Världsförbättrare på tio minuter – haka på #1lib1ref!

Wikimedia Sverige

Det här är ett gästinlägg från Karolina Andersdotter, som utöver att lägga till referenser på Wikipedia jobbar som bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek.

Något otippat fick jag innan jul meddelande om att jag var en av toppredigerarna i Wikipedias årliga #1lib1ref-kampanj, kunde jag därför skriva några rader om detta och berätta om varför jag deltar i kampanjen? Ja, absolut!

Jag har tillsammans med mina topplistekollegor Madeleine Söderberg och Jonas Petersson (som numer är bibliotekarie på SLU) ordnat #1lib1ref-kampanjer på Uppsala universitetsbibliotek 2018-2019 med syftet att uppmärksamma kampanjen, förklara vad Wikipedia är och hur kunskapsproduktionen fungerar där samt lära ut hur en arbetar i redigeringsläget. Denna kunskap är tillämpbar i flera andra områden utöver Wikipedia, inte minst för bibliotekarier!

Skärmdump från en hashtaggsökning som visar hur antalet redigeringar taggade med #1lib1ref på svenska Wikipedia stiger i samband med kampanjperioderna i januari och maj

På Uppsala universitetsbibliotek har vi flera salar ägnade åt referenslitteratur. Där finns inte bara generella uppslagsverk som till exempel Nationalencyklopedin utan också ämnesspecifika uppslagsverk. Wikipedia som uppslagsverk fyller en liknande funktion: generella uppslag samsas med artiklar om fenomen som beskrivs mer ingående än ett tryckt medium eller ett expertkurerat uppslagsverk skulle kunna ge utrymme för.

Det finns både fördelar och nackdelar med Wikipedia, i synnerhet när det kommer till att ange källor. Det finns en naiv syn på Wikipedia som något som absolut inte går att referera till – något jag anser är felaktigt eftersom den information som finns på Wikipedia ibland överträffar den information som finns i förmodat pålitligare källor.

Däremot behöver var och en som refererar till något använda sitt förnuft och framför allt betänka vad en källa innebär, nämligen själva ursprunget till något. Wikipedia erbjuder (i synnerhet efter en omgång #1lib1ref) ofta alldeles utmärkta källhänvisningar och det är dem du bör spåra upp när du skriver uppsatser, skolarbeten eller vetenskapliga artiklar. Gå till källan! Detta gäller naturligtvis även när du använder Nationalencyklopedin. Det är inte en fråga om kvaliteten på Wikipedia, utan om källkritik.

Bibliotekarier som lär sig av varandra för att hjälpa andra

Frågan om källkritik och Wikipedia är också en av de viktigaste att diskutera tillsammans med bibliotekariekollegor. Bibliotekarier på alla typer av bibliotek får frågor om att söka, finns och värdera information från sina användare. Kan vi tipsa om Wikipedia? är en fråga som många bibliotekarier ställt sig själv eller andra.

Ett viktigt steg för att besvara den frågan är att förstå hur Wikipedia fungerar. Hur ser ”baksidan” av en Wikipediaartikel ut? Att se hur texten (och koden) ser ut i redigeringsläge, att kunna granska sidändringar och att kunna länka till referenser är bra verktyg för att förstå Wikipedia. Det gör oss till bättre guider genom referenshanteringsdjungeln – och därmed till bättre bibliotekarier.

I vårt fall så gav också letandet efter källor upphov till spännande skattjakter i både digitala och fysiska samlingar. Vi anordnade gemensamma träffar på biblioteket där medarbetare kunde samlas i grupp och lägga till källor (och fika! en mycket viktig social komponent!) vilket gjorde att vi kunde hjälpa varandra när vi fastnade – oavsett om det var i Wikipedias redigeringsläge, i tolkningen av katalog 1962 eller i en medicinsk databas där vi inte har vana av att söka själva.

1lib1ref-fika. Foto: Karolina Andersdotter. CC BY 4.0.

Öppen vetenskap och hållbar utveckling

Ett viktigt spår vi tog vara på under vår första #1lib1ref-kampanj på UUB var att koppla ihop letandet av referenser med öppen vetenskap. I största möjligaste mån försökte vi hitta referenser till påståenden i källor som var öppet tillgängliga (till exempel publicerade under öppen tillgång eller tillhörande den kulturella allmänningen) och vi bekantade oss också litegrann med OABOT. Vi hade tidigare under hösten (2017) uppmärksammat Open Access Week och detta blev ett naturligt sätt att följa upp det.

Bild på invigningen av Wikimania i Stockholm, där temat inkluderade FN:s hållbarhetsmål (vilkas kännspaka kuber kan skönjas på scenen):

Invigningen av Wikimania i Stockholm, där temat inkluderade FN:s hållbarhetsmål (vilkas kuber kan skönjas på scenen), Foto: Vysotsky, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Wikipedia, som med sitt öppet licensierade och mångspråkiga innehåll är en pionjäraktör gällande tillgång till information (för alla med en internetuppkoppling), bidrar på många sätt till FN:s globala hållbarhetsmål, precis som bibliotek gör världen över (bland annat genom att erbjuda den internetuppkoppling som krävs för att nå Wikipedia). Att tillgängliggöra information och kunskap uppfyller inte bara mål 4 om god utbildning för alla utan möjliggör även agerande för att uppnå andra mål, t.ex. bekämpande av klimatförändringar (mål 13) och utbildning om HBTQ+-rättigheter (mål 5). Fler exempel på hur Wikipedia bidrar till hållbarhetsmålen finns här och biblioteksexempel finner du här.

#1lib1ref är också en pusselbit i detta – en pusselbit som är lätt att lägga (ungefär som en kantbit på ett 500-bitarspussel). Vill bibliotek pussla vidare på hållbar utveckling så finns det massor av utvecklingsmöjligheter. Några lokala exempel på detta är Wikipediasamarbete mellan klimatforskare och gymnasieelever och bibliotekets kurser och support för att sprida forskningsresultat med hjälp av Wikipedia. Vill du lyfta blicken från det lokala kan du läsa IFLA Wikipedia Opportunities Papers eller sammanfattningen av dessa i IFLA:s blogginlägg om #1lib1ref.

Det finns alltså mängder av synergieffekter, projektidéer och goda tankar kring bibliotek och Wikipedia. Men vet du inte var du ska börja så är #1lib1ref en bra start – det är enkelt, roligt och resultatet kommer direkt när du klickar på Publicera ändringar. En omedelbar tillfredsställelse!

UUB:s första #1lib1ref-träff – vi bockade av både deltagare och inlagda referenser under fikatimmen. Foto: Karolina Andersdotter. CC BY 4.0.