Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här är det sjätte och sista blogginlägget i vår bloggserie på ämnet, och det fördjupar sig i frågan om fri tillgång till information.
.jpg){kind=link}
Det pågår en ständig kamp på internet om vad som ska kosta något, och vad som ska vara gratis. Mediehus sätter upp betalväggar så att god journalistik kostar pengar, forskningsdatabaser har länge kostat tusentals kronor per licens, Nationalencyklopedin ger bara små smakbitar av sina artiklar i gratisversionen, Google sparar användardata för att annonsörer ska betala för att nå rätt personer. Hur påverkar det demokratin och möjligheten för alla att delta i det demokratiska samtalet?
Wikimediarörelsens vision handlar om att göra fri kunskap tillgänglig för alla – kunskap som varken kostar pengar eller integritet. Vi vill vara med och bidra till ett samhälle där fri kunskap har en tydlig plats, eftersom vi ser en stor risk i att demokratin undermineras om dina ekonomiska förutsättningar ska avgöra din möjlighet att ta del av faktatexter, bilder eller forskning.
Ett av de första principiella beslut som fattades av Wikimediagemenskapen, redan 2002, var att inte tillåta reklam på plattformarna. Denna policy är högst gällande även idag, och grundar sig på idén om att Wikipedia måste vara en neutral plattform för att kunna bibehålla sin trovärdighet.
Wikipedia ska alltså inte vara en plattform för att torgföra egna åsikter, ett åsikternas slagfält, en utställningsyta eller ett verktyg för reklam och propaganda – däremot ska innehållet på plattformen alltid kunna redogöra för sådana fenomen på ett objektivt sätt.
Detta gör att Wikimediarörelsen inte heller skapar ett beroende av goda relationer till ett eller annat företag eller institution som annars skulle kunna bidra med stora summor pengar. Objektiviteten på Wikipedia skulle kunna riskera att få sig en rejäl törn när en reklampartner plötsligt hotar med att dra in sina medel, om inte den komprometterande informationen om en företagsskandal i Wikipediaartikeln tas bort. Det finns till och med tydliga regler som gör att du i grund och botten inte heller får ta betalt för att redigera olika sidor för exempelvis ett företags räkning. Med detta i åtanke vinnlägger sig Wikimedia Sverige om att inte mer än 50% av intäktskällorna får komma från samma håll. På så sätt kan ett oberoende upprätthållas, både från privata och statliga bidragsgivare.
Du lämnar inga fotspår
I ett digitalt klimat där din minsta rörelse riskerar att följas och sparas på nätet, går Wikimediarörelsen åt ett annat håll. Din användardata sparas inte, ditt rörelsemönster på plattformen är inte till salu. Ur ett demokratiskt perspektiv innebär detta också att ingen kommer att få veta om du läser artiklar om homosexualitet i ett land där det är förbjudet, ett regeringskritisk parti i en diktatur eller om en annan religion än den din familj tillhör – dina användaruppgifter kommer varken säljas till stater som vill veta vad du gör eller till företag som vill sälja varor som intresserar dig.
Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna är gratis att ta del av och gratis att bidra till. Plattformarna drivs och utvecklas av ideella insatser, donationer och projektbidrag. Detta ställer fortsatta krav på rörelsen att ständigt utvecklas i en demokratisk och neutral anda, så att de som använder plattformarna litar på dem tillräckligt mycket för att vilja donera sina egna medel till fortsatt utveckling av fri kunskap.
Detta är sjätte och sista delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5.