Det rådet ger Bas Nederveen till de institutioner som vill arbeta med problematisk data i sina samlingar. Tillsammans med terminologi-gruppen på Rijksmuseum har Bas varit med och utvecklat en metod som är enkel att följa. Genom att arbeta med öppenhet behöver man varken ändra eller ta bort information utan istället redovisar man den information man lägger till och därefter föredrar.
Bakgrunden till metoden går tillbaka till nyöppningen av Rijksmuseum våren 2013. Museet hade varit stängt i nästan tio år för renovering och den självklara visionen är nu att vara “det öppna museet”. Ledningen väljer även att publicera de digitala reproduktionerna under öppna och fria licenser. Genom den ökade tillgängligheten får den här strategin ett enormt genomslag och i förlängningen sätter det fokus på beskrivningarna.
En person från Australien hör av sig och undrar om man kan “upptäcka ett land” när det redan bor ett folk där? En annan person vill ha ett förtydligande av innebörden när man beskriver en person som “framgångsrik plantageägare” i och med kolonialiseringen. Det är alltså inte bara enskilda ord som kan vara problematiska utan också den kontext man beskriver och arbetar med.
Arbetet inom terminologi-projektet börjar med en längre research inom problemområdet för att ta fram flera förslag som också sparas i dokumentationen. På så sätt finns det spårbarhet till resonemanget innan det nya tillägget presenteras. Tidigare ändringar av bland annat titlar har inte haft denna sorts dokumentation. Språket utvecklas hela tiden och förnyas så processen tar egentligen aldrig slut. Arbetsgruppen har redan gått tillbaka till sina egna tillägg och uppdaterat dessa, i början användes både “slave” och “enslave” men numera använder man bara “enslave”. Den uppdaterade ändringen får högre synlighet och kan vara ”preferred data” vid sökningar i databasen.
Se hela Bas Nederveens föreläsningen om terminologi och problematisk data här, på Wikimedia Commons finns även övriga presentationer och bilder från dagen.
Bas Nederveen var en av tre föreläsare på workshopen om Problematisk data som genomfördes fredagen den 30 augusti i Stockholm. Stefan Bohman, tidigare ordförande i svenska ICOM och aktuell med boken Skelett i garderoben, föreläste om problematiska personmuseer där berättelser som inte berättas också kan bli ett problem. Susanna Ånäs från Wikimedia Finland presenterade WikiProject Saami som undersöker och förbättrar kunskap och information kring den samiska representationen på Wikimedias öppna plattformar.
Workshopen var ett samarbete mellan Wikimedia Sverige och Riksantikvarieämbetet som en del av projektet FindingGLAMs. Diskussionerna mellan de ungefär 25 deltagarna från olika museer och myndigheter kommer nu att användas som ingångsvärden till en fallstudie om hur problematisk data kan hanteras. Fallstudien kommer även ingå tillsammans med andra i det White paper som tas fram inom FindingGLAMs.
Se bilder och fler föreläsningar från Problematisk data här – Problematic Data workshop 2019.
Rubriken ”– Börja bara! Börja med det värsta ni har!” är ett citat från Johanna Bergs facebookpost, hämtat från samtalet med Bas Nederveen efter föreläsningen.
Relaterade länkar:
Words Matter
Difficult Issues
En workshop om Problematisk data den 30 augusti 2019 i samarbete med Riksantikvarieämbetet.