Wikipedia hjälper forskning

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!
Jag vet inte vad detta är, men en grönsak är det i alla fall!

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?