Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.
”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”
Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:
- pedagogiska fördelar för institutionen och
- meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som
- kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.
1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen
Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.
2. Studenternas motivation och lärandemål
Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.
3. Bidrag med hög kvalitet
Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.
Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.
Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.
Erkännande för skickligheten
Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.
Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.
Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!
Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige