Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid