29 oktober 2020 fyller Wikidata 8 år. Det senaste året har några svenska volontärer arbetat med att koppla samman riksdagens öppna data med Wikidata. Med det som stöd kan du göra helt nya typer av analyser av riksdagens arbete. En av volontärerna bakom projektet, Daniel Eriksson, berättar.

Wikidata fyller 8 år den här veckan. Som en del i firandet vill vi belysa olika aspekter av hur Wikidata kan användas. I det här inlägget vill jag belysa hur Wikidata kan användas för att analysera politiskt beslutsfattande i Sverige.

Inget av detta hade varit möjligt utan Riksdagens utomordentligt bra öppna data som förtjänar en stor eloge.

Under det senaste året har en grupp wikimedianer jobbat med att importera en stor del av riksdagens öppna data till Wikidata. Vi har också jobbat med att lägga in prejudicerande avgöranden från Högsta domstolen. Med hjälp av Wikidatas många egenskaper har vi kunnat beskriva hur olika dokument, förslag, utredningar, m.m. hör ihop. Slutligen har samtliga objekt försetts med länkar till fulltexten på Riksdagens hemsida i olika filformat, så att man enkelt kan gå tillbaka till originaltexten om man så önskar. Inget av detta hade varit möjligt utan Riksdagens utomordentligt bra öppna data som förtjänar en stor eloge. En stor fördel med Wikidata är dock att det finns en rik värld av objekt att länka till. Till exempel kan alla skriftliga frågor, lagförslag, m.m. som rör den pågående pandemin länka till objektet coronavirusutbrottet 2020 i Sverige.

För att illustrera hur nuvarande data kan användas ska vi följa ett ämne var högaktuellt för några år sedan, nämligen införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter vid svenska högskolor. Vi kommer att belysa samtliga steg i lagstiftningskedjan ända fram till ett tvistemål och prejudicerande dom i Högsta domstolen.

Den 26 oktober 18:00-21:00 svensk tid hålls ett öppet webbinarium som behandlar detta i mer detalj. Webbinariet är på engelska och genomförs som en del av konferensen WikiCite. Välkomna att lyssna och ställa frågor!

Exempel på lagstiftning

Initiativ

Ett lagstiftningsärende kan börja på flera olika sätt. Regeringen har ofta en lång agenda på förändringar som de vill genomföra. Ett annat vanligt skäl är EU-direktiv som ska införlivas i svensk rätt. Riksdagen kan också ta initiativ genom ett så kallat tillkännagivande, men det är ändå Regeringen som beslutar om hur den vill hantera tillkännagivandet. I fallet med studieavgifterna var det en fråga som hade lyfts i ett antal tidigare utredningar, liksom i diskussioner i Riksdagen. Idén var kontroversiell och det fanns ett stort motstånd från studentrörelsen. En viktig anledning till att frågan kom upp på dagordningen var även att ett antal europeiska länder hade gått före.

Utredning

När ett behov för ny lagstiftning är identifierat brukar nästa steg vara att Regeringen tillsätter en utredning. En utredning består av en eller flera personer som är sakkunniga i ämnet samt ett sekretariat som sköter administration och dokumentation. Den skriftliga instruktion som utredningen får av Regeringen kallas för direktiv. Den 22 december 2004 tillsatte Regeringen Persson ”Utredningen om studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” och beslutade om direktiven. Som ses i det länkade objektet citerar direktiven de tidigare utredningarna i ämnet.

En utredning mynnar oftast ut i ett eller flera utredningsbetänkanden, oftast i serien Statens Offentliga Utredningar, SOU. I det här fallet publicerades betänkandet Studieavgifter i högskolan  (SOU 2006:7) som föreslog hur studieavgifter skulle kunna utformas. 2006 var också ett valår. Sverige fick en ny regering under hösten.

Proposition och riksdagsbehandling

När betänkandet är klart brukar Regeringen hämta in synpunkter från olika intressenter för att sedan skriva ett förslag till ny lagstiftning, en proposition. Propositionen skickas till Riksdagen, där ledamöterna har möjlighet att lägga ändringsförslag, följdmotioner. I vårt fall lade Regeringen propositionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter, som fick två följdmotioner, länkade med egenskapen direkt orsak till (P1536).

I Riksdagen behandlas propositionen tillsammans med eventuella följdmotioner i ett av utskotten. Utskottet lämnar ett betänkande med ett förslag till riksdagsbeslut. I exempelfallet hette betänkandet samma som propositionen. När riksdagen fattat beslut skickar man betänkandet och beslutet till Regeringen för verkställande i en så kallad riksdagsskrivelse. Den nya lagtexten publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och blir därmed gällande lag.

Rättslig prövning

De flesta nya lagar kommer förr eller senare att komma upp i ett rättsfall och domstolarna kommer att behöva bestämma hur lagen ska tolkas. Sista ordet för hur en lag ska tolkas ligger hos Högsta domstolen, som prioriterar mål som kan komma att få stor betydelse för hur en lag tolkas. I svensk rättstradition kommer domstolen inte bara att läsa den färdiga lagtexten. Den kommer också att läsa de förarbeten som låg till grund för den ny lagen för att förstå hur lagstiftaren ville att lagen skulle tolkas. Det första avgörandet från Högsta domstolen rörande studieavgifter kom 2018. Det var en student som var missnöjd med kvaliteten på sin utbildning och hade med hjälp av Centrum för Rättvisa stämt sin högskola för att få tillbaka en del av avgiften. Målet har av domstolen fått namnet Högskoleavgiften. Vi kan i det länkade Wikidataobjektet se hur domstolen citerar de olika förarbetena till lagen, liksom ett rättsfall som är intressant för bedömningarna i det aktuella fallet.

Exempel på analys

Wikidata blir som mest kraftfullt när man använder frågetjänsten (query.wikidata.org). Här följer några exempel på hur detta kan användas.

Första exemplet handlar om att hitta vidare läsning. Genom att analysera citeringsmönster kan vi hitta ytterligare dokument som behandlar liknande ämnen. Prova!

En bit ner i listan hittar vi en proposition om gymnasieskolan från 2009. Har den refererats till i domar eller i andra dokument? Det kan vi enkelt ta reda på med hjälp av Wikidata. Men vi kan också få hjälp att förstå vilka avsnitt som är viktiga att läsa. När sidhänvisningar finns så är sidnumret listat under referensen. På så sätt kan man se till exempel att senare författare har ansett sidorna från 112 och framåt vara viktiga. Prova!

Dessa relativt enkla exempel visar hur vi har kunnat använda Wikidata för att hitta ytterligare relevanta förarbeten i ett ämne.

Vidare utveckling

Det finns många sätt att fortsätta utvecklingen av den här datamängden och göra den ännu rikare. Som enskild wikidatian kan man till exempel kategorisera motioner med egenskapen huvudtema (P921). En lista över riksdagsmotioner där ordet “högskola” ingår i titeln, men där egenskapen huvudtema saknas, kan du få fram här! 

Man kan också leta efter andra kopplingar, till exempel citeringar av vetenskapliga artiklar. Kanske skriver någon Riksdagsledamot att de motionerar med anledning av händelse X. Det är ett perfekt läge för egenskapen direkt orsakad av (P1478). En lista över riksdagsmotioner om högskolepolitik men där istället P1478 saknas hittar du här. Objekt som saknar både P921 och P1478 får du fram genom den här sökningen.

Ett naturligt nästa steg är också att länka in EU-lagstiftningen där svenska lagar är orsakade av den. Här pågår ett projekt för att skapa objekt för alla EU-direktiv, vilka sen kan länkas till nationell lagstiftning. När det finns på plats kommer det vara möjligt att analysera hur EU-beslut påverkar arbetet i svenska Riksdagen på ett helt nytt sätt.

Daniel Eriksson
Volontär på Wikidata