Wikimediarörelsen, demokratin och transparensen

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi egentligen på vår roll i det demokratiska samtalet på internet? Det här blogginlägget fördjupar sig kring frågan om Wikimediarörelsens transparens, och andra aktörer i det demokratiska samtalet online kan lära sig av den.

Foto: WOCinTech Chat. CC BY 2.0.

I januari 2021 fyller Wikipedia 20 år. Under lång tid ifrågasattes det om man verkligen kunde lita på Wikipedia, och om man inte borde använda andra medier istället. Nu har vi hamnat i en situation där nästan nio av tio svenskar regelbundet använder Wikipedia, men där förtroendet för många andra medier, såväl traditionella som digitala, dalar. Ett av de viktigaste särdragen på Wikipedia för att bygga förtroende är den betydande öppenheten och transparensen, något som även andra medier skulle kunna ta efter.  

Hur arbetar Wikimedia med transparens?

Wikimedias plattformar bygger helt och hållet på transparens. Där många nyhetsmedier anger när en artikel skrevs och när den senast uppdaterades kan man på Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna se alla ändringar som har gjorts i materialet. Sidhistoriken visar vem som har gjort ändringarna och när de gjordes, och olika sidversioner kan jämföras med varandra. På så sätt kan man som utomstående följa hur en artikel har vuxit fram. 

Diskussionssidorna på varje artikel visar de olika argument som framförts i stil- eller innehållsfrågor, eller om det finns eventuella problem i artikeln som måste åtgärdas. Kvalitetsbrister anges också med hjälp av olika mallar: Wikimediaplattformarna är helt öppna och transparenta med de kvalitetsbrister som finns, oavsett om det rör sig om brist på källor, vinklad eller inaktuell information eller dåligt språk. Grundtanken är att tilliten stärks när man också är öppen med sina fel och brister.

Grundtanken är att tilliten stärks när man också är öppen med sina fel och brister.

Här kan vi vara förebilder för andra webbsidor och mediehus och bidra till att de källkritiska principerna förstärks. Vår övertygelse är att transparens är en väldigt viktig faktor i det digitala landskapet för att bygga tillit. På gott och ont finns det inte ansvariga utgivare och redaktörer för de sociala plattformarna digitalt som kan avgöra vad man kan läsa, när och hur, och när antalet sidor i en tryckt tidning inte längre begränsar mediehusen kan de publicera betydligt fler nyheter, och i en löpande ström. Sammantaget innebär det att det i många fall är upp till varje internetanvändare att göra sitt eget redaktionella urval. För det är transparensen och öppenheten ett av de viktigaste verktygen.

Detta är andra delen i en serie av blogginlägg om Wikimedia Sveriges syn på vårt demokratiska uppdrag. Läs det första inlägget här.