Häromdagen skrev jag och Stefan Högberg om utvecklingen i arkiv, bibliotek och museer på Newsmill. Några utdrag:
Av gammal hävd har institutionerna ansett att de äger det som finns i samlingarna och tillgängliggjort det för allmänheten efter eget huvud. Nu, efter fildelningsdebatten, har man insett att det finns en upphovsrättslag. Den insikten har gjort ABM-sektorn mycket försiktig, för att inte säga panisk. Det har inte kommit några lugnande besked från politikerna heller. Därför utreder man, och funderar och utreder en gång till utan att komma fram till så mycket, för det finns inga klara regler. Det är som att utreda en dimbank i tron att det ger bättre sikt.
Och…
Vän av ordning frågar sig kanske varför det här är en nationell angelägenhet. Svaret är att allmänheten inte i första hand går till kulturinstitutionernas lokaler längre, utan förväntar sig att hitta saker via nätet. När ABM-sektorn inte vågar närvara på nätet och ge oss hela bilden – bilder av sedvänjor, personer och händelser, till exempel – då kommer missförstånd, okunskap och andra länders kulturarv att ta över. Okunskap kommer att följas av ointresse. Snart kommer man inte sakna de svenska ABM-institutionerna. De blir irrelevanta och då finns heller ingen anledning att finansiera dem. Den utvecklingen vill vi inte se. Därför hoppas vi att så många arkiv, bibliotek och museer publicerar sina kulturskatter på nätet, med hjälp av råden i ”Kulturskatter på nätet” och ”Över minnesmuren”.
Situationen är akut. Ju längre tiden går, desto svårare blir det att komma igång, och än mindre ifatt. Men med god handledning är det fortfarande möjligt.
Internet är en kulturspridare och har en potential att bli ännu bättre. Det är fantastiskt för skolelever, släktforskare, turister, och för alla som inte bor nästgårds. Med lite ansträngning kan internet till och med rädda arkiven och museerna från att bli irrelevanta och dö.