Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här blogginlägget fördjupar sig i frågan om hur Wikimediaplattformarnas delaktighet och samarbete kan bidra till att stärka medie- och informationskunnigheten i samhället.
“Från att tidigare i huvudsak ha varit mottagare av information är vi numera också delaktiga i att sprida den genom vår aktivitet på olika digitala medieplattformar.”
SOU 2020:56
.jpg){kind=link}
Internet och digitaliseringen har inneburit historiska möjligheter för medborgare att bidra aktivt till skapande och spridande av information och kunskap i det demokratiska samhället. Det ställer dock höga krav på individer att själva veta hur man ska förstå och förhålla sig till information, källor och plattformar.
Något av det brukar man försöka fånga upp när man använder begreppet medie- och informationskunnighet (MIK). Härom veckan lämnade den särskilda utredaren Carl Heath över betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid” till regeringen, och i betänkandet ges MIK en central roll. Betänkandet definierar begreppet på följande sätt:
“Medie- och informationskunnighet handlar i stora drag om möjlighet och förmåga att tillgodogöra sig medier och att navigera, uttrycka sig och skapa eget innehåll genom bild, ljud och text. Det handlar också om förmågan att analysera och kritiskt värdera information i olika medier och kontexter, dvs. om källkritik och källtillit.”
SOU 2020:56
Det centrala i det här sammanhanget är hur man betonar vikten av att själv kunna uttrycka sig och skapa eget innehåll. För att vara en medie- och informationskunnig medborgare anno 2020 måste man helt enkelt också veta hur man själv kan vara med och skapa och sprida information.
Wikipedia och de andra Wikimedia-plattformarna är banbrytande när det kommer till hur en öppen, kollaborativ plattform har byggts för att bjuda in till och främja konstruktiv dialog och deltagande i skapande av information och kunskap. “Den fria encyklopedin som alla kan redigera” är inte bara ett tomt uttryck – alla kan redigera Wikipedia (så länge man inte har blockerats på grund av olämpligt beteende). Hela Wikimediarörelsens framgång bygger på att alla kan vara med och skapa tillsammans. På så vis liknar det en radikal form av peer review, där alla användare tillsammans bidrar till att kvalitet, tillförlitlighet och objektivitet upprätthålls.
Vi är starkast tillsammans
Plattformarna och projekten utgår från tron på att vi är starkast tillsammans. Det är när människor av olika bakgrund, erfarenhet, politisk uppfattning och samhällssyn möts som vi på riktigt kan samla all världens kunskap, och se till att den är objektiv och tillförlitlig. Slutar människor att använda Wikipedia kommer Wikipedias modell inte att fungera. Delaktigheten är en central del av framgångens kärna.
Därför behöver vi slå vakt om delaktigheten på våra plattformar, men även på nätet, så att medie- och informationskunnigheten inte bara handlar om ta del av kunskap utan likaså om allas möjlighet att bidra till den. Så kan vi på riktigt stärka det demokratiska samtalet på internet i allmänhet och på Wikimedia-plattformarna i synnerhet.
Vana användare av plattformarna behöver ta ett stort ansvar för att inkludera nya intresserade och därigenom bygga en stark tillväxt av wikimedianer. Vi behöver ständigt arbeta med att locka personer till delaktighet och visa på det gemensamma ansvaret för källkritik, demokrati och trovärdighet.
Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1 och del 2.