inte genom att ta bort.)
3. Frågan om tid är ganska intressant, för många tror att Wikipedia tar mycket tid, enligt teorin att man måste bevaka sin artikel så att ingen försämrar det mästerverk man själv har skapat. Men grejen är den att om (och jag får betona ”om” här) man skapar en bra artikel om sitt företag, då kommer många andra att hålla ögonen på den. Det här betyder att Wikipedia är ett av de mest tidseffektiva sätten att få ut information om sitt företag, eftersom man inte ständigt måste påminna folk (som med Twitter, Facebook och andra sociala medier). Artikeln finns kvar där och hamnar dessutom troligen ganska högt i resultaten när någon gör en sökning på nätet.

När jag hade pratat om det här blev jag utmanad med påståendet att Wikipedia inte kommer att resultera i fler köp. Det är en relevant fråga. För det första är det inte helt sant. Ett liknande exempel, som kan låta helt irrelevant, men som har med saken att göra rör British Museum. Det är inte ofta folk går in på deras webbplats och läser deras vetenskapliga artiklar om de föremål de har. Men i juli 2008 såg museet ett enormt inflöde av läsare till några tunga arbeten de hade om en sorts reliker. Hur kom det sig? Jo, det rörde sig om kristalldödskallar, en sorts relik som figurerade i titeln till den senaste Indiana Jones-filmen. Folk hade sökt på ”kristalldödskalle”, kommit till fel artikel, läst igenom hela artikeln och dessutom gått vidare till källorna som angavs, och läst rätt tunga texter, bara för att det var så intressant!
Det andra svaret på påståendet om att Wikipedia inte genererar köp är att folk åtminstone delvis tenderar att föredra Wikipedias artiklar framför företagens egna webbplatser. Jag kan tänka mig flera skäl till det: det är lättare att navigera på Wikipedia, där man redan känner till var informationen finns, det är mindre flashigt (i själva verket ganska torrt), och det är inte lika mycket käckt ”sälj”. Just the facts, ma’am. Jag hörde förresten på konferensen att folk från Hill & Knowlton använde Wikipedia snarare än företagets webbplats för att ta reda på hur många anställda de var. Det gick snabbare.
Det tredje svaret är att informerade kunder är bättre kunder. De köper mer, och de blir mer nöjda, vilket betyder att de återkommer och köper mer saker. Om kunderna kan läsa på, innan de ska köpa något, vilket flera föredragshållare påstod att kunder gör i allt högre grad, då är det bra att det finns information som kunderna tycker är överskådlig och neutral.

Hur?

Den stora knäckfrågan när det gäller företags bidrag till Wikipedia är hur de ska bära sig åt. Grundtipset liknar det där gamla skämtet om hur igelkottar har sex: ”mycket försiktigt”. Som jag skrev ovan är det väldigt kontroversiellt med företag som redigerar Wikipedia. Men jag tänkte bli mer detaljerad än så.
Jag har föreläst flera gånger inför företagsledare, marknadsförare och experter som är anställda av företag, och jag får varianter av samma tre frågor/påståenden hela tiden:

• vi har hört att man inte ska skriva i artikeln om sig själv
• vad gör vi ifall artikeln om vårt företag är dålig eller till och med vandaliserad, särskilt om vi inte får redigera där?
• vi försökte lägga till neutral information, men det blev borttaget

Innan jag kan svara på de frågorna, måste jag svara på en annan fråga.

Vem?

Vilka möter man när man är på Wikipedia? Det finns i stort sett tre typer av folk man möter:

1. Wikipedia-gemenskapen är den absolut största gruppen, med flera tusen människor runt om i världen. Alla bidrar olika mycket och med olika saker. Ingen har sista ordet eftersom det inte finns någon central redaktion, och istället använder man konsensus för att komma överens om vad som ska stå i artiklarna. Gemenskapen består av många olika viljor, och det är deras sammanlagda ståndpunkt som betecknas som konsensus. Det betyder att man ibland möter trevliga människor, och ibland människor som är stressade eller ouppfostrade. Det är wikipedianerna man pratar med om innehållet, d.v.s. texterna och bilderna. Varje språkversion (alla cirka 280) är fristående, och som sagt, baserade på språk, snarare än land. Det finns massor av automatiska och persondrivna verktyg för att se till att ingen försöker vinkla materialet på Wikipedia.
2. Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia och flera andra stora sajter, är en ideell, allmännyttig organisation. Bara omkring 75 anställda (i presentationen står det 50, men det ska vara 75), och en budget per år som motsvarar vad det kostar att köpa en fotbollsspelare. Om frågan inte gäller juridik, finanser eller liknande saker, kommer man antagligen inte ha med Wikimedia Foundation att göra.
3. I ett trettiotal länder finns lokala stödföreningar. De är nationella, snarare än språkbaserade. Den svenska föreningen, Wikimedia Sverige, sysslar med sådana saker som att kontakta svenska skolor och svensk press, gå på svenska mässor, och så vidare. Kontakta närmaste lokala stödförening om du vill samarbeta på större skala än bara i en eller ett par artiklar.

Tillbaka till hur?

Nu när vi har svaret på ”vem”-frågan klart för oss kan vi gå tillbaka till frågorna om hur företag kan bidra till Wikipedia.
Hit and run
Det första man ska tänka på är att det inte är en bra strategi att bara slänga in material i Wikipedia och tro att det ska få ligga kvar orört. Wikipedias artiklar skapas och utvecklas i en längre process än så. En artikel kan förändras flera hundra gånger innan den kan anses ens i närheten av bra. Det här innebär rent praktiskt att man bör ägna en längre period åt en och samma artikel, men inte lika lång tid vid varje tillfälle. Istället för att ägna en hel dag åt att skriva en artikel, så lägger man tio minuter eller upp till en halvtimme om dagen i en vecka.

Observera att Wikipedia bara innehåller material som man får sprida fritt. Det betyder i de flesta fall att du inte bara kan lägga in material från ditt företags webbplats, utan att du måste skriva eget material, baserat på vad andra har skrivit.
Skapa ett konto och skriv på din användarsida
Man måste inte skapa ett konto för att skriva på Wikipedia, men man får så många extra verktyg att vi verkligen inte kan rekommendera det tillräckligt. När du väl har gjort det, skriv om dig själv på din användarsida. Var så transparent du kan, särskilt om eventuella artiklar där du kan ha en intressekonflikt. Ange till exempel var du jobbar, så att ingen sedan råkar hitta en koppling mellan dig och företaget och de artiklar du redigerar. Om någon annan hittar en koppling mellan dig och artiklarna du skriver i, och det visar sig att dina redigeringar är vinklade, kan du bli blockerad från att redigera på Wikipedia. Vem som helst kan redigera på Wikipedia, men vi är inte hur toleranta som helst.
Dessutom, och det är viktigt, visa också på din användarsida att du förstår att dina bidrag ska vara neutrala, inte PR.
Ett bra tips till din användarsida är att också lägga till en rad bra källor till information, till exempel böcker som du har tillgång till eftersom du jobbar där du jobbar, eller webbkällor som de flesta kanske inte skulle hitta utan din hjälp. Då kan du peka på de källorna när folk undrar något. Du går då från att vara en som försöker framhäva sig själv och sitt företag till en som försöker hjälpa andra, och de får mycket credd på Wikipedia.
Börja med något mindre kontroversiellt
Istället för att börja med att skriva artiklar om dig själv eller ditt företag, skriv om det du jobbar med. Jobbar du inom bankväsendet, skriv inte om Swedbank där du jobbar, utan skriv om bottenlån. När du har blivit varmare i kläderna, och folk har börjat lita mer på dig, kan du övergå till att skriva om din arbetsplats – om du inte har upptäckt, som många gör, att det är roligare att skriva om ämnet än om arbetsgivaren. Då är det också mindre risk för att någon annan ska återställa dina bidrag.
Det är fint att härmas
Nästa sak att tänka på är att det redan finns många artiklar. Titta exempelvis på Wikipedias bästa artiklar. De finns på huvudsidan, under rubriken Utmärkta artiklar. Leta reda på ett ämne du gillar och studera artikeln noga. Hur är den skriven? Vilka rubriker innehåller den? Hur lång är den? Hur många bilder innehåller den? Lägg särskilt märke till att artiklar innehåller både positiva och negativa händelser och att de är skrivna med akademisk sakprosa.
Kopiera sedan texten och klistra in den i den artikel du har tänkt att jobba med. Sedan kan du byta ut alla siffror, namn och annat som bara hör till den andra artikeln och använda resten som en mall för den nya artikeln.
Hjälp, min artikel blev återställd!
Oavsett hur mycket du har arbetat med artikeln och oavsett hur goda intentioner du har, kan det sluta med att någon vill radera din artikel eller återställa dina redigeringar. Även om det naturligtvis är tråkigt med tanke på hur mycket tid du har lagt ner, ska du veta att det raderas ungefär lika många nya artiklar varje dag som får vara kvar. Det första du ska göra ifall det händer med din artikel är att kolla ifall du råkar ha brutit mot en av Wikipedias regler. Det är vanligare än man tror. Vid senaste räkningen fanns flera dussin riktlinjedokument för att skriva på Wikipedia. Nu är inte tanken att en artikel ska raderas eller att en redigering ska återställas bara för att den inte är perfekt, men krav på att Wikipedia ska hålla klass kommer både utifrån och inifrån wikipedianerna själva, stress, och dåligt humör kan ibland spöka här.
Men om du har skrivit en neutral artikel om ett företag eller en person som uppfyller Wikipedias lägstanivå för att få inkluderas i Wikipedia, och dessutom lagt till en eller flera källor – då kan artikeln ha blivit återställd/raderad av misstag. Ta det lugnt, det går alltid att återställa den. För att vinna supportrar bland wikipedianerna (tillit är hårdvaluta på Wikipedia!) är det bästa sättet att handskas med situationen den här:

1. skriv på artikelns diskussionssida att du misstänker att ett fel har begåtts och att du föreslår att någon tittar på det snarast. Om du kan, ge hänvisningar till tillförlitliga källor. Både de som bevakar det som händer på Wikipedia och de som tidigare har redigerat den artikeln kommer att se att någon har redigerat diskussionssidan. Några av dem kommer att reagera och hjälpa till. Ju trevligare du är, desto större chans har du att få hjälp. Tänk på att wikipedianerna är oavlönade och hjälper dig på sin fritid. Att gnälla och ställa krav är alltså ungefär lika otrevligt som att bete sig illa mot en körledare eller en korpfotbollstränare.
2. om inget hänt på tre-fyra dagar, påminn på samma ställe
3. om inget händer då heller, anmäl problemet på Anmäl ett fel. Glöm inte att berätta om din partiskhet.
4. skulle det vara så att ändringarna ändå inte blir gjorda, eller att någon (som du misstänker kan mindre om ämnet än vad du kan) hävdar att du har fel – och du har källor som stöder din ståndpunkt – skicka ett mail till info-sv@wikimedia.org och berätta vad som hänt. De som får det mailet är också volontärer, men de har mycket erfarenhet av liknande frågor. Kanske kan de hjälpa dig eller åtminstone råda dig hur du ska gå vidare.

Något är fel med Wikipedia
Jag möter då och då folk som tycker att det är något fel med Wikipedia. Det är möjligt att det är. Men jag hoppas att de människorna också kan överväga tanken att de antingen missförstått saken eller kanske bara inte förstått varför wikipedianerna gör som de gör. Med tanke på hur många smarta människor som lagt ner så mycket tankemöda på att få Wikipedia att fungera genom åren, och hur många nybörjare wikipedianerna mött, finns det många verktyg, många policies och många wikipedianer som blivit luttrade. Oftast rör det snarare om att felen inte är fel, utan genomtänkta strategier för en situation du inte har mött än. ”It’s not a bug, it’s a feature” som det ibland kallas inom IT-kretsar. Visa mig det system som inte blir fyrkantigt i vissa fall. Som alltid när det gäller fyrkantiga system, ligger lösningen i att träffa rätt person att prata med. På Wikipedia finns det så många ingångar att det kan vara svårt för nybörjare att hitta rätt. Själv hänvisar jag ofta folk till projekten, alltså de sammanslutningar av wikipedianer som har specialintressen för ett särskilt område, såsom medicin eller fåglar. Här hittar du alla projekt på svenskspråkiga Wikipedia. Leta reda på det projekt som sysslar med samma sak som du har problem med, och ställ frågan direkt till de användare som står anmälda där.

Vad?

Under föreläsningen gav jag många exempel på företag som varit fantastiska exempel för företag överallt. Här är en lista över allihop:

• …
• …
• …
• …
• …
• …

Jepp, du ser inte fel. Det finns inte särskilt många exempel på företag som varit goda förebilder här. Däremot finns det många minnesinstitutioner som donerat bilder och annat material, och det finns många universitet som har längre samarbeten med Wikipedia. På sin höjd har företag släppt ett par bilder fria så att Wikipedia kan använda dem. Bonniers, exempelvis. Men det saknas företag som vågar lägga upp en större strategi som involverar Wikipedia. Mycket snack och lite verkstad, är det jag brukar möta. Men det kan vara bra att veta att det alltså finns en organisation att vända sig till. Och att så länge företag spelar efter samma regler som alla andra är de varmt välkomna.

Var?

Kontakta oss så kommer vi och hjälper er lägga upp en strategi för att handskas med Wikipedia.

När?

Det är min fråga till dig. När ska vi komma?

Avslutning

Så småningom kommer Hill & Knowlton att lägga ut video från alla föreläsningar, men än så länge har inget dykt upp.