Wikimedia för museer

Wikimedia Sverige har under lång tid haft många bra samarbeten med flera av Sveriges museer. Nu växer det fram nya visioner i museisektorn när kulturarvet ska kopplas samman digitalt och det öppnar upp för en bredare satsning på nationell nivå. Wikimedias plattformar passar ju väldigt bra för samarbete när målsättningen är att förmedla kunskap på internet. 

Ingrid Bergman under inspelningen av Jeanne d’Arc 1947. Foto K. W. Gullers, Nordiska museet (Nordic Museum)CC BY-SA 4.0, Från projektet 100 000 Bildminnen.

Styrkan med öppna plattformar är att alla som vill bidra kan göra det och att det sedan finns en gemenskap som bygger vidare på det arbetet. Synlighet och tillgänglighet vid publicering gör att relevans och kvalitet kan prövas direkt. Vid digitalt samarbete är det också bra om det finns möjlighet att ställa frågor, ge förslag och att diskussioner kan föras på den plattform där samarbetet sker. Sådana möjligheter finns på Wikimedias plattformar som dessutom är tillgängliga på många språk och det finns även en global gemenskap att dela och utbyta kunskap med.

Museer kan bidra med kunskap och material till Wikimedias plattformar och på så sätt bygger vi upp en gemensam växande kunskapsbank som länkar tillbaka till källan. Det är öppet, tillåtande och förhållandevis enkelt att testa sig fram och passar på så sätt bra för olika nivåer på digital kompetens. Det går att redigera anonymt men vi rekommenderar att skapa ett användarkonto så går det snabbare att bli en del av gemenskapen. 

Wikimedias plattformar kan fungera som inspiration och ge goda exempel på hur museer, samlingar och kunskap kan användas och synliggörs i ett globalt perspektiv. Här är några förslag på områden där museer kan samarbeta med oss, med varandra och med gemenskapen på Wikimedias plattformar.

Museer som kunskapsförmedlare

Det enklaste sättet att närma sig Wikimedias plattformar är att börja med enkla redigeringar i befintliga artiklar på Wikipedia. Det är nytta som syns direkt i praktiken och nästa steg kan vara att påbörja artiklar inom museets egna kunskapsområde. Här finns stora möjligheter att samarbeta i både lokala och nationella projekt med plattformarna som bas. Det finns en bra introduktion på Wikipedia eller ta grundkursen på Digiteket. För att undvika intressekonflikter är det bättre att redigera i artiklar inom museets kunskapsområde än om själva organisationen.

En serie uppladdade bilder på Wikimedia Commons. Foto K. W. Gullers, Nordiska museet (Nordic Museum)CC BY-SA 4.0, Från projektet 100 000 Bildminnen.

Grunddata om Sveriges museer

På Wikidata finns det öppen data om museer i Sverige som återanvänds på Wikimediaprojekten men även av andra aktörer och sökmotorer som har nytta av maskinläsbar information i sin verksamhet. På Wikidata är data strukturerat och ett museum är ett objekt som beskrivs av flera källbelagda uttalanden. Något förenklat kan man säga att ju fler uttalanden desto bättre. Man lägger själv till uttalanden utifrån de värden och objekt som redan finns definierade i Wikidata. Det är dessa beskrivande kopplingar mellan objekten som är länkarna i länkad data. Börja med introduktionen på Wikidata för att komma igång.

Bilduppladdningar från museets samlingar

Bilder eller annan multimedia i form av en mindre avgränsad del av samlingen kan vara bra att börja med. Bilder är vanligast och kan gärna vara högupplösta reproduktioner av objekt i samlingen som kan delas för fri användning. För att ladda upp bilder behöver man ha koll på upphovsrätt och förstå under vilka förutsättningar och licenser som bilder eller annan multimedia kan delas. Se vidare i guiden för uppladdning till Wikimedia Commons.

När bilderna är uppladdade kan man länka det som avbildas på bilderna till objekt i Wikidata. Genom länkad öppen data och maskinläsning går det att ställa frågor till Wikimedias plattformar om det som avbildas och kopplingar som finns till objekt som beskrivs på Wikidata. Till exempel vilka bilder som avbildar Ingrid Bergman eller vilka filmer Ingrid Bergman har medverkat i som huvudrollsinnehavare? Att lägga till uttalanden är viktigt om man vill göra bilder och objekt mer tillgängliga och åtkomliga för andras behov och sökningar. Läs mer om strukturerad data i GLAM-Wikiprojektet eller i serien Digitalisering på museer på Statens historiska museers webbplats.

Ingrid Bergman på Svensk Filmdatabas. Foto K. W. Gullers, Nordiska museet (Nordic Museum)CC BY-SA 4.0

Unika identifierare för museer

Har man en egen databas med persistenta unika identifierare så går det att skapa en egenskap på Wikidata för museets databas. Detta gör att till exempel auktoritetsobjekt kan användas för att koppla samman till exempel personer och platser från olika samlingar. Det är denna koppling som gör att man kan söka i flera databaser samtidigt genom externa identifierare. Att ta fram en egenskap som kopplar ihop museets databas till andra objekt är en kontrollerad process som säkerställer att det också fungerar i komplicerade sökningar. Se mer här om Wikidatas struktur.

Museer arbetar tillsammans

Att driva projekt i Wikivärlden ger möjlighet för fler att arbeta mot samma mål på gemensamma plattformar. Alla museer kan vara med och dela kunskap efter egna förutsättningar, behov och utan kostnad eller förpliktelser. Det övergripande målet är fri kunskap för alla och vi berättar gärna mer om de möjligheter som museerna har.

Text men innebörden "Let's do it together"
Let’s do it together. Citat av Liam Wyatt som var den första Wikipedian in Residence på British Museum 2010.

Har ni frågor eller vill diskutera möjligheter och samarbeten, kontakta Tore Danielsson. Är ni inte redo att börja riktigt ännu? Bli organisationsmedlem medan ni funderar och stöd vårt arbete redan idag!