Tips till journalister

Med anledning av en fråga från en frilansare: finns det något att skriva om nu när Wikipedia snart fyller tio år?
Jag var svenskspråkiga Wikipedias presskontakt mellan 2006 och sommaren 2010 (jag avsade mig jobbet frivilligt, eftersom jag fått mycket annat att göra). Under den perioden blev jag kanske intervjuad 150-200 gånger. Den absolut vanligaste frågan jag fick var ”Går det att lita på Wikipedia?” Jag svarade nästan alltid en variant av ”Det beror på vad man ska ha det till.” Inga källor passar till allt. Och det finns fel i alla typer av källor. Men tester har visat att Wikipedia är hyfsat tillförlitligt, framför allt eftersom det finns en massa system på plats för att förhindra att artiklarna försämras.
Ingen förnekar att det finns problem med Wikipedia, men att bara rapportera om problemen ger en väldigt skev bild av ett komplext fenomen. Med tanke på att en av Wikipedias grundprinciper är att materialet ska vara neutralt och det arbetas en hel del med det bakom kulisserna känns ibland tidningar väldigt vinklade.
Det är som om rapporteringen om Melodifestivalen (som har ungefär lika många tittare som Wikipedia har läsare) varje gång skulle inkludera flera kommentarer om att fel låt vann. Varje artikel skulle börja med låtlistor, artisternas historia och personligheter (och kläder), låtar som slagit stort, vart en sångare har tagit vägen, låtar som är kopior av andra låtar, förbjudna danssteg, problemen bakom produktionen, fusk vid röstningen, etc, etc, och sedan avslutas med samma kommentar. ”Charlotte Perrellis nya låt anklagas för att vara för lik The Pretenders James Bond-låt. Men det spelar ingen roll för fel låt kommer ändå att vinna.” Om du tycker att det låter löjligt kan det vara dags att titta på hur artiklarna om Wikipedia avslutas.
Och i det är faktiskt värre än så: flera journalister har försökt att bevisa att det finns brister i systemet genom att (om vi ska fortsätta liknelsen med Melodifestivalen) skicka in egna bidrag och sedan rapportera om hur det går – och sedan konstatera att det är ett bevis för att fel låt kommer att vinna.
I vilket fall som helst: nu när Wikipedia är 9 år gammalt och används allt mer, börjar det bli dags för andra typer av artiklar. Visst vore det tråkigt med samma gamla artiklar som har producerats ända sedan 2001 – och om det vore något annat ämne skulle chefredaktörerna troligen sagt ifrån för länge sen.
Dessutom: det händer så himla mycket inom Wikipedia-världen som folk aldrig får veta eftersom journalister enbart skriver om Wikipedias svagheter. Låt mig bara helt kort ge några tips på saker som svenska journalister nästan aldrig skriver om men som jag tror att de flesta läsare skulle tycka vore intressant:
Wikipedias storasyster, Wikimedia Commons
Det här kanske chockar en del, men Wikipedia har faktiskt flera systerprojekt. En del är inte så aktiva, men det finns ett systerprojekt som till och med är större än Wikipedia, och som det aldrig står något om i tidningarna. Jag talar om Wikimedia Commons, en gigantisk bild-, film- och ljuddatabas. Alla bilder där är fria att använda (så länge man anger källa enligt god sed), bearbeta – och till och med sälja vidare! Journalister får alltså gärna använda de bilderna i sina artiklar! Hela Wikimedia-rörelsen är nämligen en av de största företrädarna för fria licenser i världen. Sajten bygger på fri programvara, innehållet är fritt att återanvända, och det finns många som speglar Wikipedia. I själva verket pågår det ständigt diskussioner om upphovsrätt och andra aspekter av det juridiska.
Wikipedianerna
På rak arm kan jag bara påminna mig tre-fyra reportage om wikipedianerna, snarare än om Wikipedia. Det finns fantastiska historier här. Varför bidrar de? Vilka är de? Varför inte besöka dem hemma, och behandla dem med respekt på samma sätt som man gör med andra grupper av personer som är aktiva inom ett område? När TV-programmet Sverige var hemma hos mig klippte de bort allt viktigt och intelligent jag sa under ca en timmes intervju och använde de värsta bitarna. Istället lämnade de plats för ett antal folk på gatan som fick frågan om de litade på Wikipedia. (”Vi klipper nu bort från Martin Stenmarck och frågar folk på gatan om fel låt kommer vinna.”) Intervjua wikipedianerna och lyssna på vad de säger. De har mycket att säga om den utveckling som hela samhället genomgår, och har fackkunskaper om något som jag vet att folk är intresserade av. Hur hanterar man att någon försöker rasera det man har arbetat med? Hur kommer en artikel till? Varför bidrar du till Wikipedia?
Truth in numbers?
I år, på Wikimania (något som inga svenska media heller skrivit om!), hade dokumentärfilmen Truth in numbers? premiär. Det är ett mångårigt projekt där ett helt gäng följt efter Wikipedias grundare, Jimmy Wales, intervjuat flera av Wikipedias kritiker, forskat och fått fram en nyanserad och balanserad bild av Wikipedia. Om drygt 2 veckor kommer den på DVD.
Wikimedia Foundation sätter upp kontor i Indien
Enligt Wikimedia Foundations strategiska plan kommer den ideella organisationen (alla intäkter via donationer! Inget storföretag i ryggen! Bara drygt 30 anställda i hela världen! Budgeten är ungefär vad Transformers 2 drog in – på premiärdagen!) satsa en hel del resurser på att få ut Wikipedia till tredje världen. Såväl Afrika som Asien kommer att se en hel del av Wikipedia framöver, framför allt med tanke på att WMF snart öppnar ett kontor i Indien. På rätt många platser har det inte funnits något uppslagsverk över huvud taget tidigare och där har Wikipedia blivit en viktig kulturbärare.
Wikipedia Academy och Wikipedia Ambassadors
Wikipedia och forskarvärlden kommer allt närmare. Inte bara det att forskare lägger allt mer tid på Wikipedia (faktiskt!), utan det har sedan flera år hållits konferenser där forskare och wikipedianer möts och diskuterar hur samarbetet ska ökas ännu mer.
Nu har det här blivit ännu större: nyligen startade ett program i USA där wikipedianer tränar studenter i att använda Wikipedia på ett vettigt sätt (läs mer). Och wikipedianer skapar till och med egna grupper på universiteten.
I november kommer Wikimedia Sverige, den lokala stödföreningen (den tredje största av drygt 30 runtom i världen), att hålla sin tredje Wikipedia Academy. Dit kommer Wikimedia Foundations vd, Sue Gardner, alltså den som beslutar om vilka projekt som kommer att få pengar. Intresset förväntas bli ganska stort inom forskarvärlden.
Wikipedia i Kina
Till skillnad från Google och flera andra stora företag har Wikipedia aldrig gått med på Kinas krav om självcensur för att få driva sina sajter på Kinas fastland. Visst, Wikipedia har varit blockerat, men det finns många sätt att kringgå den stora kinesiska brandväggen. Det här är spännande historier om folk som riskerar sitt liv och sin frihet för att få skriva på Wikipedia.
Bilddonationer och samarbeten

Det är inte bara privatpersoner som donerar bilder till Wikimedia Commons (se ovan). Allt fler stora instutioner har donerat tusentals bilder, eftersom de inser att det här är ett bra sätt att synas. Det finns många svenska exempel, men de riktigt stora kommer från Tyskland och Nederländerna där Bundesarchiv lagt ut 80.000 bilder, Tropenmuseum lagt ut 60.000 bilder, och Deutsche Fototek bidragit med 250.000 bilder. En rolig donation är AntWeb som lagt ut 35.000 bilder på olika myrarter. Se en komplett förteckning över de samarbeten som finns redan, här. Och 2010 såg också hur wikipedianen Liam Wyatt fick tillträde till British Museum och fixade så att andra wikipedianer fick komma bakom kulisserna (något New York Times mfl tidningar skrev om, men inga svenska tidningar, trots att British Museum är den gamla sortens museum, om vi säger så.)
Den svenska Wikipedia-kursen
Unik i världen är den svenska Wikipedia-kursen som hålls för andra gången på Mittuniversitetet! Det har förekommit kurser där Wikipedia har varit en del tidigare, men den här ägnar 10 veckor (7,5 högskolepoäng) enbart åt Wikipedia. I år var intresset rekordhögt med över 100 sökande. De fick till slut stänga sökningen. Som en del av kursen fick deltagarna skriva uppsatser om Wikipedia.
Minst 70% experter
Eftersom folk frågar så mycket, gjordes en stor undersökning 2007-2008 om vilka wikipedianerna var. Ett preliminärt resultat kom 2009 och det skrevs en del om – framför allt att det främst var män som bidrog. Men det var inte lika stort intresse för det fulla resultatet som kom i år, där det visade sig att… ja, just det, andelen som hade expertis inom det område de skrev om på Wikipedia som lägst var 70%. Läs de fulla resultaten här.
Wikipedias årliga insamling
Varje år dyker det upp stora skyltar på Wikipedia där man frågar om pengar (eftersom Wikipedia inte har några annonser eller något företag i ryggen måste pengar in på något sätt). Nu i november är det snart dags igen. Vad ska pengarna användas till? Allt sånt finns redovisat här för den som vågar läsa själv. Men betyder det något för folk i Sverige? Kanske. En av de saker som WMF kommer att satsa på är de lokala stödföreningarna, och det betyder att det kommer att finnas mer pengar att söka för den som vill göra något som förbättrar Wikipedia: åka på fotosafari, utbilda folk i hur Wikipedia fungerar, stå på mässor, kontakta organisationer om fler bilddonationer, etc. Vem vet, snart kanske det finns någon som är anställd för att arbeta med Wikipedia-relaterade saker i Sverige?
Hur får jag reda på mer om Wikipedia?
Det finns mer information om Wikipedia än någon människa någonsin hinner läsa. Var ska man då börja? Mina tips:
* Bybrunnen / Village pump
* Wikimedia Foundations blogg
* Wikimedia Sveriges blogg
* Signpost, wikipedianernas tidning
* prata med wikipedianerna. Det finns många att kontakta, säkerligen någon där du bor, och de kan berätta mer än vad som ryms i ett sånt här litet blogginlägg.
Fast du kanske hellre skriver om ifall det går att lita på Wikipedia trots allt? I så fall rekommenderar jag dig att läsa följande sida:
* Reliability of Wikipedia
Och om det inte räcker (den artikeln är trots allt bara 87.000 tecken lång – och finns på Wikipedia) finns alltid:
* Wikipedia:Replies to common objections (ytterligare 75.000 tecken)
En längre sammanfattning på svenska är boken ”Så fungerar Wikipedia” som jag själv skrev 2008. Det var då en av de första böckerna om Wikipedia i världen. Jag har också samlat en hel del praktiska länkar på min användarsida på Wikipedia.
Inom kort kommer jag också att lägga ut en uppföljare till min essä om hur vi ska höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Den kan vara värd att rapportera om…