Att rösta i EU-valet är en viktig medborgerlig rättighet. Det ger dig möjlighet att göra din röst hörd och påverka den europeiska politiken och kontinentens utveckling framåt. Ditt val bidrar till att forma politiken inom en rad områden som demokrati, klimat och grundläggande fri- och rättigheter. På EU-nivå beslutas också om många frågor som berör internet, digitalisering, artificiell intelligens och andra frågor som påverkar Wikimediaplattformarna, vår förening och de digitala plattformarnas framtid.
I dagens digitaliserade värld är vi mer sammankopplade än någonsin tidigare och har tillgång till en enorm mängd information via internet. Samtidigt som vi kan ta del av kunskap i nästan gränslös utsträckning har också risken för att bombarderas med felaktig information ökat drastiskt. Risken för att bli utsatt för politisk desinformation, eller spridning av felaktig eller vilseledande information, är ett allvarligt problem och det kan påverka vår förmåga att göra informerade val. ”Fake news” och manipulerade fakta kan spridas snabbt och påverka hur vi som medborgare uppfattar politiska partier, kandidater och politiska frågor. Desinformation kan vid ibland vara svårt att upptäcka, och det är ofta utformat för att spela på våra känslor och befintliga övertygelser. Därför är det viktigare än någonsin att vi som medborgare utrustar oss med verktyg för att kritiskt kunna granska den information vi tar del av och tar ställning utifrån.
För att göra det lättare att kunna känna igen och skydda sig mot politisk desinformation och rösta informerat i EU-valet 9 juni har vi på Wikimedia Sverige sammanställt en lista med praktiska tips. Genom att använda dessa verktyg kommer du på ett säkrare sätt kunna navigera genom informationsflödet och genom kritiskt tänkande säkerställa att du kan göra välgrundade och självständiga val.
1. Utforska olika källor
Lita inte bara på en enda källa för att få din information. Genom att läsa nyheter från flera olika mediekanaler kan du jämföra deras rapportering och ta del av fler perspektiv och skapa dig en bredare bild av situationen. Att ta del av olika perspektiv kommer också att hjälpa dig att upptäcka eventuella vinklingar eller partiskhet och säkerställa att du får en mer balanserad uppfattning när det kommer till politiska frågor och aktuella händelser. Kom också ihåg att det kan vara bra att också använda sig av internationella nyhetskällor för att få ett mer globalt perspektiv på europeiska frågor.
Svenskspråkiga Wikipedia har många bra artiklar om hur EU och EU:s institutioner fungerar. Du kan börja med att läsa artikeln Val till Europaparlamentet eller Europeiska unionen och sedan kanske navigera dig mellan sidorna som handlar om de politiska partierna i Sverige för att få en bild av vad det är du röstar för och på. Genom att få en bra grundförståelse för EU, valet och de politiska partierna kommer du att kunna bygga vidare på dina kunskaper och lättare kunna ta till dig information från andra källor.
2. Källkritiskt tänkande
Se till att kolla upp källan och säkerställa att informationen är korrekt innan du tar till dig av budskapet och delar den vidare. Detta gäller både när du läser saker online och när du får höra påståenden från personer i din omgivning. Kommer informationen från en pålitlig och respekterad källa? Finns det andra källor med samma information som styrker påståendet? Eller är informationen en personlig åsikt? Kom ihåg att alltid försöka tillämpa källkritiskt tänkande i vardagen och var försiktig när det kommer till information från källor som du inte känner till eller som verkar partiska.
Wikimedia Sverige som organisation främjar alltid fri kunskapsdelning, men med det vill vi också lyfta fram vikten av att vara källkritisk. Wikipedia, som övervakas av volontärer och moderatorer, strävar alltid efter att vara transparent och objektivt. På Wikipedia hittar du källorna till informationen längst ned i artikeln, och vi uppmuntrar dig att se över dem för att säkerställa att primärkällorna är trovärdiga. På Wikipedia markeras artiklar där informationen av olika anledningar har problem med mallar. Likaså markeras utmärkta, bra och rekommenderade artiklar med stjärnor för att påvisa att de är välskrivna och har använt sig av källor. Du kan också kika på artikelhistoriken för att se när, hur och av vem artikeln har redigerats. Om artikeln är uppdaterad är den förmodligen aktuell. Men iaktta varsamhet om sidan har redigerats väldigt frekvent den senaste tiden eftersom det kanske då kan finnas en osäkerhet kring hur stabil informationen är.
3. Bekanta dig med de politiska partierna
Även om många nyhetssidor och organisationer annonserar valkompasser bör du iaktta försiktighet och vara medveten om att viss vinkling kan förekomma. Det säkraste sättet att kolla upp vilket parti som står närmast dina egna värderingar är att läsa på om de olika politiska partierna och deras partiprogram. De flesta partier har detaljerade beskrivningar av sina politikområden på sina hemsidor där man kan hitta information om deras ställningstaganden inom områden som ekonomi, utbildning, miljö, hälsa och säkerhet. Därifrån kan du jämföra deras ståndpunkter med dina egna värderingar och prioriteringar när det kommer till samhälleliga frågor.
På Wikipedia diskuteras artiklarna om de politiska partierna aktivt eftersom skribenternas ambition är att all fakta om partierna, politikerna och deras ståndpunkter du hittar där ska vara objektiv. Genom att läsa på om de olika partierna och kandidaterna, både de du är intresserad av men också kanske om de du ogillar, kan du få en bredare bild av det politiska landskapet i Sverige. Wikipedia tar inte ställning utan balanserar många olika källor mot varandra för att ge den mest objektiva bilden som går, och därför är inläsning på Wikipedia ofta en bra början för informationsinhämtning.
4. Följ med i debatterna
Titta på eller lyssna på politiska debatter, presentationer och presskonferenser för att höra direkt från kandidaterna som ställer upp i valet. Detta ger dig en chans att bedöma deras argument och se hur de hanterar kritik och motargument och hur de ställer sig i förhållande till andra politiker och partier. Att följa presskonferenser och politiska tal kan också ge dig en direkt inblick i kandidaternas planer och visioner för framtiden. Du kan höra deras idéer och förslag utan eventuell filtrering från tredje parter. Det ger dig en mer autentisk bild av deras politiska ståndpunkter. Att vara aktiv när det kommer till att följa och analysera politiska debatter är ett viktigt steg i att bli en informerad väljare. Det hjälper dig att se bortom kampanjslogans och politiska annonser och ger dig en djupare förståelse för kandidaternas verkliga förmåga att leda och representera dig.
Är det något som nämns som du inte förstår eller känner till kontexten kring? Återigen kan Wikipedia vara en bra språngbräda till bredare förståelse. Du vet väl också om att det kan finnas annan bra information på andra språk? Genom att läsa en artikel på svenska och engelska, eller andra språk som du kanske talar, får du en ännu bättre bild och utifrån ett globalt perspektiv. Informationen om den europeiska gröna given är exempelvis ganska sparsmakad på svenska, men betydligt utförligare på engelska.
5. Försiktighet på sociala medier
Sociala medier är kända för att vara en vanlig källa till desinformation. Alla som använder sociala medier har förmodligen blivit utsatta för klickbete, manipulerade bilder och falsk information. Kom ihåg att vara kritisk till påståenden du ser på plattformar som Facebook, Instagram, TikTok och X. Kontrollera alltid källan till påståenden och var särskilt försiktig med sensationella rubriker och personliga påståenden från andra användare. Bland barn och unga är också sociala medier den främsta källan när det kommer till att konsumera nyheter, så det är extra viktigt att vara varsam och informera barn i din närhet om vikten av källkritiskt tänkande.
Wikipedia är inte en perfekt plattform och det går att hitta felaktig information även där och vi uppmuntrar alla att vara försiktiga på internet. Dock använder plattformen inga algoritmer som prioriterar innehåll baserat på användarprofiler, vilket gör den mer motståndskraftig mot desinformationskampanjer jämfört med sociala medier och andra plattformar. På Wikipedia används inte heller sensationalistiska rubriker utan bara objektiv information. Om du läser någonting på sociala medier som verkar vara för bra – eller dåligt – för att vara sant så är sannolikheten stor att det också är det. Kolla upp bakgrunden till påståendet på Wikipedia (och gärna även fler källor), innan du sprider innehållet vidare.
6. Undvik filterbubblor och ekokammare
Algoritmer på sociala medier försöker ofta visa dig innehåll med åsikter som du redan håller med om och skapa filterbubblor. Konsekvensen av detta blir att användare inte får tillgång till information som motsäger deras verklighetsuppfattning och blir ideologiskt isolerade tillsammans med andra individer och grupper som alla har likadana åsikter. På samma sätt kan också ekokammare skapas när medier återupprepar specifika åsikter och uppfattningar utan att framlägga motargument eller alternativa synvinklar. Försök att bryta dig ur dessa bubblor genom att följa olika typer av källor och läsa nyheter som tar upp olika många perspektiv från det politiska spektrumet.
Wikipedia använder sig, som nämnt, inte av några algoritmer och därför skapas inga ekokammare på denna plattform. Informationen som finns där har existerat och spridits på i princip samma sätt i mer än 20 år, långt innan filterbubblor och doomscrolling blev standard på majoriteten av alla plattformar, appar och hemsidor. Vi rekommenderar också att använda Wikipedia för att läsa på om många olika typer av ämnen och försöka se på faktan objektivt innan du formar din egen åsikt för att undvika att du redan från början hamnar i ett vinklat utgångsläge.
7. Ställ frågor om du inte vet
Att inte vara tillräckligt informerad bör inte ses som något skamligt utan snarare som en möjlighet till lärande. Om man känner att man inte har tillräckligt med information om ett visst ämne bör man inte tveka att ställa frågor och söka upp information. Online kan du hitta många pålitliga källor som kan ge dig en djupare förståelse för de frågor du är intresserad av. En plattform du t.ex. kan använda dig av för att ställa frågor är Wikipedia:Faktafrågor.
Om du inte hittar svaren du söker, eller om du behöver mer specifik information, var inte rädd för att ställa frågor direkt till experter eller organisationer som har specialkunskap inom området via t.ex. sociala medier eller e-post. I relation till valfrågor kan du också vända dig till partierna; de flesta politiska partier har kontaktuppgifter på sina hemsidor där du kan nå dem och ställa frågor om deras ställningstaganden och politik om det är någonting du anser vara oklart. Att fråga och söka efter mer information visar att man tar sitt ansvar som medborgare på allvar och det visar på en vilja att fatta välgrundade beslut.
8. Var medveten om dina egna fördomar
Oavsett hur objektiva vi försöker vara har vi alla fördomar som påverkar hur vi tolkar information. Dessa fördomar kan vara medvetna eller omedvetna, och de kan forma våra uppfattningar och beslut på subtila sätt. Att vara medveten om sina egna fördomar är ett första steg mot att kunna hantera dem och göra mer informerade och rättvisa bedömningar. Det är därför viktigt att försöka vara självreflekterande kring sina egna åsikter och tendenser.
Det kan vara utvecklande att aktivt försöka utmana sina förutfattade meningar genom att söka upp information som motsäger befintliga uppfattningar och försöka förstå varför andra människor har olika åsikter. Detta kan innebära att läsa artiklar, böcker eller forskning som erbjuder olika perspektiv eller att delta i diskussioner med människor som har olika erfarenheter och synpunkter. Genom att vara medveten om dina fördomar och aktivt arbeta för att utmana dem kan du bli en mer kritisk och rättvis bedömare av information. Detta kan hjälpa dig att fatta bättre beslut och bidra till en mer nyanserad och inkluderande diskussion om viktiga frågor.
9. Utbilda dig om desinformation
Desinformation är ett kritiskt problem i dagens digitala landskap. Det är viktigt att utbilda sig om hur desinformation sprids och hur man kan identifiera den. Att ta sig tid att läsa på om olika typer av desinformation, metoder som används för att sprida falsk information, och sätt som nya tekniker kan användas för att manipulera och vilseleda kan därför vara väl investerad tid. Genom att vara medveten om dessa metoder kan du vara mer vaksam när du konsumerar information online. Det finns många resurser online som kan hjälpa dig att bli bättre på att känna igen falsk information. T.ex. erbjuder många universitet, forskningsinstitutioner och ideella organisationer utbildningsmaterial och verktyg för att hjälpa människor att identifiera och motverka desinformation.
Wikimedia Sverige arbetar med att sprida kunskap genom Wikimediaplattformarna och många andra initiativ. Men vi anser också att det är väldigt viktigt och ligger i allmänhetens intresse att många andra typer av institutioner gör sina resurser och kunskapsbanker fritt tillgängliga för allmänheten i ett utbildande syfte och därmed bidrar till att främja fri kunskap. Det är också väldigt viktigt att det finns goda upphovsrättsliga möjligheter att få tillgång till källmaterial, något som är svårt i dag i både Sverige och EU. Detta är något föreningen arbetar aktivt med för att säkerställa, på olika nivåer.
Att utbilda sig om desinformation är en pågående process. Ny teknik och nya metoder för att sprida falsk information utvecklas ständigt, så det är viktigt att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna och forskningen inom området. Genom att fortsätta lära dig och vara proaktiv i din konsumtion av information kan du bättre skydda dig själv och andra från att bli vilseledda av desinformation.
10. Engagera dig i fri kunskapsrörelsen
Att engagera sig i fri kunskapsrörelsen kan vara ett kraftfullt sätt att främja demokrati och kunskap, särskilt i samband med EU-valet. Sätt du kan engagera dig kan vara genom att bidra till plattformar som Wikipedia och Wikimedia Commons. Därigenom kan du hjälpa till att sprida tillförlitlig och opartisk information till en bred publik. Att skriva artiklar på Wikipedia om viktiga politiska frågor, kandidater och partier och använda sig av tillförlitliga källor och korrekta källhänvisningar bidrar till att fler får tillgång till korrekt information, och detta kan vara avgörande för att fatta välgrundade beslut inför valet. Dessutom kan du ladda upp bilder och media till Wikimedia Commons för att illustrera och dokumentera politiska och/eller lokala aktuella händelser, kampanjer och valprocesser.
Genom att delta i fri kunskapsrörelsen hjälper du till att säkerställa att informationen är tillgänglig för alla vilket stärker demokratin genom att öka transparensen och utbilda medborgarna. Att sprida fri kunskap på ett demokratiskt sätt innebär också att du bidrar till ett mer öppet samhälle där fakta kan existera fristående från kommersiella och politiska intressen. Din insats kan göra en stor skillnad, inte bara under EU-valet, utan för att bygga ett långsiktigt starkare och mer informerat samhälle. Engagera dig i fri kunskapsrörelsen i dag och hjälp till att forma en framtid där kunskap är en tillgång för alla.
Rösta informerat!
Att rösta informerat är ett av de bästa sätten du som medborgare kan bidra till ett starkt och demokratiskt EU. Genom att följa dessa tips kan du se till att du gör ett välgrundat val och skyddar dig mot desinformation. Att vara en välinformerad och kunskapstörstig väljare innebär att du aktivt bidrar till ett samhälle där beslut fattas på grundval av korrekt och väl underbyggd information.
Tillsammans kan vi arbeta för att bli ett mer informerat land där fri kunskap finns tillgänglig för alla. En av de bästa sätten att stödja detta mål är genom att bli medlem i Wikimedia Sverige. Som medlem bidrar du till att främja fri kunskap och utbildning, vilket i sin tur stärker vår demokrati och vårt samhälle. Tillsammans kan vi alla bidra till att informationen som når ut på internet är tillförlitlig, opartisk och tillgänglig för alla!