Gästinlägg: Open access och Wikipedia

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Jan Hagerlid. Han är numera pensionär, men har jobbat på Kungliga Biblioteket med open access-frågan, framför allt via openaccess.se.]

Open access och Wikipedia
Vad har open access och Wikipedia med varandra att göra? Lennart Guldbrandsson bad mig skriva ett inlägg om open access, jag fick fria händer men det skulle finnas en anknytning till Wikipedia/Wikimedia.
Jag har just lämnat mitt jobb på Kungl. biblioteket som samordnare för det nationella programmet OpenAccess.se för ett friare pensionärsliv. En av mina föresatser är att bli mer aktiv på Wikipedia och i Wikimedia. Så detta får bli en start.

Vad är open access?

Vad menar man egentligen med ”open access”? Ordagrannt betyder det bara fri tillgång, men man avser närmast vetenskaplig information på Internet. Vi använder den engelska termen ”open access” på svenska eftersom ”fri tillgång” inte täcker hela betydelsen. Men det är kanske dags för en försvenskning?
Begreppet bottnar historiskt i en rörelse bland forskare, bibliotekarier, förläggare m fl som sedan början av 1990-talet arbetat för att utnyttja Internets potential för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig för alla. De första initativen kom alltså redan före webben, t ex med söktjänsten arXiv där forskare inom kärnfysik redan från 1990 började dela med sig av sina artiklar. Den vetenskapliga artikeln har varit och är fortfarande i fokus för OA-rörelsen, men idag finns också stor aktivitet kring open access till vetenskapliga monografier (böcker) och till forskningsdata. Rörelsen för fria lärresurser, ”Open Educational Resources” är också närbesläktad liksom den ännu äldre rörelsen för öppen källkod och den färskare för öppna metadata.

Genombrott kring 2000

Open access fick ett slags genombrott i vidare kretsar runt 2000, med stora forskarupprop och tekniska framsteg. Idag kan man säga att det finns en bred enighet bland ledande aktörer inom forskningsvärlden att det här är vägen man ska gå. Det finns en rad tydliga ställningstagande från forskningsfinansiärer, universitet och universitetsorganisationer samt även politiska organ, inte minst från EU.

Men det finns också ett starkt motstånd från ett antal stora förlag som gör exceptionellt höga vinster på den nuvarande modellen. Forskare i allmänhet är för open access-principerna, enligt ett antal stora undersökningar, men är samtidigt låsta av de allt mer stegrade kraven på att publicera sig i de mest meriterande tidskrifterna, vilka oftast kontrolleras av de traditionella förlagen. Forskare får ingen pekuniär ersättning från förlagen, vare sig de är författare eller granskare, ofta inte heller när de är redaktörer. Prestige och karriär är drivkrafterna.

Open access-krav

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) sedan 2010 ställt krav på att den som får anslag från rådet också ska göra resultaten fritt tillgängliga. Det kan då ske genom att antingen publicera sig i en open access-tidskrift eller genom att publicera sig i en traditionell tidskrift och därefter lägga ut en kopia i ett öppet arkiv på nätet. Kravet har mött viss kritik, bl.a. från från forskare inom kemi, där open access är relativt svagt utvecklat. VR har modifierat sina krav något. Efter förebild från VR har andra svenska forskningsfinansiärer också ställt OA-krav, bl.a. Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Snabb utveckling

Trots det starka motståndet så växer open access-publiceringen snabbt. Baserat på ett antal stickprovsundersökningar kan man grovt sett säga att 20-25 procent av de vetenskapliga artiklar som publiceras idag är fritt tillgängliga genom någon kanal. Antalet open access-tidskrifter växer snabbt och börjar få en stark ställning särskilt inom medicin och biovetenskaper. I Sverige har i princip varje lärosäte idag en publiceringsdatabas med bibliografiska data om hela dess produktion varav en del också är fritt tillgängliga. Dessa publiceringsdatabaser höstas in av KB:s söktjänst SwePub.
Detta var en komprimerad översikt utan angivna källor. Mer utförlig information, se några aktuella föreläsningar, på Slideshare samt på www.openaccess.se.

Wikipedia och open access

Vad har Wikipedia och open access gemensamt? Båda drivs av rörelser som vill använda Internet för att göra kunskap fritt tillgänglig. Vad är det som skiljer? Wikipedia är öppet för medverkan från alla, medan open access i första hand engagerar dem som arbetar med det vetenskapliga publiceringssystemet; forskare bibliotekarier, förläggare och IT-experter. Open access-rörelsen har en stark förlagslobby emot sig, som bl.a. försöker påverka politiska beslutsfattare att hindra forskningsfinansiärer att ställa OA-krav. Även Wikipedia kan väl uppfattas om ett hot av vissa förlag, men vad jag vet agerar inte dessa så aktivt mot Wikipedia.
Jag tror det finns ett stort ömsesidigt intresse av närmare samarbete eller utbyte mellan Wikipedia och open access. För Wikipedia är det värdefullt med tillgång till fria källor och för forskare som publicerar sig open access kan Wikipedia öka synligheten.

Hur hitta fria källor

Jag föreställer mig att det måste vara en stor fördel för Wikipedia-skribenter att kunna ta del av och referera till fritt tillgängliga källor. Fritt tillgängliga artiklar och böcker kan man hitta i Google och andra allmänna söktjänster. Men det finns också specifika tjänster för enbart fritt material, t.ex. BASE från universitetet i Bielefeld, som har över 35 miljoner fritt tillgängliga dokument. Via KB:s söktjänst SwePub, hittar man publikationer från svenska universitet och högskolor, varav en del fritt tillgängliga. I tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) återfinns idag över 7 700 fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter från hela världen. Man kan för en del av materialet söka direkt efter artiklar, annars kommer man till respektive tidskrifts webbplats. Ytterligare tips på källor finns på webbplatsen för OpenAccess.se.

Hänvisa till fria källor

Jag är inte närmare insatt i Wikipedias regler för källhänvisning även om jag läst på översiktligt. Följande synpunkter är därför preliminära. Jag tror att Wikipedia kunde vara ett stöd för open access-rörelsen genom att så långt möjligt hänvisa till fritt tillgängliga källor. Ofta finns en artikel både i en förlagsversion som kräver licensavtal för tillgång och en fritt tillgänglig version i ett öppet arkiv (vilken för övrigt alltid hänvisar till originalversionen). Även om det främsta kravet måste vara att en källa är trovärdig, så förefaller det ju rimligt att Wikipedia i första hand hänvisar till källor som är fritt tillgängliga för alla läsare, helst också på Internet. Om en källa inte är fritt tillgänglig på Internet i någon version, så återstår förstås möjligheten att använda forskningsbibliotekens licensavtalsregler om ”walk-in-use” (även utomstående ska kunna ta del av en låst artikel på plats i biblioteket) och fjärrlånesystemet, men detta är trots allt lite krångligare. Sedan erbjuder förstås biblioteken en rad tryckta källor som på inte sätt ska förringas.

Motiv för forskare att skriva i Wikipedia

För forskare som väljer att publicera open access kan ett omnämnande i Wikipedia öka uppmärksamheten och på så sätt ge dem en positiv feedback. Detta skulle i sin tur kunna stimulera forskare att skriva mer i Wikipedia. Forskare brukar normalt sätt även referera till sina egna arbeten. Jag vet inte om detta anses mindre lämpligt på Wikipedia ur neutralitetssynpunkt. För en forskare är det dock viktigt för att öka synligheten, vilket därmed stärker motivationen att skriva i Wikipedia. Jag föreställer mig att det ska räcka med att man balanserar med andra källor än egna arbeten.
Detta var bara några beröringspunkter mellan Wikipedia och open access. Det finns säkert fler. Men det får bli en annan gång.
Jan Hagerlid

[Vill du också skriva ett gästinlägg på den här bloggen? Kontakta Lennart Guldbrandsson.]