Idag firar vi den dag som instiftades av UNESCO 2002 för att främja filosofin. UNESCO beskriver själva att filosofi har en viktig påverkan på människans välbefinnande, att den bidrar till fredlighet och att den adresserar komplexitet. När jag själv filosoferar, genom att läsa filosofiska texter och hålla filosofiska samtal på bibliotek kan jag ana dess gynnande effekter både i min egen tankeverksamhet och i samspråk med andra. Mer hur tusan hänger detta samman med ett fritt uppslagsverk? Jag skulle i denna text vilja ta fasta på just ordet fritt, frihet.
Frihet är ett stort koncept. Svårdefinierat och omstritt. Inom filosofin kan ses två huvudspår vad gäller frihet; viljans frihet och individens dito. Även om jag hyser stor fascination kring funderingar om viljans frihet eller ej och varmt rekommenderar vidare förkovring i detta så handlar denna text om vår frihet som individer.
I en bok om det meningsfulla livet läser jag om Camus tankar kring individens frihet. Att friheten förpliktigar och att förpliktelsen frigör. Det kan tyckas fjärran från frihet definierad som möjligheten att göra det jag vill i mitt liv, följa mina lustar för dagen och självutveckla mig till den person som jag önskar bli. Att skriva så som jag önskar, om de saker jag tycker är intressanta och att göra detta utifrån min politiska åskådning. Är inte det frihet så säg? Samtidigt är det en typ av frihet ganska långt borta från den policy och de riktlinjer som guidar Wikipedianer. Ingenstans finns där att läsa om att ett fritt uppslagsverk innebär att du glatt kan skriva på om vadhelst du önskar på vilket sätt du vill. Vad är då friheten i detta uppslagsverk?
Ett fritt uppslagsverk, fritt för alla att bidra till och redigera, komma med synpunkter på och diskutera. Tänk vilken fantastisk idé. Ett fritt uppslagsverk som förpliktigar. Tänk vad det kan låta tungt och illavarslande. Som ett tungt ok att bära, jämfört med frihet som lusten att följa mina egna impulser i tid och otid. Samtidigt skulle ett fritt uppslagsverk ha svårt att fungera om inte friheten just förpliktigade. Att avkrävas till exempel respektfullhet, god ton och neutralitet. Vidare kräver den så kallade positiva friheten, friheten till något, som Camus beskriver (läs Isaiah Berlin om positiv respektive negativ frihet) en gemenskap. Gemenskap för att kunna utveckla förmågor för frihet, vilka brukar anses vara förmågan till självreflektion och att välja vilka impulser en vill låta sig agera på, alltså självbestämmande. Utan gemenskap ingen frihet, om friheten är att agera i enlighet med det förpliktigande. Som psykologiprofessorn Brinkmann skriver “Det kan inte finnas verklig frihet utan plikt att vårda de omständigheter som gör friheten möjlig” (Brinkmann, 2017). Vilka är då dessa omständigheter vad gäller friheten på Wikipedia? Det förklaras nog bäst i essän Wikikärlek, som jag tänker är den omständighet som i större utsträckning än något annat just möjliggör friheten hos individen att kunna bidra till Wikipedia och dess systerprojekt.
Så just här på Världsfilosofidagen kan vi alltså betänka hur Wikipedia som ett fritt uppslagsverk med sin gemenskap möjligtvis bidrar till vidmakthållandet av just frihet. Inom gemenskapen finns förhållningssätt, vilka förpliktigar, tillsammans med en hög grad av självbestämmande och diskussioner som manar till självreflektion kring svåra frågor som till exempel neutralitet och källkritik. Det är en plikt för alla som på olika sätt bidrar till och engagerar sig i Wikimedias projekt att vårda omständigheterna som ser till att projekten bibehålls just fria.
Men hoppla! Nu hamnar vi helt plötsligt ner i instrumentaliseringens grop där Wikipedia är ett medel för individens frihet och Wikikärlek är en omständighet som möjliggör denna. Misströsta inte, så menar jag inte alls. Utan snarare bidrar det till min ökade förståelse av just vad ordet fritt betyder och hur viktigt det är för Wikipedias existens. Snarare än att Wikipedia är ett medel för individens frihet är Wikipedia ett mål i sig vilket i viss mån kan förstås utifrån just konceptet frihet. Det är en fin gräns mellan att avkräva förpliktelser och erbjuda självbestämmande, och jag tror det är en konstant balansakt i alla Wikimedias projekt, ett konstant utforskande och omdefinierande av just individens frihet kontra förhållningssätt skapade av och för gemenskapen. Att använda Camus och Berlins förståelse av frihet bidrar både till min förståelse av konceptet frihet, så som jag tänker att de förstod det, och gör dessutom tydligt hur det förkroppsligas genom alla de fantastiska, fria projekt som Wikimedia driver.
- Brinkmann, S. 2017. Ta ställning för ett meningsfullt liv. Norstedts: Stockholm.
Filosoferat och nedskrivet av Sophie Österberg.