Detta är ett gästinlägg av Jonatan Svensson Glad (@JonatanGlad). Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.
Jag är elev på ett av Stockholms län mest sökta gymnasium. Jag är även skribent på Wikipedia. Detta gör att jag har ganska bra kunskaper om källkritik samt hur trovärdig informationen på Wikipedia olika sidor är. Därför oroar det mig att många lärare, i synnerhet på så kallade 1:1-skolor (där alla elever tilldelas egen dator), inte känner till hur Wikipedia redigeras, förutom att ”alla kan vandalisera det”. Lärare skall undervisa oss elever om att tänka mer kritiskt, trots att de själva inte riktigt vet hur källkritiskt tänkande redan används på internet och på webbplatser som Wikipedia. Elever blir chockade när jag visar hur snabbt klotter upptäcks och tas bort, samt att stora och kända uppslagsverk innehåller nästan lika många faktafel som Wikipedia. Trots att Wikipedia är det största uppslagsverket någonsin, och uppdateras hela tiden, och trots att Wikipedia citerar flera källor samt använder fotnoter, medan Nationalencyklopedin (NE) bara citerar en, eller möjligtvis två, gamla böcker. så händer det att lärare ber elever att inte använda Wikipedia och motiverar det med att webbplatsen inte är trovärdig.
”Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.”
–Stefan Goettsch
Bilden till höger togs när vi på mitt gymnasium genomförde ett Wikipediaprojekt där läraren Gunnel Thydells elever redigerade varsin artikel i Wikipedia som en del av kursen i svenska 3. Förutom min hjälp hade eleverna också stöd av våra underbara bibliotekarier (t.v. och t.h. i bild). De kan verkligen hjälpa till med allt, från att leta fakta till råd om livet. Dessa personer är bland dem få i skolväsendet idag som vet vikten och betydelsen av fri tillgång till kunskap. Elever kan snabbt och enkelt ta reda på nästan all fakta, sekundär- och primärkällor de behöver från Wikipedia. Skulle en elev istället använt, säg NE, så finns det nästan ingen chans för eleven att dubbelkolla och verifiera informationen i artikeln, då det bara är ett fåtal referenser till en stor artikel. Ju snabbare lärare inser att elever kommer att använda Wikipedia, oavsett vad de blir tillsagda, desto snabbare kan Wikipedia bli förbättrat, eftersom lärare då också vänder sig till Wikipedia för att kontrollera och granska fakta i artiklarna. Det är enda sättet som de kan försäkra sig om att eleverna får rätt information, i stället för att säga att ”det står fel där”. Wikipedia är det första stället en elev söker fakta på, och så kommer det att förbli, åtminstone ett par år till. Som jag ser det finns två vägval en lärare kan göra:
- Naivt förbjuda Wikipedia i hopp om att elever inte kommer använda det.
- Inse att Wikipedia kommer användas och hjälpa till att förbättra Wikipedia, för att se till att eleverna får bra kunskaper.
”Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov […]. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan[.]”
–Kristina Alexanderson (2010)
Till frågan om Wikipedias vara eller icke vara i skolan hör också diskussionen om det är så att läroböcker är bättre än internetbaserade källor. Här är det väldigt viktigt att tänka källkritiskt. Visst kanske en lärobok har faktakontrollerats är bokförlagets redaktion, men det är något som läsaren inte får reda på, eller insyn i. Oftast när läroböcker anger källhänvisningar anges alla i klump på en eller två sidor i slutet av boken, oftast i form av andra facklitterära böcker. När detta sker blir det svårare för eleven själv att kontrollera uppgifter och kritiskt granska en viss källa som förlaget hämtat informationen ifrån. Istället skapar detta en illusion av att allt som står i en lärobok automatiskt är sanning, och det förstärks när lärare säger åt oss elever att bara använda boken. När ingen annan informationskälla används, undermineras det källkritiska tänkandet. Om istället internetbaserade tjänster, så som Wikipedia, skulle användas, som anger källor och som tydligt visar all redigeringshistorik som varje artikel har, ger det läsaren möjligheten att efter eget huvud avgöra om informationen verkar trovärdig och på så sätt höjer detta läsarens källkritiska tänkande och därmed även förståelsen av innehållet.
Detta är en fråga som kommer att diskuteras allt mer de närmaste åren, då fler och fler skolor kommer att erbjuda eleverna datorer, och fler elever kommer att söka sig till internet för kunskap och information. Vad resultaten av detta kommer att leda till kan man bara fantisera om. Jag hoppas i alla fall att fler lärare börjar låta elever tänka källkritiskt på egen hand och undervisa om hur man tolkar källor, istället för att förbjuda betydelsefulla informationskällor.
Läs även ett tidigare blogginlägg om samma ämne från 2010 av Lennart Guldbrandsson.