Vi är många, vi är tusen

Hur många är wikipedianerna? undrade någon på workshopen i förra veckan. Lennart Guldbrandsson gav ett kort svar: tusen.

Frågan är givetvis mycket mer invecklad än så, det beror hur man räknar. Några stammisar redigerar Wikipedia flera gånger varje vecka, andra gör någon enstaka ändring av ett faktafel. Samma spridning på aktivitet har tryckta uppslagsverk. August Strindberg bidrog med en enda signerad artikel (djefvul) till Nordisk familjeboks första upplaga. Dick Harrison har skrivit hundratals i Nationalencyklopedin. Ofta är det yngre akademiker som stimuleras av att skriva encyklopediska förklaringar, så även i Wikipedia.

Varje nyskapad artikel och varje senare ändring i Wikipedia sparas i en logg. Den syns som historiken för artikeln, som listan över de senaste ändringarna och som varje användarnamns bidragslista. Vi vet inte alltid vem som döljer sig bakom ett användarnamn, men vilka ändringar som gjorts i det namnet är helt offentligt. Utifrån loggarna är det möjligt att skapa statistik. Den som tagit detta till sin uppgift är holländaren Erik Zachte. Hans Wikimedia Statistics eller ”wikistats” omfattar alla systerprojekt på alla språk, månad för månad.

Under editor activity level syns att 1040 olika användare under mars 2010 gjorde 5 eller fler redigeringar av artiklar i svenskspråkiga Wikipedia. Det var 134 användare som gjorde minst 100 redigeringar under månaden. Dessa siffror skiljer sig bara marginellt från tidigare månader. För norska (bokmål) Wikipedia var siffrorna i stället 660 respektive 104 användare, vilket är nog så högt från ett land med bara halva Sveriges befolkning. Men danska Wikipedia har bara 319 lågaktiva respektive 44 högaktiva användare.

Går vi till de många systerprojekten inom Wikimedia Foundation blir siffrorna ännu mer hanterliga. Det näst största svenskspråkiga projektet är Wiktionary, den fria ordboken. (Jag bortser här från den flerspråkiga bildbanken Wikimedia Commons.) Till svenska Wiktionary bidrog 27 användare med minst 5 redigeringar och 8 användare med minst 100 redigeringar under mars 2010. Under april tycks den senare siffran ha vuxit till 14, vilket är en anmärkningsvärd framgång.

När det gäller Wikisource, det fria biblioteket, får man i stället för artiklar titta på bidragen i ”övriga namnrymder”, vilket betyder korrekturläsning av inscannade texter. Till svenska Wikisource bidrog 10 användare med minst 5 redigeringar och 6 användare med minst 100 redigeringar under mars 2010. Men under april och maj har över 20 användare gjort 5 redigeringar. Några framsteg i projektet utannonserades i Wikipedia varvid många wikipedianer provade på att bidra till Wikisource.

Andra projekt, som Wikiquote, den fria citatsamlingen, och Wikinews, den fria nyhetstjänsten, har bara några fåtal bidragslämnare på svenska språket och lyckas inte ta sig ur startgroparna.

Wikipedia beskrivs ofta som encyklopedin som ”alla” kan redigera, men det är ju långt ifrån 9 miljoner svenskar som bidrar. De här 1040 användarna utgör en tiondels promille av ”alla” som talar svenska. Det finns många fler bloggare än wikipedianer. Att överblicka 1040 bidragslämnare eller de 134 dagligen aktiva är inte alls någon omöjlighet. Föreningen Wikimedia Sverige har 200 medlemmar, som jämförelse. Man kunde samla allesammans till ett sommarläger eller ett höstmöte. Att mobilisera en tiondels promille av befolkningen till Wikipedia är nära nog rekord. Det är mer än vad de tysk-, fransk-, spansk- och engelsktalande klarat av. Att tyska Wikipedia är stor beror främst på att de tysktalande är så många fler, inte på att de skulle vara mer välorganiserade.

Det bildas gärna myter om att all information numera finns på nätet, att bidragslämnarna till Wikipedia är oräkneliga och att vi hotas att dränkas i ett överflöd av information. Men antalen är i själva verket högst beskedliga. Gamla folkrörelser har hanterat mycket större antal människor än vi idag möter på nätet. Fenomenet påminner om rädslan för höga hastigheter i järnvägens barndom. Det skrämmande berodde nog mer på att järnvägen var ny, än på att hastigheten i sig skulle vara farlig.