.jpg){kind=link}
De senaste månaderna har vi på Wikimedia Sverige åtnjutit det enorma privilegiet att jobba nära en av Sveriges mest kända och högaktade kulturarvsinstitutioner, nämligen Kungliga biblioteket. Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lider i dagarna mot sin slut, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över det spörsmål som likt en aldrig slocknande låga har belyst vårt arbete:
Vari sitter värdet i länkade öppna data för bibliotek – och för dess användare?
Något som framkom med sin tydlighet under vårt arbete med Wikidata är att det sanna värdet av denna plattform ligger inte främst i de enskilda objekten (som just nu är över 56 miljoner till antalet), utan i deras inbördes kopplingar. Varje nytt objekt ökar värdet på de objekt det länkar till. När vi laddade upp 60 000 personidentifierare och flera hundra bibliografiska poster till Wikidata öppnade vi samtidigt en dörr för användarna att inte blott söka i denna samling, utan även att kombinera poster, sökningar, sökresultat och samlingar med andra resurser.
Wikidatas styrka ligger nämligen i det stora antalet datakällor som använts för att skapa denna kunskapsdatabas. Bara inom det svenska språkområdet finns många välbekanta databaser representerade: KulturNav, Projekt Runeberg, Gravstensinventeringen, Svenskt biografiskt lexikon med mera. Genom att fungera som ett nav för externa identifierare ger Wikidata oss möjlighet att kombinera data från dessa resurser i ett och samma objekt.
Fler och fler kulturarvsinstitutioner runt om i världen har nu fått ögonen öppna för Wikidata. Att även Kungliga biblioteket fått det är särskilt spännande, då bibliotek, med sin expertis inom informationshantering och katalogisering, och med sin demokratiska uppgift, är Wikimediarörelsens meningsfränden. Genom att satsa på länkade öppna data öppnar biblioteken för nya möjligheter när det gäller att nå allmänheten med sina resurser.
Tack vare länkade öppna data och Wikidata är det möjligt att genomföra sökningar som är mer komplexa än vad som är möjligt i en vanlig katalog. Till exempel kan man hitta böcker av kvinnliga Pulitzerpristagare som finns i svensk översättning, eller finna författare som också var konstnärer och vars verk finns på museer nära mig. Ur bibliotekets synpunkt ger detta grund till att bygga mer intressanta informationstjänster och belysa sina samlingar ur nya synpunkter. De kan använda sig av informationen på Wikidata för att berika sina egna resurser, och bygga vidare på insatsen av de tusentals volontärer som finns utspridda i hela världen och som varje dag lägger upp nya fakta och skapar nya kopplingar mellan objekten.
En annan möjlighet som öppna bibliografiska data ger finns väldigt nära oss, nämligen på Wikipedia. Som alla som redigerar Wikipedia är väl medvetna om, källor är A och O i artikelskrivandet. Utan dem har uppslagsverket ingen trovärdighet. Eftersom information från Wikidata kan inkluderas på Wikipedia, ter det sig naturligt att utnyttja Wikidatas potential som en bibliografisk databas för att förvara bibliografiska uppgifter om de källor som det hänvisas till på Wikipedia. Detta skulle göra det lättare för skribenten, som skulle slippa att mödosamt skriva in och formatera artikelns notapparat, men även för den nyfikne läsaren, som skulle kunna följa Wikidatalänkarna för att upptäcka fler verk inom samma ämne eller skrivna av samma författare.
Det är inte en slump att bibliotek kan göra stor nytta med sina länkade öppna data just på Wikipedia, detta demokratiska samarbetsprojekt. För det här är nog det största värdet med länkade öppna data – dess demokratisering. En institution som öppnar sig mot Wikidata, Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna tar en stark ståndpunkt för samarbete och för allas lika värde. Kunskapsskapande är inte längre förbehållet elfenbenstornets elit. Det är något vi kan alla göra – genom att klicka på ‘Redigera’ på Wikidata.
Du kan läsa mer om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata på föreningens wiki.