Wikimedia Foundation (WMF), den ideella stiftelse som äger och förvaltar Wikipedia och dess systerprojekt, är helt beroende av frivilliga, oavlönade insatser för att bygga upp kunskapsinnehåll till Wikipedia och dess systerprojekt. Den gemensamt insamlade kunskapen förmedlas gratis och fritt till var och en som vill ta del av innehållet.
Trots att innehållsskaparna inte är avlönade behöver stiftelsen pengar för att uppnå sitt stadgeenliga syfte ”to empower and engage people around the world to collect and develop educational content under a free license or in the public domain, and to disseminate it effectively and globally”. Målet uppstår nämligen inte av sig självt. Det har alltid funnits människor som velat dela med sig av sin kunskap men för den skull har det inte automatiskt uppstått en resurs som Wikipedia. För att åstadkomma det önskvärda resultatet krävs de rätta yttre förutsättningarna. Dessa förutsättningar skall WMF skapa. Dessa förutsättningar skall Wikimedia Sverige skapa för svenskspråkiga Wikimedia projekt. Det kan handla om att:
- Stabilisera infrastrukturen genom att lagra och backa upp innehåll. Visste du till exempel att Wikipedias dyrbara innehåll tidigare inte har backats upp. Man har fått förlita sig på att andra sajter som av olika skäl har haft användning av Wikipedia därför har speglat Wikipedias innehåll. Snart däremot kommer allt att kunna backas upp i en ny serverhall. Från en något osäker tillvaro mot större säkerhet med andra ord.
- Öka deltagandet genom att stödja nätgemenskapen och i samhället nå ut med projektens mål för att engagera nya deltagare och partners.
- Öka tillgängligheten kan åstadkommas genom att stödja skapandet av lokala språkversioner, genom att sprida kunskapen på andra sätt än genom en internetansluten dator, till exempel genom att förbättra mobilåtkomst eller sprida off-line versioner av Wikipedia. Upp-tid och svarstid kan förbättras.
- Förbättra kvaliteten. Partnerskap med till exempel kulturorganisationer förser projekten med värdefulla bilder och annan media. Utbildningsorganisationer skulle till exempel kunna jobba systematiskt och kvalitetshöjande med artiklar på Wikipedia och dela mer kursmaterial genom Wikiversity. Verktyg för att lättare bedöma och märka upp artiklar efter kvalitet behöver fortsätta att utvecklas.
- Uppmuntra innovation. Önskan om en encyklopedi med all världens kunskap är inte ny. Däremot behövdes det en teknisk innovation och ett nytänk om vilka som skulle var inbjudna till att delta i skapandet av encyklopedins innehåll. Goda idéer som främjar målet behöver uppmuntras även framöver.
Läs gärna WMF:s utmärkta verksamhetsberättelse. Wikimedia Sveriges verksamhetsberättelse hittar du här. Chapters, som Wikimedia Sverige, är till sin natur oberoende av Wikimedia Foundation men samarbetar för att uppnå Wikimedias gemensamma, globala mål om fri kunskap till alla. Chapters kan sitt närområde bättre än Wikimedia Foundation. Wikimedia Sverige känner till svenska (och i viss mån finladssvenska) förhållanden och kan lokalt samarbeta med museer och stödja projekt som leder till en större tillgång till fritt material. Ibland är samarbetet mer långtgående än annars, till exempel när Wikimedia Sverige väljer att delta i årets gemensamma insamling.
Wikimedia-projekt finansieras nämligen med donationer, bidrag från fonder och medlemsavgifter.
Det är sällan någon som är ute och skramlar med bössan utan insamlingen sker mest online. Du kanske märkte någon av de banners som var placerade ovanför artikeltexten i höstens kampanj. Klickade man på en sådan så hamnade man förr eller senare på en sida där man kunde donera.
Nu är det dags att dra nytta av tidigare erfarenheter och planera för årets fundraising som kommer att äga rum under november och december. Holger Motzkau och jag har som representanter för Wikimedia Sverige varit på Fundraising Summit i Wien för att planera och utbyta erfarenheter med andra chapters och WMF. Diskussionerna (som har dokumenterats) har bland annat handlat om:
- Chapters Fundraising Agreement 2011: Detta är ett avtal som reglerar hur ett chapter som Wikimedia Sverige och WMF skall samarbeta för att tillsammans genomföra årets fundraising. Detta inkluderar till exempel att tillsammans bestämma text och utseende på banners, att i tid testa banners och själva donationsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter, att dra nytta av donatorernas IP-adresser för att dirigera donatorerna till rätt donationssida. Exempelvis kommer en person som befinner sig i Finland men surfar på svenskspråkiga Wikipedia och där klickar på en banner att dirigeras till Wikimedia Finlands donationssida. Donationer skall regelbundet redovisas öppet till WMF, donatorer skall tackas etc. WMF förbehåller sig rätten att se över ett chapters planer för hur pengar utöver ett chapters insamlingsmål skall användas. Detta är WMF:s sätt att försäkra sig om att små, nystartade eller oorganiserade chapters inte plötsligt sitter med en massa pengar som dom inte vet hur dom skall använda. Det är ju ingen idé att samla pengar för ett mål om det inte finns en plan för hur pengarna skall användas.
- Betallösning: Vilka betalningsmetoder skall vara möjliga för givarna att använda på donationssidan? Tro mig, här finns det olika varianter och en stor flora av tjänster att välja mellan. Direktbetalning genom internetbank, kortbetalning, betalning till angivet bankgironummer, någon av alla e-plånbokslösningar. Är det möjligen billigare med en betalväxel och egna avtal med de olika storbankerna? Detta kräver å andra sidan i Sverige en drös separata avtal: med de fyra storbankerna, med betalväxelföretaget och med kortinlösenföretaget. Skall vi lägga till möjligheten med e-faktura osv. Det är fascinerande att sitta i samma rum som chapters från andra länder och höra hur betallösningar ser ut i olika länder. I Schweiz verkar det nästan ofrånkomligt att komma ifrån utskrivna checkar som skall lösas in manuellt. I Portugal går man ofta till uttagsautomater för att betala sina räkningar. I Nederländerna räcker det med ett avtal med en bank för att kunna göra internetbetalningar till alla banker. Det är något för Sverige att ta efter! En annan sak man måste försäkra sig om då insamlingen börjar är att betallösningen inte blockeras under insamlingen. Betallösningsföretag brukar bli rätt misstänksamma när det plötsligt börjar flyta in stora summor på ett konto som annars brukar vara rätt vilande. Det är inte bara en gång som man har förväxlat Wikimedias insamling med penningtvätt och det tar ett tag att bli rentvådd. Säkerhetsåtgärder för att förhindra bedrägeri eller vandalism går ut på att till exempel blockera stora donationer och kontakta givaren för att få donationen bekräftad innan pengar dras. Det händer nämligen inte alltför sällan bus där någon lustigkurre vill se sitt namn i donationslistan som uppdateras i realtid. Andra säkerhetsåtgärder handlar om att blockera donationer av väldigt små belopp eftersom denna typ av donationer ibland genomförs i stor skala av bedragare för att kolla giltigheten av stulna eller fabricerade kontonummer.
- System för att hantera medlemmar, givare och donationer. Idag använder en del chapters manuella listor i kalkylblad medan andra har övergått till system med en databas i botten och där rutiner kan automatiseras. Wikimedia Foundation och en stor grupp andra chapters inklusive Wikimedia Sverige satsar på att anpassa CiviCRM för sina behov. En del chapters hyr in konsulter för att sätta upp och anpassa systemet med de betallösningar som man har valt. Andra har tillgång till egna programmerare som ställer upp med sin tid.
- Testning och design. Innan insamlingen startar gäller det att ha sina system och rutiner klara att tas i bruk. Därför måste alla som vill vara med i den officiella insamlingen enligt avtal genomföra testdonationer för att se att allting funkar och att hitta fram till det optimala budskapet i bild och text för banners och donations-sidor. Testerna som görs är enkla. Man försöker jämföra en variabel i taget, som till exempel val av bild för att undersöka när man får det maximala antalet klick som leder till en fullbordad donation. Banners med bilder fungerar bättre än banners utan bilder. Enkla banners med bild på en person med ett personligt och konkret meddelande fungerade bäst. Det har hittills varit svårt att klå banners med bilder av Wikipedias grundare Jimmy Wales men nu verkar det finnas åtminstone ett alternativ som ni snart kommer att bli varse. Wikimedia Foundation vill gärna komma ifrån att förknippa hela projektet med en enda person. Det finns ju alltid en stor risk förknippad med detta. Jimmy could hypothetically go crazy! Vem vet? Konstigare saker har hänt. För att inte störa gruppen skribenter i sitt arbete valde man förra året att en bit in i kampanjen ta bort banners för inloggade användare.
- Målgrupp: Wikimedia Foundation och många chapters funderar mycket på vilka givarna egentligen är. Det finns flera sätt att beskriva de som ger. En indelning handlar om att man ger utifrån tacksamhet, för att man tror på visionen och målet eller för att man donerar utifrån sitt eget självintresse att hålla tjänsterna igång (ungefär som att man betalar TV-avgiften). En annan indelning klassificerar givare som ”räddare”, ”deltagare”, ”investerare” eller ”nätverkare, fixare”. Man vill gärna undersöka vilka av dessa grupper som är vanligast och hur man formulerar en effektiv vädjan till de viktigaste grupperna. Det gäller att be om återkoppling vid rätt tillfälle. Att be om återkoppling under donationen leder oftare till att donationen avbryts och är alltså ingen bra idé.
Framåt sensommaren eller hösten så återkommer Wikimedia Sverige med konkreta uppgifter inför Wikimedia Sveriges insamling. Tills dess, trevlig sommar!