Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia, del 2

De senaste blogginläggen har handlat om en av Wikipedias största utmaningar framöver: underskottet av kvinnor som skriver. Det första handlade om olika minoritetsgrupper, det andra om vad effekten av bristen på kvinnliga skribenter är, det tredje om varför kvinnor inte skriver, det fjärde om vilka metoder vi borde använda oss av, och det senaste var början på en lista med skäl för kvinnor att redigera Wikipedia. Här kommer resten av listan. Som i det senaste inlägget kanske jag ska börja med att säga att det här inte är något färdigt manus eller någon checklista. Man måste tänka lite själv och anpassa efter åhörarna också. Ju fler gånger man gör sådana insatser, desto större chans har vi att lyckas. Det behövs ju bara några hundra kvinnor för att göra en stor skillnad!

Tio skäl för kvinnor att redigera på Wikipedia, nr 5-10

5. Man utvecklar sitt skrivande på Wikipedia

Många kvinnor drömmer om att skriva, och även om de troligen drömmer om att bli lästa i tryckt form finns det goda skäl att skriva på Wikipedia tills dess. I och med att det man skriver läggs ut direkt, och så många läser Wikipedia (och bevakar det som händer på Wikipedia), får man ofta feedback snabbare än på traditionella skrivforum.
När jag själv började skriva på Wikipedia tyckte jag att jag kunde formulera mig så att det inte gick att missförstå, men är det något man lär sig snabbt på Wikipedia, så är det hur viktigt vartenda ord är och att andra människor ser helt andra saker i det man skriver. Eftersom man är felbar, så upptäcker man också vad man oftast gör för korrekturfel. Man blir helt enkelt noggrannare. I de flesta fall är andra också hjälpsamma och stöttande. Många ändrar direkt i texten istället för att skriva långa klagomål, vilket gör att man dessutom får träna på sin ödmjukhet, något som är bra inför när ens övriga texter blir sågade.
För dig som inte skriver, utom på Wikipedia, kan det här vara ett svårt argument att ta upp. Det urartar lätt i diskussioner om upphovsrättsfrågor. Här brukar jag, som skriver, dra nytta av mina böcker och andra texter, där jag kan visa att jag även har tjänat pengar på texter som är fria att kopiera och sprida. Andra kan försöka att undvika den frågan genom att tidigt i diskussionen betona att det inte handlar om att vi vill stjäla någons texter, utan att det bygger på frivillighet, och därefter gå in på något av de andra skälen till att redigera.

6. Man blir allmänbildad av att skriva på Wikipedia

Man måste inte vara arrogant för att tro att man vet mycket om någonting. Det kan ju faktiskt hända att man jobbar med ett ämne. Men till och med kvinnliga experter tenderar att förminska sina kunskaper. (Inte bara de förresten: folk i allmänhet tycker att kvinnor kan mindre, även när det är samma kunskap.) Och Wikipedia behöver fler ämnesexperter inom många områden, men även personer som kanske inte kan räknas till experter, utan generalister, sammankopplare av artiklar, välkomnare, m.m. Alla de som skriver på Wikipedia kommer i kontakt med så mycket information att man inte kan låta bli att suga upp en del av den. Den sortens allmänbildning är det svår att få på annat håll.

Det kan vara en utmaning att använda det här argumentet, eftersom det i stort sett säger rakt ut att lyssnarna inte vet saker. Jag brukar försöka få det hela att handla om nyfikenhet och vetgirighet. Fråga dem vad de vill veta mer om. Visa dem något som överraskade dig och hur coolt du tyckte att det var att lära dig något nytt. Visa dem också att de antagligen vet en hel del som inte redan finns på Wikipedia och att de kan bidra till att mätta andras kunskapslystnad – men att de kanske inte vet allt ändå: finns det möjligen mer saker som man borde kunna lägga till på samma gång för att inte den första informationen ska förändra balansen i artikeln?
Jag gör fortfarande misstag på Wikipedia, inte bara med tekniken, utan med fakta. Som wikipedian lär man sig ganska snart det som journalister brukar prata om, nämligen att jämföra olika källor med varandra. Det betyder att många saker som man trodde sig veta inte visar sig stämma, och det ökar också allmänbildningen.

7. Man hjälper andra genom att skriva på Wikipedia

Det mesta man gör på nätet kommer inte till nytta för andra. Det är annorlunda med Wikipedia. Inte nog med att Wikipedia läses av en halv miljard personer varje månad (och det ökar!), till skillnad från andra webbplatser (Facebook, Instagram, Twitter, bloggar, forum, etc) hamnar inte gamla saker man gör längre ner, så att det till slut aldrig blir läst. På Wikipedia kan gamla saker vara lika synliga som nya, och de blandas för att göra det bästa av båda världarna. Det betyder att till och med små insatser kan märkas långt efter att man själv har glömt dem. Folk använder också informationen de får från Wikipedia, till allt ifrån frågesporter till journalisters arbete, och vidare till fortbildning för vuxna som vill ha enkla introduktioner och länkar vidare till djupare texter.
De som kommer har störst nytta av det här är dock den uppväxande generationen. Min egen 8-åring söker ibland på Wikipedia om till exempel Titanic, Lusitania, regalskeppet Vasa och andra förolyckade fartyg. Han har snabbt lärt sig att kunskapen där är strukturerad så att det är lätt för honom att hitta informationen. Och de allra flesta skolbarn kommer att använda Wikipedia, oavsett vad läraren säger. Det vet de flesta med sig, även om de kanske hoppas att världen ska gå tillbaka till någon slags för-internet-undervisning med dåligt uppdaterat läromedel. Med Wikipedia blir det möjligt att hjälpa lärarna och läromedelsförfattarna att skapa en mer komplett förståelse av världen.
Fråga gärna vad det finns för information i kvinnornas jobb som de önskar att deras barn hade fått lära sig i skolan.
Inte minst kan det finnas skäl för kvinnorna att se till att de artiklar som barnen ska arbeta med har så hög kvalitet som möjligt. Det hjälper också andras barn som kommer att läsa om samma sak. Föreslå gärna att kvinnan och barnen hjälps åt att lägga in informationen i Wikipedia.

9. Man ger något tillbaka till Wikipedia

Som jag skrev tidigare är det ungefär en halv miljard människor som använder Wikipedia månatligen. En del av dem (över en miljon människor) gillar Wikipedia så mycket att de skänker pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta existera. Det är Wikipedias enda inkomstkälla. Men det är bara det ena sättet att ge någonting tillbaka till Wikipedia för alla gånger man har fått användning för dess artiklar eller bilder. Det andra är att bidra med material, oavsett om det är text eller bilder. Om man skriver artiklar, eller åtminstone rättar de problem man stöter på, så gör man en stor insats för Wikipedia.
Vi wikipedianer underskattar nog hur viktigt det här argumentet är för icke-wikipedianer. Den forskning som finns på Wikipedia tyder på att reciprocitet är en av kärnmotivationerna för nya wikipedianer. De flesta har dock inte ens tänkt på att ge tillbaka till Wikipedia, eftersom de inte vet om att det går att göra det! Varje år är det många personer ur allmänheten som vi möter i föreningen som inte vet att man kan bidra genom att skriva. De känner till Wikipedia och kanske till och med använder Wikipedia dagligen, men de känner inte till den viktigaste poängen med Wikipedia. Men när de väl får höra om möjligheten så nappar många på det. Det kan verka som att man trycker på folks dåliga samvete när man påminner om att ge tillbaka till Wikipedia, som om de vore skyldiga att bidra med något. Det är de naturligtvis inte, men många känner ändå att de vill ge något tillbaka, och det bör vi utnyttja för att kunna erbjuda fler bättre artiklar och bilder.

10. Man förbättrar världen genom att skriva på Wikipedia!

För några månader sedan publicerade Wikimedia Foundation den här videon:

Barn runt om i världen saknar tillgång till läromedel. Då pratar jag inte om situationen i Sverige, där många skolor saknar skolbibliotek och man tvingas använda material på nätet, utan om att den enda källan till information man har kan vara en mobiltelefon. För dem är det viktigt att få tillgång till bra information, utan kostnader, eftersom de inte har några pengar att lägga på läromedel. Den information som man lägger in på Wikipedia används sedan för att bygga upp hela samhällen. Som Wikimedia Foundations huvuddesigner skrev:

Utbildning är lösningen på alla problem i världen. Mänskligheten har kanske sett tre eller fyra hjärnor på samma nivå som Einstein under det senaste århundradet och alla kom från västvärlden. Hur många genier har vi gått miste om för att de har haft oturen att födas fattiga och utan tillgång till utbildning?
Botemedlet mot cancer kan mycket väl finnas inlåst i hjärnan på ett fattigt barn i Bangladesh eller i en by vid Amazonfloden. Vi kan utbilda henne — visa henne en större värld.  Om vi visar henne vägen kommer hon att visa vad hon har att säga oss.
Med tillgång till fri kunskap kan vi bota sjukdomar. Vi kan utveckla bättre rymdprogram. Fri kunskap infekterar hjärnan och utrotar intolerans. Det får stopp på förtryck: det enda sättet att förtrycka ett folk är att hålla dem okunniga.
Jag överdriver ingenting. Det här är på riktigt.
[Källa.]

Låter det för svulstigt för att få kvinnor att bidra till svenskspråkiga Wikipedia? Glöm i så fall inte att artiklar översätts fram och tillbaka mellan de olika språkversionerna. Och det är helheten som är Wikipedia. När man börjar skriva på Wikipedia blir man en del av något som är större än varje enskild person.

Bonusskäl att redigera Wikipedia

Som om det inte vore nog med de här tio skälen kommer här några ytterligare skäl för kvinnor att redigera Wikipedia:

• Du får göra något tillsammans med din pojkvän/flickvän/man/fru/kompis/kollega *
• Wikipedia behöver dig och dina kunskaper
• Du får rätta andra
• Massor av människor läser det du skriver

Helt enkelt är det så att Wikipedia är i dina händer!

Fortsättning följer

Så hur ska du börja? Det ska nästa blogginlägg handla om.
[* 29 december: Jag lade till flickvän och fru, eftersom det såklart ska vara så. Tack Calandrella för påpekandet.]