Förra veckan publicerade Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, nya vägledande principer för hur offentliga verksamheter bör tillgängliggöra och publicera information. Vi visste att de skulle komma under året, då Wikimediagemenskapen tidigare i år gav ett svar till DIGG när de skickade utkastet på remiss.
Varför är öppna data viktiga för Wikimediarörelsen?
Vårt mål som rörelse är att fri kunskap ska vara tillgänglig för alla i hela världen – i form av Wikipediaartiklar, böcker på Wikisource, mediefiler på Wikimedia Commons och metadata på Wikidata. Med ”fri” avser vi att innehåll och data ska gå att använda och återanvända för vilket syfte som helst (men ibland med krav på hänvisning till upphovsperson).
Därför är det redan till stor nytta för oss när offentliga verksamhetet publicerar öppna data. För att ge ett konkret exempel: Det är ju för att myndigheter som Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet redan gör det som vi kan bedriva kampanjer som Wiki Loves Earth och Wiki Loves Monuments.
Varför är principerna viktiga?
Trots att principerna inte är bindande bedömer vi att de på sikt, det offentliga Sverige är en stor och något långsam skuta, kommer att ha stor och god effekt.
Vad tycker vi är bra?
En bra sak med principerna är att de mycket tydligt uttrycker att öppenhet och avgiftsfri tillgång är det som ska vara regeln, och mer restriktiv publicering eller icke-publicering undantaget. Vidare är det också bra att det tydligt uttrycks att licenser och rättighetsmarkeringar ska vara vara ”öppna, maskinläsbara och vedertagna” – utan sådana licenser och märkning kan vi ju inte importera data till Wikimediaplattformarna.
Det är också positivt att principerna uppmuntrar till användande av beständiga identifierare och strukturerade vokabulärer för företeelser och händelser. Idag har vi allt för ofta problem med användning av öppna data som källor i Wikipedia och Wikidata. För att länkar till referenser brister och för att termer som används i datat, t.ex. person- och platsnamn, är tvetydiga.
Vad tycker vi skulle kunna vara bättre?
Vi tycker förstås att det hade varit bra om principerna i många fall hade varit skarpare. Fler ”ska”, färre ”bör” eller ”ska sträva efter”. I takt med att offentlig verksamhet stärker sina digitala förmågor hoppas vi dock att, som ett exempel, användandet av beständiga identifierare blir ett ska-krav. Döda länkar är tyvärr fortfarande ett alltför vanligt förekommande problem!
Det hade också varit bra om DIGG hade hänvisat till en mer allmänt vedertagen och använd definition av vad ”öppen” betyder och vilka maskinläsbara licenser och rättighetsmarkeringar som räknas som öppna. I vårt svar till DIGGs remiss hänvisade vi till Definition of Free Cultural Works som en sådan definition man hade kunnat använda sig av.
Vad händer nu?
Enligt DIGG kommer de nu att påbörja ett arbete ta fram metodstöd, ramverk och specifikationer för tillämpningen av de nya principerna. Det är välbehövligt! Utan sådana bedömer vi att många offentliga verksamheter kommer att ha svårt att omsätta principerna i praktiken. För den som inte redan är insatt i frågor om, och lösningar till, publicering av öppna data uppfattas principerna troligen som ganska abstrakta. Vi ser därför fram emot dessa metodstöd och specifikationer – och bistår gärna offentliga verksamheter med råd, och när vi kan, dåd när det gäller hur de kan använda Wikimedias plattformar för att publicera öppna data.
Vi har också under sensommaren deltagit i ett arbete där Patent- och Registreringsverket, på uppdrag av DIGG, tagit fram en rekommendation om myndigheters öppna licenser och immaterialrätt. PRV:s rekommendation föreslår bland annat specifika öppna licenser och rättighetsmarkeringar för data utan verkshöjd, och även för innehåll med verkshöjd. PRV:s rekommendation skickades till DIGG den 2 oktober och omsätts förhoppningsvis inom året till en officiell vägledning från DIGG. Det ser vi fram emot!