Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på

En musiketikett. Musikverket via Wikimedia Commons.

Musik är en konstform som är populär i vårt samhälle och som har en lång och mångfacetterad historia. Genom seklerna har många producerat ljud med hjälp av musikinstrument, och utvecklat olika sätt att spara sina alster för eftervärlden: allt från inspelningar, som ju beroende på tidsperiod använder sig av olika tekniska lösningar, till nedskrivna transkriptioner med speciella hieroglyfliknande tecken, som kallas för notskrift.

Statens musikverk har man koll på allt detta, och mycket, mycket mer. Man har dessutom ett stort intresse för att nå ut till den nyfikna allmänheten med allt det material och all den expertis man sitter på, så att de kan få ännu större nytta. Ett mål som vi på Wikimedia Sverige stödjer helhjärtat! Vi har nu fått samarbeta med Musikverket vid flera tillfällen – vi har bland annat laddat upp samlingar av gamla teaterfotografier och hjälpt personalen att själva bidra till Wikipedia. Musikverket ihop med Riksantikvarieämbetet har experimenterat med att utveckla verktyg för att göra det lättare för gemenskapen att översätta och förbättra bildernas beskrivning – spännande! Ivrig Wikipedia-aktivitet kommer att pågå bland annat på den kvinnohistoriska skrivstuga som Musikverket bjuder till den 15 augusti. Det händer med andra ord mycket kring musik och scenkonst!

Nu fortsätter vi vårt samarbete med Musikverket med nytt material och nya format. Under våren har vi nämligen laddad upp knappt 150 historiska ljudfiler ur institutionens digra samlingar till Wikimedia Commons. Urvalet gjordes av arkivpersonal för att visa på samlingarnas mångfald och bredd; här finns allt från folkmusik och konstmusik till visor och schlager. Inspelningarna representerar olika typer av äldre ljudbärare – fonografcylindrar, lackskivor, tråd- och rullband – och har spelats in av såväl privatpersoner som kommersiella skivbolag, eller i tjänsten av personalen på Svenskt visarkiv och dåvarande Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet) som bägge ingår i Musikverket.

Omkring hälften av inspelningarna består av Karl Tiréns jojkinspelningar gjorda på 1910-talet. De är den första inspelade dokumentation av samernas musiktradition och hör till de äldsta inspelningarna i Musikverkets samlingar. Karl Tiréns samling är idag nominerad till UNESCO:s lista över världsminnen.

Brita Gustafsson från Arjeplog presenterar jojken Till renhjorden år 1913. Via Wikimedia Commons.

Inspelningarna återfinns i en egen kategori på Wikimedia Commons; det finns även en separat kategori bara för jojkinspelningarna. Några av ljudfilerna innehåller dessutom länkar till kompletterande material: dokument och notblad som skapar ytterligare kontext för verken. Se till exempel inspelningen Gulli Edin, sång med ackompanjemang av piano, som innehåller en hänvisning till Om dagen vid mitt arbete, en notskriftsrepresentation av musiken.

Vårt gemensamma kulturarv har många sidor, och nu är det ännu lättare att bekanta sig med!