Wikimediarörelsen: neutralitet och objektivitet genom mångfald

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här blogginlägget fördjupar sig i frågan om betydelsen av en mångfald av perspektiv för att stärka neutraliteten och objektiviteten på plattformarna.

Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

I det betänkande om “det demokratiska samtalet i en digital tid” som lämnades över till regeringen härom veckan konstaterar utredarna att medieförtroendet “kan upprätthållas genom att nyhetsmedierna värnar sitt oberoende och sin självständighet och producerar journalistik som håller hög kvalitet och som speglar den mångfald av åsikter och perspektiv som finns i samhället.” Det gäller i hög grad även för Wikipedia och Wikimediaplattformarna, även om de inte i huvudsak ägnar sig åt journalistik.

Källbelagd mångfald

Wikipedia är en encyklopedi, som därmed strävar efter neutralitet och objektivitet. Det betyder i sin tur bland annat att allt som står ska vara belagt av andra källor, och att originalforskning inte hör hemma i artiklarna. Det innebär också att en mångfald av perspektiv och tolkningar av ett ämne ska ges  plats på Wikipedia, så länge det kan beläggas av trovärdiga sekundärkällor. Den svenskspråkiga Wikipediagemenskapen har i sin officiella policy om neutralitet formulerat det på följande vis: “Att skriva från en neutral synvinkel (engelska neutral point of view, ofta förkortat NPOV) är en policy på svenskspråkiga Wikipedia, som innebär en ambition om att redovisa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen.”

Om representanter för alla åsiktsinriktningar ska kunna vara överens om formuleringen behöver också användarna bidra med och representera en mångfald av perspektiv. Konstruktiva diskussioner om meningsskiljaktigheter måste till när det gäller svåra frågor. I ett supplement till policyn om konsensus konstaterar Wikipediagemenskapen:

“En av Wikipedias styrkor är mångfalden bland bidragsgivarna som gör att vi kan belysa en frågeställning från olika infallsvinklar. Det är genom att ta tillvara på olika ståndpunkter som ”lösningen”, till exempel formuleringen av en text, kan få den bästa utformningen. Ur denna aspekt är det önskvärt att många användare ges möjlighet att kommentera.”   

Det är genom att låta olika användare, med olika ståndpunkter, komma till tals, som gör att en neutral och objektiv konsensus kan nås om en skrivelse. Ibland kan det leda till väldigt långa diskussioner (även om det kanske i sig inte nödvändigtvis är något eftersträvansvärt).

Vilka bidrar till mångfalden?

Innebär det, i sin tur, att alla artiklar är neutrala och balanserade? Sannolikt inte. Ambitionen om en neutral encyklopedi är ett ständigt pågående arbete som en mångfald av användare skapar förutsättningar för. Här finns en demokratisk utmaning kring vilka som tar och ges plats i vårt samhälle, och vilkas röster som inte hörs. Arbetet för att inkludera fler personer på Wikimediaprojekten behöver därför fortsätta och utökas.

Det skulle kanske ibland framstå som enklare att bara forskare och andra experter skulle uttala sig i en encyklopedi, och därmed låta särskilda professioner sätta ner foten kring frågor där det inte finns konsensus. Men det skulle samtidigt innebära en risk för ett samhälle där vi inte lär oss att utmana perspektiv eller själva reflektera över vad som är rimligt, troligt och sant. Dessutom visar det ju sig, trots att det kan ha verkat osannolikt i teorin, att Wikipedia sannolikt i praktiken är ett av historiens mest framgångsrika exempel på kunskapsspridning i samhället.

Detta är femte delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2del 3 och del 4.