Hur använder Du Wikipedia? brukar jag fråga då och då. Den stora majoriteten använder Wikipedia genom att hamna där när dom googlar nånting, eller aktivt söker eller surfar vidare mellan artiklar. Några få använder Wikipedia genom att bidra med nya artiklar, rättning av stavfel, fotografering eller annat som leder till att encyklopedin blir större och bättre. Inom GLAM-världen, där jag ofta rör mig om dagarna ser det lite annorlunda ut. Från bildarkiv tillgängliggörs digitaliserade bilder och laddas upp till Wikimedia Commons i bulk eller enskilt, intendenter uppdaterar artiklar och bidrar med ämnesexpertis, och databaser exporteras och ligger till grund för kompletta listor över både det ena och andra. Visst läser dom artiklar också, men lite omvänt är det.
Därför är det så spännande när begrepp ställs på ända och användandet går åt andra hållet. Ett museum som återanvänder Wikipedia och Wikimedia Commons samt bidrar med öppen källkod hör inte till vanligheterna. Sedan några år tillbaka samarbetar Wikimedia Sverige med Centralmuseernas samarbetsråd, så därför var det en självklarhet att vara med när Vasamuseet ville ha hjälp inför utställningen Samtidigt/Meanwhile som öppnade för ungefär ett år sen. Idén att få gemenskapen att kurera bildvalet föll platt, det var noll intresse att välja bilder från perioden 1600-1650 på Wikimedia Commons. Trots den fadäsen är den största delen av bilderna i utställningen från Wikimedia Commons, men urvalet är istället gjort av personalen. Att en utställning till största delen består av material framtaget genom Wikimediaprojekten har jag inte hört om tidigare, och det visar på den kvalitet och den bredd som finns tack vare att andra arkiv och museer tillgängliggör hela eller delar av sina samlingar.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=Pmk7bQO2L7k]
Även om det är häftigt med många bilder från Wikimedia Commons finns det annat på utställningen som är ännu häftigare med Wikipediaglasögonen på, och det är det multi touch-bord som är direktkopplat mot Wikipedia. För att få en spridning på vad som visas upp ville utställningsproducenten att det inte bara skulle vara utvalt från ett svenskt perspektiv, och då passar det bra att koppla upp sig mot en encyklopedi som är skriven på 288 olika språk. Hårdvaran i bordet är en Samsung SUR-40, som kör Microsoft Windows, och på det har Lars Rosén på Spree byggt ett program som med hjälp av API-frågor mot Wikipedia letar reda på rätt artiklar att visa upp. För att hitta rätt artiklar börjar bordet leta på svenska, engelska, spanska och franska i kategorier med årtal mellan 1600 och 1650. Alla artiklar som passar in i årtalskategorierna och dessutom har koordinater i sig plockas upp och placeras ut på världskartan. Kartan går att zooma in och ut i, och det går att flytta runt kartan när den är inzoomad. Artiklarna som placeras ut på kartan syns som ballonger, och ett tryck på dom visar upp ett kort där inledningen av artikeln går att läsa, och om artikeln finns på fler språk går det även att växla mellan några av dom direkt där. Bilder som finns i artikeln finns också med på kortet så att det går att titta på dom. Utöver att det går att titta på bilder och läsa inledningen av artikeln på olika språk finns det en QRpedia-kod på varje artikelkort. QRpedia-koden är en liten svartvit fyrkantig streckkod som går att scanna med en app i en smart mobil och som leder till wikipediaartikeln så att det går att läsa hela artikeln direkt i telefonen. En extra finess med att det är en QRpedia-kod är att den känner av vilket språk telefonen är inställd på och leder direkt till artikeln på det språket. Om artikeln inte finns på det språk telefonen är inställd på erbjuds både möjligheten att läsa den på något av de befintliga språken eller att få artikeln översatt genom Google translate. Då Vasamuseet har väldigt många besökare från andra länder, och dessutom bjuder på öppet och fritt trådlöst nätverk, är det en väldigt bra service till nyfikna och intresserade gäster. En bonus till är att utställningen fortsätter växa hela tiden. Frivilliga skapar artiklar som dyker upp i bordet, och museerna själva ordnar skrivstugor där artiklar som passar in i bordet skapas och uppdateras.
Den öppna källkoden då? När kommer den in i bilden börjar du kanske undra så här dags? Det som gör att det här projektet sticker ut lite är att Vasamuseet som ett sätt att bjuda tillbaka efter att ha återanvänt bilder från Wikimedia Commons och artiklar från Wikipedia släpper källkoden för programmet till touch-bordet under den fria MIT-licensen. Källkoden finns upplagd på Statens maritima museers GitHub-konto och vem som helst som har ett kompatibelt touchbord kan ladda ner och köra programmet själv. Fördelen med att källkoden är öppen är att den som har lite programmeringskunskap dessutom kan anpassa programvaran, både för andra hårdvaruplattformar, men också för andra sammanhang, tidsepoker, geografisk avgränsning eller vad det nu kan vara. Berätta gärna i kommentarerna här vilka möjliga förändringar, förbättringar, anpassningar eller roliga idéer som är möjliga genom att koden är öppen och fri. Om du återanvänder koden, helt eller delvis, i något annat sammanhang skulle det vara roligt att höra hur. Berätta gärna här eller för Vasamuseet om det, då vi tror att det här är första gången ett museum släpper programvara under öppen källkod.