Det här är ett gästinlägg av Fredrik Mandelin, scout, historiker och Wikimedian.
Min egen väg in till att vara aktiv på Wikipedia gick via den svenska flickscoutrörelsen. Jag är själv scout sedan länge, och även historiker. På historikers vis blev jag härom året upprörd över hur lite information som fanns publicerad om den svenska flickscoutrörelsen. Precis som nästan alltid i historieskrivningen är det pojkar och män som får ta plats, och följaktligen fanns det betydligt mer information om pojkscoutrörelsen.
Eftersom jag sedan många år varit en flitig användare av Wikipedia, bestämde jag mig för att flickscouting skulle bli min ingång som artikelskribent. Det publicerades en spännande avhandling för cirka tio år sedan om svensk flickscoutings första decennier, så det fanns ett bra grundmaterial till en ordentlig artikel om Sveriges Flickors Scoutförbund.
När jag skrivit artikeln, kom jag att tänka på att Scouternas arkiv och museum har en stor samling digitaliserade foton från flickscoutverksamheten. Ett litet urval finns publicerade på museets egen hemsida, men det mesta ligger på en hårddisk i arkivet.
Förutom att vi historiker har ett särskilt sätt att bli upprörda över orättvis historieskrivning, går vi ju igång på källor. Och när det nu visade sig att Scouternas arkiv och museum satt på en digitaliserad skatt av källor, fick jag gå vidare och lära mig mer om Wikipedias systerprojekt.
Tillsammans med några i den ideella gruppen kring scoutarkivet kom jag överens om att göra en pilotuppladdning till Wikimedia Commons av ett drygt hundratal av arkivets digitaliserade flickscoutfoton. Jag använde Pattypan, vilket visade sig enkelt, och pilotuppladdningen gav en del lärdomar om hur man mest rationellt jobbar med filnamn och metadata.
Från att ha legat på en server i en källare i Örnsberg blev fotona tillgängliga för hela världen. Givetvis fick jag blodad tand, och började fundera på att digitalisera annat material, som till exempel handböcker.
Jag blev alldeles rörd över hur enkelt det var att få låna en scanner av Wikimedia Sverige, och sedan glatt överraskad över hur okomplicerat det var att scanna in några handböcker även för en i grunden tekniskt relativt måttligt intresserad person som jag.
Här stötte jag dock på ett problem i form av upphovsrätten. Den äldsta handboken, från 1924, har passerat den amerikanska 95-årsgränsen och saknar känd upphovsperson, så den bedömde jag som publicerbar. Naturligtvis skulle jag gärna vilja publicera senare utgåvor av samma handbok, men eftersom de kom på 1930-talet behöver jag i så fall utreda möjligheten för Scouterna att frisläppa upphovsrätten. Och dit har jag inte kommit ännu, för det här är ju ett ideellt projekt i konkurrens med många andra. Men det finns nu i alla fall en fil av 1924 års handbok att korrekturläsa, eller bara läsa, på Wikisource.
Jag tror att scoutrörelsen har mycket att vinna på den här typen av projekt: rörelsens historia kan med faktiskt ganska enkla medel göras tillgänglig för medlemmarna, och även för forskningen, vilket i sin tur kan generera mer kunskap om rörelsen. De som inte brinner för just flickscouting, utan till exempel någon annan gammal folkrörelse med ett ambitiöst arkiv i någon källare, kan göra motsvarande. Jag tycker att Wiki-projekten är en helt genialisk plattform för föreningshistoria. Just möjligheterna att publicera även källmaterialet tar det långt bortom vanliga föreningshistoriker, och flyttar ut företeelser som den svenska flickscoutrörelsens efterlämnade arkiv från arkivmappar i hyllor under jorden till att bli tillgängligt för alla intresserade, till exempel som underlag för aktiviteter i dagens scoutrörelse.
Och den genialiska plattformen har en bra stödstruktur: Jag har fått god hjälp och pepp från Wikimedia Sveriges personal, tekniken har visat sig lika lättanvänd som lättillgänglig, och en rad andra användare har bidragit med hjälpsamheter i stort och smått. Det som började med en upprördhet över skev historieskrivning har för min del mynnat ut i ett givande engagemang i flera olika Wiki-projekt.
Faktaruta Fram till ungefär 1960 bedrevs i princip all scouting i Sverige könsuppdelat, med separata organisationer, scoutförbund, för flickor respektive pojkar. Under 1960-talet slogs flick- och pojkscoutorganisationerna ihop, och man började bedriva scouting för flickor och pojkar tillsammans. Dagens svenska scoutorganisation är alltså arvtagare till såväl flick- som pojkscoutrörelserna. Scouting finns idag i de flesta av världens länder, och det är fortfarande mycket vanligt i ett internationellt perspektiv att scouting bedrivs könsuppdelat.
