Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimediagemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.
Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation med Wikimedia Sverige som värd. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.
Humanitarian OpenStreetMap Team – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut
Tyler Radford, chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, en av de inbjudna talarna till Wikimania 2019 i Stockholm. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.
HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, är ett internationellt team som uteslutande ägnar sig åt humanitära åtgärder och samhällsutveckling med hjälp av öppna data. Det är en ideell organisation som arbetar med att tillföra data till de digitala kartornas grå ytor, där det saknas information och där människor befinner sig i nöd.
Tyler Radford, som är chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, har arbetat med HOT sedan 2015. Det är en position som passar honom väl, eftersom han både är en erfaren IT-konsult och har arbetat med katastrofhjälp vid FN och amerikanska Röda Korset.
– Mitt arbete på HOT är en mix av mina tidigare arbetserfarenheter. Vi är både en organisation som använder och utvecklar digital teknologi, och en humanitär ideell organisation.
OpenStreetMap var vid starten ett projekt som huvudsakligen fokuserade på att skapa digitala kartor över Storbritannien.
– På den tiden, 2005, tänkte vi inte riktigt på det som öppen och fri kunskap. Vi visste inte vad det skulle komma att utvecklas till, vi skapade coola funktioner. Det var omöjligt att föreställa sig hur det skulle komma att se ut 15 år senare, berättar Tyler.
Behovet av kartor under humanitära kriser
Vid 2010, då rörelsen var fem år gammal, skakades Haiti av ett kraftigt jordskalv. Omkring 200 000 människor dog i jordbävningen och många statliga institutioner förstördes. Det drogs igång en stor internationell hjälpinsats. När de humanitära organisationerna och den amerikanska regeringen anlände till Haiti, saknades information om var de kunde hitta skadade och möjliga överlevande. Ett av de största problemen var bristen på kartor med detaljerad information.
– Vid den här tiden fanns det medlemmar i vår gemenskap som funderade på om det skulle gå att använda OpenStreetMap som ett sätt att hjälpa till, genom att ta fram uppdaterade kartor med information om var det fanns människor som var drabbade och som fortfarande satt fast under byggnader och var det behövdes en räddningsinsats.
OpenStreetMap-gemenskapen fick tillgång till satellitbilder över Haiti och HOT startade en så kallad “kriskartläggning”. De samlade snabbt ihop den data som var publik online och satte ihop den på ett sätt som kunde användas av hjälparbetarna. HOT:s partner på Ushahidi skapade en plattform som gjorde det möjligt att visualisera hjälpbehovet som ett lager ovanpå OpenStreetMap. Det gjorde det möjligt för människor att skicka in textmeddelanden, som översattes till engelska av volontärer och placerades på kartan.
– Vi digitaliserade satellitbilderna, byggde kartor och gjorde dem sedan tillgängliga för hjälparbetarna på plats. Så här gick det till när Humanitarian OpenStreetMap startade. Vi är OpenStreetMap, men HOT har ett speciellt intresse för att använda tekniken främst för humanitära ändamål.
Det som startade med en mindre grupp av volontärer 2010, har nu vuxit till en separat ideell förening och en global gemenskap. HOT fungerar som en länk mellan OSM-gemenskapen och de humanitära organisationerna. De tillhandahåller teknologi, verktyg, träning och kunskap. Tyler Radford tänker att HOT har det gemensamt med Wikimediarörelsen, att det är en organisation med en bred gemenskap.
– Vi är en global gemenskap med människor som arbetar för att tillgängliggöra kunskap om vår fysiska värld. Precis som att Wikimedia har visionen om all kunskap till alla människor, är vi fokuserade på kunskap om vår omgivning, att kartlägga och publicera den på OpenStreetMap.
Tyler Radford berättar att HOT främst arbetar med att kartlägga där få andra gör det. Just nu håller de på att starta ett projekt i de östra provinserna i Demokratiska republiken Kongo. Där pågår just nu det näst största ebolautbrottet i historien.
– Det kan komma som en överraskning, men vi har ingen bra information om var det äger rum. Utbrottet pågår i mycket avlägsna områden, ofta känner vi inte till byarnas namn på det lokala språket. När människor kommer in för behandling är informationen om de drabbade byarna inte tillgänglig för den medicinska personalen som är på plats.
Fylla i luckorna
När du söker efter platser där HOT-teamen arbetar i någon av kartapparna, kommer du ofta att se en grå yta. Det saknas data för kartan, trots att det kan bo tusentals människor i dessa områden.
– När du tittar på kartan över norra Uganda på gränsen till Södra Sudan i din mobil, har många av dessa områden en grå yta och inget mer. Det finns inga utmärkta vägar, inga byggnader, inga gator, inga gatunamn, ingenting. Det här området är världens näst största flyktingläger. En miljon människor lever där, men det syns ingenting på kartan. Vi tycker verkligen att det är orättvist mot människorna som bor där.
HOT hjälper dem nu att kartlägga sina egna samhällen. De börjar med grundläggande information såsom gator och byggnader, med hjälp av satellitbilder.
– Men du kan inte se allt där uppifrån, du vet inte om byggnaden är någons hem, en skola eller ett sjukhus. Det är därför som det finns volontärer på plats, som kan ta sig till dessa områden. Vår volontärgemenskap arbetar både online och på plats.
Användbar metadata
Volontärerna som är på plats använder mobiltelefoner för att skriva in information om området i ett e-formulär som skickas till OpenStreetMap. Det är viktig information om till exempel källor med vatten, vattentankar, var det finns toaletter, om dessa har belysning och är säkra att använda om natten och så vidare. Den digitala kartan har rum för en obegränsad mängd av användbar metadata.
När volontärerna kartlägger en byggnad på OpenStreetMap, kan de också lägga till metadata om vilken sorts byggnad det är. Om det är en skola kan de också lägga till information om vilken typ av faciliteter som finns där, har byggnaden toaletter, finns det några lärare, vilka ämnen undervisar de i, vilka åldrar har barnen som går på skolan med mera. Allt går in i en stor databas som kan visualiseras utifrån vilken typ av information som är användbar för hjälparbetaren som arbetar i just det området.
För att bli en “kartläggare” behöver du skapa ett konto och kunna lägga in information på en mobiltelefon eller en dator.
– Det är på liknande sätt som att redigera på Wikipedia, alla kan skriva och uppdatera. Efter det sker en valideringsprocess, ytterligare en person granskar det som skrivs. Vår vision är att dela summan av all geografisk data och att göra det möjligt för alla att bidra.
Att kartlägga världen brukade vara något för forskningsresande som ritade sin bild av världen. HOT vill ändra på det genom att tillhandahålla verktygen och kunskap om att kartlägga, då kan människor välja vilken information som de vill lägga in eller ej.
– I de sammanhang där vi arbetar, kan vi se att fördelarna med att ha sitt eget samhälle på kartan överväger eventuella nackdelar. Men i svåra humanitära situationer är det inte alltid så, speciellt där det finns aktiva konflikter. Vi är extremt noga med vilken information som läggs på kartan och vilka som gör kartläggningen. Det är ett beslut som tas av gemenskapen på platsen. Den som gör kartläggningen kan vara öppen med vem hen är eller välja att vara anonym på grund av säkerhetsskäl, på samma sätt som du kan välja att vara anonym på Wikipedia.
OpenStreetMap och Wikidata
På OpenStreetMap kan du lägga till en Wikidata-tagg på ett objekt, och på Wikipedia kan du lägga in en OpenStreetMap-karta i en artikel. Wikipedia och OpenStreetMap har kopplingar, men Tyler Radford ser att den stora vinsten skulle vara att våra respektive gemenskaper gör saker tillsammans.
– Det är två globala gemenskaper med människor som är intresserade av öppen data, öppen kunskap och öppen information. Vi gör saker på lite olika sätt, men vi har båda som mål att finnas och verka på så många platser som möjligt.
Tyler Radford tänker att den stora möjligheten ligger i att vi samarbetar
– Jag ser så många kopplingar här, Wikimediarörelsen är lite som vårt storasyskon. Ni har varit med lite längre och tillväxten i er gemenskap är otrolig. Det är viktigt att våra gemenskaper pratar med varandra. Låt oss göra gemensamma projekt och se vad vi kan lära oss av det. Vi välkomnar alla att komma till våra OpenStreetMap-konferenser.
Relaterade länkar:
- Se Tyler Radford prata på Wikimania 2019 i Stockholm. “Mapping the world we want”.
- The Humanitarian OpenStreetMap Team projects.
- Se de inspelade sessionerna från de olika spåren på Wikimania 2019 i Stockholm.
- De Globala målen.
The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends.
Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.
Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourced open data for better decision making
Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, one of the invited speakers at Wikimania 2019 in Stockholm. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.
HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, is an international team dedicated to humanitarian action and community development through open mapping. The non profit organization is working on filling out the grey areas on the digital map, where there is lack of data and people are in need.
Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, has been working with HOT since 2015. It is a position that suits him well, he is an experienced technology consultant and has been working with disaster relief at the UN and the American Red Cross.
– My work with HOT is a mixture of my previous work experiences. We are an organisation that are using and developing technology, we are also a humanitarian organisation and a NGO.
In the beginning, OpenStreetMap was a project that was mainly focusing on mapping the United Kingdom.
– Back in 2005 we did not really think of it as free and open knowledge. We could not fully know what was going to happen at that point, we created cool features. It was hard to envision what it would look like 15 years later, Tyler says.
The need of maps in humanitarian crisis
At 2010, when the movement was five years old, there was a massive earthquake in Haiti. One of the major problems was the lack of maps with detailed information. 200,000 people died in the earthquake and many governmental institutions were destroyed in the process. There were a huge international relief effort. As the humanitarian organisations and the US government were arriving in Haiti, there was almost no information on where to find people, injured or possibly still alive.
– There were a number of people in our community at that time who thought about using OpenStreetMap as a way to help, by providing updated maps and information on where people were affected, and where people were still trapped under buildings and needed to be rescued.
The OpenStreetMap community got access to satellite imagery over Haiti. HOT started the so called “crisis mapping”, to rapidly gather the publicly available data online and bring it together in a way that could be used by humanitarians. Their partners at Ushahidi created a platform allowing you to visualize requests for help layered on top of OpenStreetMap. People could send in text messages which got translated into English by volunteers and plotted on a map.
– We started digitizing the imagery, building a map and making it available to the responders on the ground. This is really were Humanitarian OpenStreetMap got started. We are OpenStreetMap, but HOT has a special interest in using it mainly for humanitarian purposes.
What started as a group with a few hundred volunteers 2010, has grown into a separate NGO and global community. HOT serves as a connection between the OSM community and humanitarian organisations, providing technology, tools, training and knowledge. Tyler Radford believes that they are in some way similar to the Wikipedia movement. There is an organisation and a broader community.
– We are a global community with people working to make knowledge about our physical world available. Just like Wikimedia’s vision is about all knowledge for all humans, we are focused on knowledge about our physical world, our environment, to map and publish this knowledge on OpenStreetMap.
Tyler Radford says that HOT is mostly mapping where very few other people are. Right now they are starting a project in the Eastern Democratic Republic of Congo where the second largest Ebola outbreak in history is happening.
– What might surprise people is that we do not have good information on where it is taking place. This outbreak is happening in very remote locations, we do not often know the name of the villages in the local languages. When people come in for treatment, the information about affected villages is not available to the medical personnel on the ground.
Filling in the gaps
When you search for the places where the HOT teams are working, in any map application, you would often see a grey background. There is a lack of data available on the map, even though sometimes are thousands of people living in the area.
– If you look at the map in your mobile, at Northern Uganda on the border of South Sudan, many of those locations are just a grey background and nothing more, no roads, no buildings, no street names, nothing. This area is the second largest refugee settlement in the world, one million people are living there but it appears as nothing on the map. We really feel it is an injustice to the people who are living there.
HOT are now helping them to map their communities, starting with basic information like streets and buildings, using satellite images.
– But you can not see everything from up there, you do not know if the building is someone’s home, a school or a hospital. That is why there are volunteers on the ground that can go to those locations. Our volunteer community works both online and on the ground.
Useful meta data
The on-ground volunteers are using mobile phones to enter information about the area in a mobile survey that goes into OpenStreetMap. Important information like: wells and water tanks where people can find water, and where there are toilets. Does it have lighting for safe use during the night and so on. The digital map has room for unlimited amount of useful metadata.
When they are mapping a building on OpenStreetMap, volunteers are also able to add metadata about what kind of building it is. If it is a school, you can add information about what kind of facilities there is, does the building have toilets, are there any teachers, what subjects are they teaching, what are the ages of the children that attends the school and so on. It all goes into a huge database and can be visualised depending on what kind of information is useful for the humanitarians that are working in the area.
To become a “mapper” you have to register an account and be able to add information on your mobile phone or a computer.
– It is similar to editing on Wikipedia, anyone can edit and update. Then there is a process by which we have a validation step, a second person who reviews those edits. Our vision is to share the sum of all geographical data and to make it possible for everyone to contribute.
Mapping the world used to be an expeditionary thing, people draw their vision of the world. HOT wants to change that perception by providing the tools and the open knowledge for mapping, then people can choose to add information or not.
– In many contexts where we are working, we can see that the advantages of having your community on the map outweighs the disadvantages, in humanitarian situations that is not always the case, especially where there are active conflicts. We are extremely sensitive to what goes onto the map and who is doing the mapping. It is a decision made by the community on the ground. The individual doing the mapping can choose to identify themselves or remain anonymous for safety reasons, as you can choose to be anonymous on Wikipedia.
OpenStreetMap and Wikidata
Within OpenStreetMap you can add Wikidata tags to any object, and on Wikipedia you can add a OpenStreetMap map to an article. The Wikimedia movement and Openstreetmap does have interlinkages, but Tyler Radford sees the bigger potential for collaboration on the community level.
– We have these global communities of people who are interested in open data, open knowledge and open information. We just do it in slightly different ways, but we both have this goal of working in as many locations as possible.
Tyler Radford thinks that the big collaboration opportunity is to join forces.
– I feel there are so many interconnections here, the Wikimedia movement are a little bit like our big sister/brother, you have been around little bit longer and your community growth has been amazing. Keeping our communities talking with each other is important. Let us do projects together and see what we can learn from this. We invite everyone to come to our OpenStreetMap conferences.
Related links:
- Watch Tyler Radford’s lightning talk at Wikimania 2019 in Stockholm. “Mapping the world we want.”
- The Humanitarian OpenStreetMap Team projects.
- Watch recorded talks from the conference tracks at Wikimania 2019 in Stockholm.
- The Sustainable Development Goals – the SDGs.