Nyttan med Wikimedias plattformar

Wikipedia är en webbplats som förmedlar kunskap i ett globalt perspektiv. Det är en öppen plattform där alla deltar frivilligt och bygger på den gemensamma visionen om att samla all världens kunskap. Men vilka fördelar finns det för en institution att verka på Wikimedias plattformar?

Hundhalsband med Karl XI:s namnchiffer, cirka 1670-1690. Livrustkammaren / Matti Östling / CC BY-SA.

Nu i mars 2021 genomför vi en enkätundersökning om behov och önskemål för de institutioner inom arkiv, bibliotek och museer som vill komma igång på Wikimedias plattformar. Då kom det snabbt en motfråga om vad är det som egentligen är bra med att finnas på Wikimedias plattformar. Här är några av svaren på varför det är bra att vara representerad på Wikipedia.

Ett sätt att synas

Wikipedia har växt fram under tjugo års tid till det största digitala uppslagsverket och sökmotorerna både hittar till och litar på Wikipedia. Syftet att dela kunskap så det är med den inriktningen man bidrar med sitt material på plattformarna. Wikipedia är gratis att använda och det finns ingen reklam eller tredje part som spårar och sparar trafiken på webbplatsen.

De som använder Wikipedia förväntar sig att informationen är korrekt, uppdaterad och hänvisar till trovärdiga källor. Så det skiljer sig från berättelser, marknadsföring och reklam. Synligheten ligger i att innehållet och kunskapen är intressant för den som läser. För en institution är det ytterligare ett sätt att synas och då som en del i ett ekosystem av kunskap. Att vara relevant på en plattform där fler personer kan tillföra och bidra med fler perspektiv.

Den engelska artikeln om hundar har ungefär 300 000 visningar i månaden. I artikeln finns det en bild som föreställer ett hundhalsband i sammet från slutet av 1600-talet. Halsbandet med Karl XI:s namnchiffer blir till global kunskap drygt 300 år senare genom att Livrustkammaren bjuder på den.

Studie av en hand av Amalia Lindegren. Nationalmuseum, Foto: Cecilia Heisser. Public domain.

Ett sätt att dela med sig

Fri kunskap definieras genom att den är tillgänglig genom fria licenser. Det kostar ingenting att delta eller dela med sig av kunskap på plattformarna. Förvaltning och drift av servrar sköts av en amerikansk stiftelse men genom att innehållet delas under fria licenser så äger vi det gemensamt. 

Den här lösningen gör att andra kan återanvända allt material som skrivs och laddas upp på plattformarna. Man kan se det som en altruistisk handling där vi och andra både ansvarar för och sprider kunskapen vidare.

En fördel för institutioner är att man kan hänvisa nedladdning av filer till en och samma plats. På Wikimedia Commons kan man skriva in all information och även hur mediefiler ska attribueras. Även verk i Public domain, som Studie av en hand av Amalia Lindegren från Nationalmuseum, har tips om hur man ger erkännande vid ett användande.

Ett sätt att nå hela världen

Det finns över 300 språkversioner av Wikipedia och man räknar med att över 200 000 personer redigerar varje månad på något av projekten. Plattformarna är framtagna och utvecklade för ett globalt samarbete. Det är på så sätt möjligt att nå många människor genom samarbeten över land- och språkgränser.   

Alla kan skriva på Wikipedia men man kan inte skriva vad som helst. Det finns en utarbetad kultur av regler och relevanskriterier. Sökmotorerna länkar gärna till Wikipedia då informationen ska vara källbelagd och neutral. Totalt på alla språk är det över femtio miljoner artiklar nu. Engelska Wikipedia är störst med över sex miljoner artiklar och Sverige har över tre miljoner artiklar.

Vintergatan från Altiplano. Foto Thomas Fuhrmann. Milky way seen from bolivian high altiplano, CC BY SA 4.0.

Nackdelar då?

Ska man ge bort det bästa man har? Kan andra använda våra bilder till vad som helst? De som har onda avsikter bryr sig inte om lagar och regler. Däremot är det bra att underlätta för de som har goda avsikter. Här måste man själv ta beslut hur man vill dela sitt material och använda de olika licenserna.

Någon har ändrat i artiklarna som jag har skrivit? Tagit bort mina formuleringar? Det här kan upplevas orättvist men tanken är att alla kan utöka och förbättra artiklarna över tid. Det är alltså bra att fler är inne i en artikel och lägger arbete i den. Har man bra källor så brukar det här inte vara något problem.

Tekniken går så snabbt framåt och det är svårt att hänga med i utvecklingen? Måste man lära sig allt det nya som till exempel Abstract Wikipedia? Det här är ett problem som många känner igen sig i men det som är bra är att Wikimediarörelsen arbetar mot samma mål och vision. Så den tekniska utvecklingen och framtagande av verktyg görs för att underlätta arbetet för alla.

Enkätundersökning

Wikimedia Sverige arbetar för att stödja alla som vill bidra med fri kunskap till Wikimedias plattformar. Vi genomför nu en enkätundersökning för att ta reda på hur vi på bästa sätt kan stödja intresserade organisationer och institutioner med samlingar och verksamhet inom arkiv, bibliotek och museum. Berätta om era behov i vår enkätundersökning (Google Forms) och hur vi kan hjälpa er på bästa sätt!