Licensvillkor som säkerställer tillgänglighet

Jag har som representant för Wikmedia Sverige besökt den EU-finansierade konferensen ”Digitalisera nu” som arrangerades av Umeås universitetsbibliotek. Under två dagar har jag lyssnat på presentationer där människor från biblioteksvärlden har funderat över digitalisering. Jag har även presenterat basfakta om Wikipedia och Wikisource.

Så, vad är målet med digitalisering? Jo – att göra kunskap och kultur mer tillgänglig.

Rent allmänt finns det sådant som ökar tillgängligheten: Text och bild blir mer tillgängliga om de är lätta att få tag på. Till exempel upplever säkert människor med god tillgång till Internet att en text som kan hittas på webben är mer tillgänglig än en text som ligger förvarad i ett biblioteksförråd. Ett material som är gratis för slutanvändaren är säkert mer tillgängligt för den som annars inte skulle ha råd att betala. Ett material där villkoren för spridning och modifiering tydligt framgår gör att en användare som söker material för att sprida och modifiera snabbt kan avgöra om detta är tillåtet och därmed om materialet är tillgängligt för dessa syften.

Bibliotekens mål borde alltså vara så stor tillgänglighet som möjligt för så många som möjligt. Digitalisering kan bidra till att öka tillgängligheten. Men, det finns hinder vid digitalisering av texter:

• Tekniska hinder: OCR-tolkningen av en skannad textsida är inte perfekt. Vilka verktyg är bäst på att OCR-tolka det skannade materialet?
• Organisatoriska hinder: Den ena verksamheten vet inte vad den andra gör. Hur kan man samarbeta för att inte göra dubbelarbete?
• Ekonomiska hinder: Det kostar resurser att skapa och digitalisera material. Hur får vi resurser för att ersätta upphovsrättsinnehavaren och för att digitalisera materialet?
• Juridiska hinder: Upphovsmän och upphovsmäns företrädare vill sätta restriktioner på användningen av det digitaliserade materialet. ”Det här materialet digitaliseras bara på villkor att det inte kommer att spridas på ett okontrollerat sätt eller användas i kommersiellt syfte.

Juridiska hinder är speciella på så sätt att det är upphovsrättsmän eller företrädare för upphovsrättsmän som sätter upp dessa hinder genom att ange villkor för hur materialet får användas. Dessa juridiska hinder hänger vanligtvis ihop med de ekonomiska förutsättningarna för att skapa (och digitalisera) innehållet. Oavsett vad man har för åsikter om hur innehållsskapare kan få ersättning för sitt arbete så kan man konstatera att många juridiska restriktioner som sätts på användningen av digitalt material går mot det allmänna, samhälleliga intresset, nämligen att öka tillgängligheten på materialet.

Jag har inga åsikter om hur man på bästa sätt löser denna konflikt mellan allmänhetens intresse av tillgänglighet och innehållsskapares intresse av ersättning för tid, möda och originalitet. Däremot kan jag konstatera att Wikipedia, som verkar för fri kunskap till alla, har en intressant och för sitt mål en kompatibel ekonomisk och juridisk modell: De som bidrar till innehåll på Wikipedia får inte betalt av Wikipedia eller av stiftelsen bakom Wikipedia, Wikimedia Foundation. Å andra sidan hävdar Wikimedia Foundation ingen exklusiv rätt till innehållet. Då man har för avsikt att åstadkomma tillgänglighet och spridning av innehållet är det naturligt att inte sätta upp juridiska hinder i vägen för tillgänglighet och användning: Enligt Wikipedias tredje grundpelare är Wikipedias innehåll fritt att läsas och redigeras. Materialet är även fritt att i ursprunglig eller modifierad form spridas så länge man erkänner materialets ursprung genom att attribuera med en länk till relevant sidversion på Wikipedia. Dessutom måste man erbjuda innehållet till andra användare på samma fria villkor som Wikipedia. På så sätt görs kunskapen i Wikipedia helt tillgänglig, utan kompromisser. Juridiken används inte till att begränsa användarnas frihet att bruka innehållet utan till att säkerställa och upprätthålla tillgängligheten.