Statens Musikverk är en av Sveriges viktigaste institutioner när det gäller bevarandet av landets musikaliska och teatrala kulturarv. De driver nämligen Musik- och teaterbiblioteket samt Scenkonstmuseet vars samlingar har byggts upp under drygt ett hundra år. För att göra materialet mer synligt och tillgängligt för allmänheten har Musikverket vid flera tillfällen samarbetat med Wikimedia Sverige; vi har bland annat jobbat med inspelningar av äldre musik och anordnat skrivtillfällen för personal som ville ta sina första steg som Wikipediaskribenter. Och nu under hösten har vi hjälpt till med en större uppladdningsinsats av digitaliserat material till Wikimedia Commons.
I Scenkonstmuseets samling finns cirka 20 000 föremål som klassas som konst på papper. Bland dessa finns kostym- och scenografiskisser, karikatyrer, gravyrtryck, rollporträtt och spelbilder. Motiven härrör främst från den svenska scenkonsten men även från svenska konstnärers utlandsproduktioner, utländska gästspel och historiska motiv från andra delar av Europa.
I denna uppladdning av bilder, som är fria för nedladdning och användning, är följande svenska konstnärer representerade: Isaac Grünewald, Carl Grabow, Christian och Thorolf Jansson, Lydia Skottsberg och Signe Hebbe.
Materialet från Isaac Grünewald består av kostym- och dekorskisser från exempelvis uppsättningarna av Simson och Delila och Oberon på Kungliga Operan i Stockholm, Fiesco på Dramaten och Sakuntala på Lorensbergsteatern i Göteborg; alla uppsatta på 1920-talet.
I museets samling finns ett stort antal skisser från Carl Grabows ateljé som är gjorda under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ateljén låg på Kungsholmen i Stockholm och gjorde främst dekor åt stadens privatteatrar. Skisserna kommer från olika uppsättningar på exempelvis Dramaten, Östermalmsteatern och Oscarsteatern. Bland annat stod Grabow bakom dekoren för uruppsättningarna av Strindbergs Mäster Olof och Ett drömspel.
Fritz Ahlgrensson var Kungliga Teaterns dekorationsmålare 1858–1868. Cirka 150 skisser finns bevarade på museet och en del finns nu tillgängliga digitalt. Hans efterträdare var Christian Jansson som i sin tur efterträddes av sin son Thorolf Jansson. Far och son Janssons skisser utgör en stor del av museets samling av konst på papper med uppemot tvåtusen dekorationsskisser.
Runt sekelskiftet var karikatyrteckningar av skådespelare, rollporträtt och spelbilder vanliga i tidningar som illustrationer vid exempelvis recensioner. Scenkonstmuseet har tusentals sådana av flertalet konstnärer. I denna uppladdning finns en mängd rollporträtt och spelbilder i karikatyrstil gjorda av Lydia Skottsberg, med motiv från till exempel Dramaten, Oscarsteatern och Blancheteatern med porträtt av skådespelare som Tollie Zellman, Uno Henning och Inga Tidblad.
I museets samling finns också material från scenkonstpersoner vars huvudsyssla inte var bildkonst. Skådespelaren, operasångaren och pedagogen Signe Hebbe finns representerad i samlingen med ett antal teckningar, dräktskisser och karikatyrer från olika föreställningar, ibland också i form av självporträtt.
Dessutom passade vi på att ladda upp flera glasnegativbilder med teaterhistoriskt tema. Denna del av Musikverkets samling på Wikimedia Commons har funnits till i över två år och har nu vuxit till över 3 000 bilder. Här finns både porträtt av framstående teaterpersonligheter och föreställningsbilder.
Alla filer som laddats upp under årets projekt hittar du i en speciell kategori på Wikimedia Commons. Välkommen att använda och sprida materialet – på Wikipedia och i den stora världen!