För några veckor sedan skrev Daniel Eriksson ett blogginlägg som väldigt bra sammanfattade arbetet med Riksdagsdokument på Wikidata under sommaren och hösten. I det här blogginlägget tänker jag vända på perspektivet och titta framåt. Dels tänker jag visa lite på potentialen, och sedan något om hur vi kommer dit.
Vad skulle man kunna använda detta till?
Eftersom att det i Wikidata går att lagra mer saker än som finns i originaldatat från Riksdagen kan flera helt nya analyser göras. Till exempel kan vi lägga till vad ett dokument handlar om, varför det har skapats, vad skaparen vill uppnå med det och även hur de refererar till varandra.
Om Wikidataobjekten kunde svara på dessa frågor skulle en storskalig analys av hur politiken och det politiska hantverket bedrivs kunna genomföras. Frågor mot Wikidata skulle dessutom kunna jämföras med partiprogram och vallöften. Det blir en helt ny möjlighet till datajournalistik och detta borde därför vara intressant för alla från journalister, forskare, politiska analytiker, lobbyister och inte minst vanliga medborgare som funderar vem de ska rösta på eller om de behöver höja kraven på dem som de redan röstar på.
Vad saknas idag?
Vi har idag alltså mängder av dokument som motioner, interpellationer, utskottsbetänkande, förordningar för att nämna några. De har importerats till Wikidata med en grundläggande beskrivning om vem som skapade dem (och därmed vet vi även vilket parti de kommer ifrån), när de skapades och i förekommande fall vilka utskott som är inblandade. Vi har även en hel del referenser mellan dessa. Men det som saknas för att kunna göra mer intressanta analyser är främst tre saker:
- Vad de handlar om
- Vilken är orsaken till att de har skapats, både i ett större sammanhang och utlösande faktorer
- Vad vill skaparen/skaparna av dokumentet uppnå
Det här är en sorts data som saknas i Riksdagens data, men som man ofta lätt kan se bara genom att skumma i dokumenten.
På sikt vill vi också försöka att lägga in röstningsresultat, men där är vi ännu på nivån att fundera hur vi vill att det ska se ut. Datat som finns är väldigt granulärt eftersom verkligheten är så pass komplicerad. En motion kan till exempel innehålla flera yrkanden och de kan var för sig få avslag och bifall; det är i själva verket ganska sällan man enbart röstar på en hel motion.
Vad gör vi för att komma vidare?
På fredag har vi ett kopplingssprint, vilket är som en skrivstuga, men eftersom man inte skriver så mycket på Wikidata utan mest länkar ihop objekt med varandra, kallar jag det ett kopplingssprint istället. Det går ut på att försöka lägga till data om de tre punkterna ovan. Rent tekniskt är det inte svårt att göra dessa redigeringar så är du nyfiken på Wikidata är det ett utmärkt tillfälle att kika förbi.
På detta kopplingssprint skummar vi alltså olika sorters dokument från riksdagen för att lista ut vad ett dokument verkligen handlar om, vad som orsakat dess uppkomst och vad vilket mål författaren vill uppnå. Det är där vi behöver människor som kan avgöra det och finns det klurigheter på hur det ska anges i Wikidata kan vi tillsammans diskutera hur det bäst görs.
Vi kommer naturligtvis inte bli klara på fredag. Förhoppningen är istället dels att fler ska få upp ögonen för detta så att de kan fortsätta på egen kammare efteråt, och dels att vi kan grubbla lite tillsammans för att göra det mer metodiskt och systematiskt. Det vore ju riktigt bra om det senare både kan skalas upp internationellt och ner regionalt så att samma analys kan göras i parlament världen över och på sikt kanske till och med på kommunal nivå.
Visualisera data nu och i närtid
Sedan ett par år har det funnits ett verktyg kallat Scholia. Med det har man kunnat analysera vetenskapliga artiklar, forskare och institutioner på olika sätt. Redan idag kan man istället för en forskare ange en riksdagspolitiker (här med miljöpartisten Lorentz Tovatt som exempel) och resultatet ger en vidare bild av personens aktivitet. Till exempel kan man se vilka som den samarbetar med i motioner ganska tydligt. Detta gav oss en idé om att utvidga verktyget med speciella avsnitt just för politiker och andra politiska aspekter. I videon nedan spånar jag och Daniel tillsammans med en av personerna bakom Scholia, Daniel Mietchen, om dessa möjligheter.
Har du idéer på vad mer som skulle kunna ingå på Scholia kan du kommentera direkt i den här tråden.
Men framför allt, häng med på fredag!