Ännu ett år har gått, och ännu en gång har vi skickat en Wikimedian in Residence till Statens musikverk. ”Man vet att julen närmar sig när Wikimedia Sverige kommer hit”, sa en medarbetare på Musikverket, och det ligger lite sanning i det – vi har haft ett mångårigt och givande samarbete med myndigheten, och nu är det faktiskt fjärde gången vi gästar dem fysiskt (vilket inte skall tas för givet i dessa digitala tider!) för att snacka Wikipedia, svara på allehanda frågor och hjälpa dem berika Wikimediaplattformarna med intressant material kring Sveriges kulturarv. Tidigare har vi jobbat bland annat med konstverk och nyckelharpor, och i år är det musikinstrument som står i fokus.
Bandurria från Valencia. Bild: Olav Nyhus, via Wikimedia Commons, CC-BY-SA-4.0.
Darabukka från Saudiarabien. Bild: Olav Nyhus, via Wikimedia Commons, CC-BY-SA-4.0.
Psalmodikon – lyssna och lär
Vi kan börja med psalmodikonet, ett skandinaviskt monokord – ett stränginstrument med en sträng – som starkt förknippas med prästen Johan Dillner. Han spred psalmodikonet i svenska församlingar och ska ha stoltserat med att kunna lära vem som helst spela det på några få timmar. På psalmodikonet spelade man psalmer, sånger avsedda att framföras i gudstjänster eller vid andra religiösa riter.
Och nu kan vi Wikimedianer lyssna på många fina psalmodikoninspelningar. Merparten av de ljudinspelningar vi laddat upp i år kommer från dåvarande Musikhistoriska museets arkiv (som idag ingår i Svenskt visarkiv), och vi har fokuserat på inspelningar med mera udda folkmusikinstrument som just psalmodikon och träskofiol.
Wikipediagemenskapen har redan uppmärksammat psalmodikontillskottet genom att ljudillustrera artiklar om psalmer!
Och så många andra instrument…
En annan samling vi har laddat upp i år är bilder på musikinstrument från Scenkonstmuseet, vilket ingår i Statens musikverk. Vi bad David Jansson, digitaliseringsansvarig på Svenskt visarkiv, att förklara bakgrunden till satsningen:
”Scenkonstmuseets musikinstrumentsamling är en av de större och bredare i sitt slag, bestående av dryga 6 000 instrument från det tidiga 1600-talet och framåt. Startskottet för samlingen blev den Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, där en tillfällig utställning av musikinstrument visades upp för allmänheten. Efter initiativ från sekreteraren för den tillfälliga utställningen, Johannes Svanberg och den danske musikinstrumentsamlaren Carl Claudius samt ett allmänt upprop, inrättades Musikhistoriska museet 1899 i Stockholm, sedermera under namnet Musikmuseet, Musik- och Teatermuseet och nuvarande Scenkonstmuseet. Samlingen bestod till en början främst av donerade instrument från Carl Claudius och personligheter som sångerskan Kristina Nilsson och konstnären Anders Zorn.
Samlingen omfattar de flesta instrumenttyper som stråk- och stränginstrument, bleck- och träblåsinstrument, klaverinstrument, slagverksinstrument men även mekaniska instrument som speldosor och positiv samt elektroniska instrument såsom synthesizers. Folkliga instrument från Norden är en mycket välrepresenterad kategori inom vilken man bland annat finner nyckelharpor, träskofioler, spelpipor, kantele, cittror, vevliror och hummel.
Merparten av instrumenten fotograferades inom ramen för det så kallade MIMO-projektet (Musical Instrument Museums Online), vilket i huvudsak genomfördes 2009–2011. MIMO-plattformen omfattar i dagsläget 64 259 instrument från 246 museer. Bilderna från Scenkonstmuseet finns nu tillgängliga under den tillåtande Creative Commons-licensen CC BY-SA.”
Ja, årets bilduppladdning visar verkligen bredden i museets samlingar. Tidigare år fokuserade vi främst på sådant som har med svensk kultur att göra, som nyckelharpor och svenska spelmän. I årets bilduppladdning samsas psalmodikoner, mungigor och träskofioler med instrument från jordens alla hörn – japanska trummor, spanska bandurrior och saudiarabiska darabukkor. Och så klart finns det gott om violiner, klarinetter och andra välkända instrument. Det finns med andra ord mycket att botanisera i för alla.
Skrivstuga – att redigera Wikipedia tillsammans
Såklart fann vi även tid för en skrivstuga med folkmusikfokus. Deltog gjorde inte bara Musikverkets personal utan även några ur allmänheten. Stort tack till Nordiska Psalmodikonförbundet vars två utsända – varav en erfaren Wikipedian – bidrog med expertkunskap.
Skrivstugeledaren Axel Pettersson från Wikimedia Sverige rapporterar:
”Det är häftigt att se uthålligheten i Musikverkets engagemang, och att vi får fortsätta år efter år med både uppladdningar och skrivstugor. Mycket roligt material som uppskattas av gemenskapen och kommer till användning i både artiklar och Wikidataobjekt. Om vi får komma med en önskning är det att personalen går från en gång om året, och den rostighet det innebär, till att sätta av ett tillfälle på några timmar en fast tid varje månad där de sätter sig tillsammans och redigerar så att de får mer kontinuitet och flyt i det. Exempel på hur det kan fungera är likt Wiki Labs Kultur i Köpenhamn där personal på flera museer träffas och besöker varandras museer, eller likt Riksarkivets månatliga interna skrivstugor där de laddar upp äldre kartor och bilder och lägger in i artiklar.”
Avslutningsvis…
Alla uppladdningar som gjordes under årets Wikimedian in Residence-omgång återfinns i kategorin Media contributed by the Swedish Performing Arts Agency: 2023-12 på Wikimedia Commons. Missa inte heller Musikverkets landningssida där, som innehåller en översikt över alla bidrag från Scenkonstmuseet, Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket som gjorts genom åren – och många är de.
Rubriken då? Det är texten som finns att beskåda på en hummel från 1700-talet, vars ägare tydligen var mycket fäst vid den!